Jag är lite nyfiken på hur du tänkte vid de olika uppgraderingarna , lite som Daniels diskussion om att förhandla med sig själv. "villhöver" ?
400D - (2006) Ville prova om en (då) modern digital spegelreflex var ett vettigt alternativ till min T90 och EOS 30. Jag hade ett EF-objektiv redan då, så jag tyckte en Canon var lämpligast. 400D var den billigaste de hade, men med en ny självrengörande sensor. 30D hade äldre teknik inombords. 1D Mark IIn vara dyr och väldigt gammalmodig i hanteringen.
40D - (2007) Tyckte att själva bilderna var helt OK, men den lilla och enkla 400D som de kom ur var rätt tam, jämfört med de kameror jag haft tidigare. Mitt huvudintresse är ju sport i allmänthet och orienteringslöpning i synnerhet. Min 400D kändes rätt trött för det ändamålet. Så när 40D presenterades, med liknande sensor men allt annat dubbelt så snabbt och bra, då blev det en sådan.
7D - (2009) Var ju ett slags miniversion av 1D Mark III, men mycket billigare. Vid det här laget hade jag lagt till fler objektiv i samlingen, och upptäckt de begränsningar AF hade i 40D väldigt väl. Med tio extra AF-punkter var 7D mycket bättre på den punkten. Betydligt bättre sökare också, för att inte tala om den bakre displayen.
7D - (2012) Att det blev en 7D till berodde dels på att två likadana kameror är lätta att hantera, när man inte hinner byta objektiv, dels på att den första började visa problem där den ibland hängde sig, så jag fick ta ut batteriet för att få liv i den igen.
1DX - (2013) Nog rätt kraftig "villhöver" på den. Fick för mig att det återigen kunde vara roligt att ha en toppmodell i Canons sortiment. 1DX var också den första i 1D-serien som jag inte uppfattade som en kraftig kompromiss i någon riktning. Mer "både och" än "antingen eller", som exempelvis 1Ds Mark III gentemot 1D Mark III. De tidigare tyckte jag var lite "nja", men 1DX satt som en smäck. Hade skaffat mig exempelvis EF 70-200 mm f/2,8L IS II USM till 7D, och det gav om möjligt ännu bättre resultat på 1DX.
1DX Mark II - (2017) Min 1DX låg i en väska, som ramlade ur bilen när hyrbilsmottagaren i Milano lyfte bakluckan utan att vara med på att något kunde falla ut. Jag visste risken fanns, så jag hade varit med på det, men jag hann inte fram. Kameran gick sönder av smällen, så 1DX Mark II kom till för att ha en fungerande, och bra, kamera före den kommande helgen.
Hade inte min 1DX havererat hade det inte blivit någon 1DX Mark II då, och förmodligen inte nu heller. Vilket kanske varit synd, för jag har sedan fått bakstycket och sönderslagen elektronik där bakom utbytt, så nu kör jag 1DX och 1DX Mark II parallellt. Ett riktigt bra radarpar.
Sen har det blivit en flock objektiv också. Tyckte först att "de vanliga" var rätt OK, men råkade köpa några L-objektiv, och sen gick det som det gick med det också.
Jag är dock noga med att jag köper inget som jag inte lär mig hur det fungerar. Läser instruktionerna, ofta flera gånger. Det finns många som "ser" bättre bilder än vad jag gör, men det är i alla fall inte för att jag inte kan tekniken som jag inte får till det bättre. Jag vill att det ska vara upp till mig hur bra bilderna blir, inte vad prylarna orkar med.
