Som Plus-medlem får du: Tillgång till våra Plus-artiklar | Egen blogg och Portfolio | Fri uppladdning av dina bilder | Rabatt på kameraförsäkring och fotoresor | 20% rabatt på Leofoto-stativ och tillbehör | Köp till Sveriges mest lästa fototidning Fotosidan Magasin till extra bra pris.

Plusmedlemskap kostar 349 kr per år

Annons

Nu e´ja´arg

Produkter
(logga in för att koppla)
Om det hade varit på Svenskt territorium hade jag rätten.
Och bara Polis eller likvärdig har rätt att förbjuda mig.
Pappan hade säkert gett sig på mig om jag hade
plåtat honom, dumt råd.

Jag dricker inte kaffe, men ska lämna denna tråd och äta istället.
Och ska ta en funderare på om jag ska fortsätta plåta människor.
Jag fick mina värsta farhågor bekräftade om framtiden.

Vi syns i nån annan tråd.

Synd att du gav upp tråden så lätt. Då fick du aldrig veta att det faktiskt räknas som trakasseri att fota någon som har sagt till att den inte vill.

Visst, man kan säga till på ett trevligt sätt, men också svara på ett...
 
Om bilden kan anses ha något konstnärligt värde, vilket är ett väldigt generöst begrepp, så är det helt ok att publicera på internet.
Om bilden har konstnärligt värde eller ej spelar ingen roll, inte heller motivets ålder. Så länge bilden inte är kränkande (eller används i reklamsammanhang) är det helt okej att publicera den på internet.
 
Ganske intressant tråd...

Känns som om vissa tycker man får göra som man vill bara man har en kamera runt halsen!
Hade någon börjat fota mina barn så hade jag nog blivit riktigt förbannad. En sak om någon tar ett kort där dom råkar vara med som en liten del... men om någon tar kort riktade på barnen blir man lite fundersam och undrar vad syftet är. Ungefär som om någon gubbe hänger utanför dagis och stirrar!

Tror nog det är trådskaparen som ska vara glad att han inte fick en smocka eller sin kamera i vattnet! Många föräldrar skyddar nog sina barn "långt över lagen"!

Håller med många andra inlägg om att det är skillnad på vad man få och vad man bör!!!
 
Håller med danlo, plåta först, fråga sen. Visa respekt så går det mesta bra.

Men idioter stöter man alltid på. Jag var uppe på ett besök med en klass elever på Annie Leibovitz på Fotografiska i maj. Vi var några minuter innan de öppnade och bestämmde att ta en gruppbild ca 20 personer framför trappan. Busschauffören skulle ta bilden.

Jag hörde någon som skrek något men uppfattade inte vad det var. En elev sa till mig att en person "ville något". Vid sidan bakom oss (ej i bildfält) stod en man som skrek till busscahaffisen; är du dum hör du inte att jag säger att du inte får fotografera jag vill inte vara med på bild. Jag pratade med honom och sa att vi tar ett gruppfoto, han svarar då att; det kan ni väl göra någon annan stans, jag vill inte vara med på eran bild, jag stod här först. Och han sa också om ni nu ska in på Fotografiska så borde ni väl veta bättre.

Jag fann inga ord, han förtjänade inte heller någon respekt för det han sa, utan vi tog färdig våran bild o sa inget mer till honom. Någon elev tyckte vi skulle visa att han inte var med, men nej, aldrig i livet. Puh säger jag bara. Integritet i all ära men det kan gå för långt också. Samtidigt är det här en mycket viktig fråga, med yttrandefrihet och integritet menar jag.
 
Senast ändrad:
Det händer allt oftare, tex:
Plåtade en granne med ungar som jag mötte.
Jag satt på en parkbänk och provade filmfunktionen
med kameran på en tjej som gick på gatan.
Stod och väntade på att gå av Eckerö linjens färja vid Eckerö
i Tisdags när jag såg en 4-5? åring som låg på golvet
och "trampade/stampade" på dörrarna.
Jag skruvade upp Iso och skulle precis ta en bild när pappan
ställde sig i vägen och sa att jag inte fick plåta flickan.

Grannen med ungarna påpekade att jag inte hade frågat
om jag fick plåta dom...
Tjejen som jag provfilmade sa något argt om att jag inte fick plåta...

När "grodorna" slängs i ansiktet på mig är både ögonblicket över
och naturligtvis rätt fotostämning hos mig bortblåst.
Till pappan på färjan sa jag att det inte är fotoförbud och
kallade honom senare för j-a idiot när han fortsatte att hindra mig.

Men vid närmare eftertanke är det inte idioter jag träffat på
utan fascister eller nåt liknande som inte bryr sig om lagarna
och antagligen vill ha en polisstat...

Vad tycker ni, skulle jag slagit pappan på käften,
eller anmält honom på färjan?

Vad ska vi göra åt det växande problemet?

Du är problemet. Acceptera ett nej även om det är på allmän plats. Alla vill inte vara med på bild.
Att fotografera unga tjejer och andras barn är inte alltid moraliskt rätt hur lagligt det än må vara.
Visa lite hyfs och fråga först.
 
Trodde helt ärligt att det var ett "troll" som ville skapa lite debatt i sommarvärmen. Inser nu att Bo faktiskt tycker som han skriver och det är skrämmande att vara så egoistisk och utan taktkänsla för etik och moral.

Nu spelar det inte så stor roll vad jag skriver då trådskaparen tydligen lämnat men skönt att se att de flesta väger in moral före sin rätt till bilden.
 
Vad tycker ni, skulle jag slagit pappan på käften,
eller anmält honom på färjan?

Ja, du borde slagit honom, helt klart. För våld löser alla "växande problem". *ironi*

Tycker inte pappan att du borde fotografera hans dotter så är det väl bara att säga OK, väldigt moget av en vuxen människa att då börja kalla honom för "jävla idiot".

/William, 13
 
Kanske det första vettiga svaret på min tråd.
Men det är svårt att vara "civiliserad och lugn" när pappan
förbjuder mig eller grannen säger åt mig att fråga först i en
ovänlig ton och andra är på mig på liknande sätt.

Och det är skrämmande att nästan 100% i denna tråd
verkar vara emot dokumentärfoto/gatufoto.
Det säger en del om samhällsklimatet idag i Sverige.
Slutsatsen blir att det antagligen blir förbjudet med kamera
på offentliga platser om 10-15år, utom om man har presskort.

Du drar en högst överdriven och underlig slutsats.

Att dokumentärfoto skulle vara att fotografera mot folks vilja är en tveksam definition av begreppet dokumentärfoto.

Det kan aldrig vara viktigare för en fotograf att ta en bild än det är för motivet att ha rätt att säga ifrån. Den som driver den linjen sätter sig själv före att visa andra människor respekt.

Jag upplever din inställning som väldigt konfrontationsinriktad; "Jag har rätt att ta min bild, och därför tänker jag göra det, vad än andra säger". Med den inställningen kan du säkert få många bilder tagna, men att du förväntar dig att andra ska acceptera det är högst naivt.

Om du vill vara en fotograf som sätter dig själv främst så får du räkna med att människor ogillar ditt agerande. Jag tror du söker förgäves efter stöd hos andra. Möjligen finns undantag, men jag är övertygad om att de flesta på Fotosidan inte vill att din inställning ska bli den som kännetecknar fotografer. I så fall kommer det att bli väldigt svårt att få någon att ställa upp på bild överhuvudtaget.

Du bör helt enkelt förstå att fotografer som du är de som kommer att göra det svårt att ta bilder i framtiden. Fotografer som inte visar sina motiv respekt är chanslösa i framtiden. Din önskan om att dina motiv ska sakna egen vilja är helt orimlig - särskilt om de är barn. Om du inte förstår det måste du ha sovit de senaste 15 åren när internet exploderat och bilder sprids okontrollerat med en svindlande hastighet.
 
Knasig topic, men underhållande att läsa och man blir lite glad över att moralen står sig finfint i relationen mot "laglig rätt" bland majoriteten av medlemmarna här :)

Vissa utforskar sina lagliga rättigheter och andra utforskar sin konstnärliga ådra:)
 
Synd att du gav upp tråden så lätt. Då fick du aldrig veta att det faktiskt räknas som trakasseri att fota någon som har sagt till att den inte vill.

Visst, man kan säga till på ett trevligt sätt, men också svara på ett...

Är inte det där lite fel?

Befinner sig en person på allmän plats och inte vill bli fotade har de alternativet att avlägsna sig. Så länge fotografen inte följer efter personen i fråga och fortsätter att fota har jag svårt att se hur det kan räknas som trakasseri.

Utveckla gärna, är inte särskilt bevandrad i den lagstiftning som finns.
 
...Och bara Polis eller likvärdig har rätt att förbjuda mig.
...

Pappan har nog mer att säga till om, i praktiken, än en polis, de har, så gott som aldrig, rätt att stoppa en fotografering på allmän plats (men de kan förstås också ställa sig framför din kamera). För övrigt tror jag du är ett troll.
 
Pappan har nog mer att säga till om, i praktiken, än en polis, de har, så gott som aldrig, rätt att stoppa en fotografering på allmän plats (men de kan förstås också ställa sig framför din kamera). För övrigt tror jag du är ett troll.

Tror också på Troll teorin.

MEN, jag tycker man får höra sånna här historier oftare och oftare. Amatörfotografer (eller alla kanske) som har en kamera och är lite påläst om sina rättigheter. Och direkt det blir en konflikt eller liknande så vill dom hävda sig och gärna så ivrigt att det nästan blir blåmärken.


KOM IGEN! ett par missade bilder kan man leva utan.

Och angående den här situationen så hade det nog varit bäst att bara ta ner kameran och be om ursäkt. Lagar hit och dit.

Men men...
 
För övrigt tror jag du är ett troll.

Lustigt att det skulle ta fem sidor innan någon kom på att skriva det.

Det har varit en spännande tråd att läsa i faktiskt, även om TS nu verkar ha avlägsnat sig. Men om han nu mot förmodan skulle läsa så har jag en fråga/tankeställare.

två personer vill stå på en specifik plats (den är såpass liten att bara en person får plats där) och den ena hinner dit före. menar så TS att person ett (som hann dit först) hindrar person två från sin grundlagsenliga rätt att stå på valfri plats på allmänt område?


För att slippa problemet föreslår jag att man införskaffar ett grymt tele och håller sig diskret i bakgrunden. (jag vill bara inflika att jag är ganska ironisk här)
 
Glöm inte att det finns personer som lever under hot, kanske har skyddat identitet. Dessa människor kanske inte känner sig helt bekväma om någon kommer fram och fotograferar dom eller deras familj. En tanke bara.

/Gunnar
 
KOM IGEN! ett par missade bilder kan man leva utan.

Håller med. Man kan väl jämföra det med att bjuda upp till dans - inte alla gånger som den tilltänkta motparten är med på noterna. Men man kan ju inte börja hojta om sina rättigheter för det.

Och angående den här situationen så hade det nog varit bäst att bara ta ner kameran och be om ursäkt.

Däremot vet jag inte om jag håller med här. Delar inte trådstartarens syn på situationen här (alltså att det vore på sin plats att ge pappan på käften), men samtidigt känns det fel att behöva be om ursäkt för att man har ett särskilt fritidsintresse, i detta fall fotografi. Det vore ju att ge motståndarna till fotografering på allmän plats vatten på sin kvarn.
 
Forumet heter "lag, moral och etik"
Det är väl så att dessa tre inte är 100% kompatibla....

Vad man får göra enligt lagen är inte nödvändigtvis samma som man rimligen bör göra med god moral och etik.
Om någon inte vill bli fotograferad så är väl det mest moraliska och etiska att man som fotograf respekterar det.

Det mest "moralsika" är väl att fråga först. Tyvärr försvinner då i 9 fall av 10 motivet man vill fånga.
Ta bilden och fråga efter.. Ja kan fungera bättre.. Men då kansek den som är motiv redan har regerat och då blir troligen resonemang om "rätt o fel" sned reddan från början.

detta är ett dilemma..

Tycker i alla fall jag...
 
Forumet heter "lag, moral och etik"
Det är väl så att dessa tre inte är 100% kompatibla....

Vad man får göra enligt lagen är inte nödvändigtvis samma som man rimligen bör göra med god moral och etik.
Om någon inte vill bli fotograferad så är väl det mest moraliska och etiska att man som fotograf respekterar det.

Det mest "moralsika" är väl att fråga först. Tyvärr försvinner då i 9 fall av 10 motivet man vill fånga.
Ta bilden och fråga efter.. Ja kan fungera bättre.. Men då kansek den som är motiv redan har regerat och då blir troligen resonemang om "rätt o fel" sned reddan från början.

detta är ett dilemma..

Tycker i alla fall jag...

Skönt med någon här i diskussionen som inte ser saker och ting helt svartvitt. Generellt sett tycker jag det bästa är när man ska fotografera ögonblicksbilder på okända människor är att man helt enkelt försöker undgå att dom ens upptäcker att du fotograferar dem. Det känns lite som den bästa kompromissen, ingen blir uppretad och du får din bild. Om man skulle bli upptäckt får man bara förklara varför man tog bilden osv. och om personen fortfarande har motsättningar så får man väl i värsta fall radera bilden (det hindrar en ju inte att ta fram bilden med ett bildräddningprogram i efterhand, men det får man avgöra själv om man tycker är moraliskt rätt eller fel).

I slutändan är det ju alltid en kompromiss mellan hur nöjd du blir och den fotograferade, inte alltid helt lätt.
 
ANNONS
Upp till 6000:- Cashback på Sony-prylar