ANNONS
Annons

MTB-Foto

Produkter
(logga in för att koppla)

wintermania

Aktiv medlem
Jag är nybörjare inom foto och försöker få lite koll på saker och ting. Nu i helgen fotade jag lite mountainbikebilder för första gången och vädret var såklart regnigt å grått så färgerna blev inte de klaraste och jag upplevde även att det var svårt att mäta ljuset så exponeringen blev bra.Ofta blev bilderna jämngråa. Ska man mäta ljuset mot en hand eller mot en person som ställer sig på ett hopp t.ex? Att köra i Rawläge kanske kompenserar en del mindre misstag också?

Det vore även kul att testa att köra några bilder med längre slutartid +blixt på andra ridån och lite panorering. Finns det några tumregler för exponering, slutartid och blixtstyrka?

All hjälp är varmt välkommen, jag vill gärna ha med mig lite bättre bilder från nästa fototillfälle...

Av den (eventuellt) bifogade bilden lärde jag mig iaf att det är bättre att beskära i efterhand än att komponera snävt, så inte åkaren hoppar ut ur bilden
 

Bilagor

  • img_6074 forum.jpg
    img_6074 forum.jpg
    57.6 KB · Visningar: 876
Att mäta manuellt tycker jag oftast är den bästa lösningen för sportbilder. Ofta är ljuset konstant och man vill ju gärna slippa felexponering. Med en digitalkamera kan du ju testa dig fram tills du hittar rätt nivå.

Ljuset är viktigt och är det tråkigt ljus kan man möjligen rädda med ett spännande blixtljus. I övrigt är det bra att plåta på kvällen eller morgonen.

Komposition, vinkel, ansiktsuttryck, fartkänsla är också viktiga faktorer.

Detta är min enda MTB-bild: http://www.fotosidan.se/gallery/viewpic.htm?set=lp&ID=193488
 
Precis som Magnus säger så är morgon- eller kvällsljus att föredra, mitt på dagen blir det oftast hårt, platt och tråkigt. Om det är dåligt väder kan det vara idé att plåta svartvitt.

Jag brukar propagera för att bra actionbilder också måste vara bra fotografier för att vara intressanta. Att någon som är totalt ointresserad av sporten ändå fångas av bilden. Det räcker inte med att någon hoppar stort eller gör något annat tok.

Tänk på vad som finns bakom åkaren, fula bakgrunder sabbar allt. Försök hitta spännande detaljer och linjer i landskapet. En annan variant kan vara att gå riktigt, riktigt nära. Eller gör åkaren till en detalj i bilden.

Ta en titt på bilden nedan. Det är visserligen en skidbild, men det spelar inte så stor roll. Den bryter verkligen mönstret. Själv tycker jag det är en av dom finaste skidbilderna jag sett.

http://www.freeride.nu/member/photo.php?id=13053
 
Senast ändrad:
Stiffneck skrev:
Jag brukar propagera för att bra actionbilder också måste vara bra fotografier för att vara intressanta. Att någon som är totalt ointresserad av sporten ändå fångas av bilden. Det räcker inte med att någon hoppar stort eller gör något annat tok.

Det var ett mycket bra, om än något extremt exempel du gav.

Utövarna kan säkert få ut en hel del av trista bilder, men brukar föredra de som dessutomär snygga på alla sätt.

Tyvärr märker man ofta att de som fotograferar t ex motorsport lite stannar i utvecklingen när det gäller sina sportbilder efter som de är så förhäxade av den häftiga bilen i sig att de missar övriga fotografiska kvaliterer som de antagligen inte annars skulle förbisett.

I andra sporter kan det vara samma sak, bra action men bedrövligt i övrigt.

Håll alltså ögonen öppna för hela bildens komposition, ljus med mera. Bakgrund och ljus är alltid viktigt.
 
Jag tackar och bockar för tipsen!

Jag håller med om att det som egentligen kan vara svårast är känslan för vinklar och snygga bakgrunder, att "se bilden. Jag vill lära mig det tekniska först så att jag kan ägna den fulla uppmärksamheten åt själva bildskapandet så småningom.
 
froderberg skrev:
Att mäta manuellt tycker jag oftast är den bästa lösningen för sportbilder. Ofta är ljuset konstant och man vill ju gärna slippa felexponering. Med en digitalkamera kan du ju testa dig fram tills du hittar rätt nivå.


Medger att manuell inställning är den absolut bästa metoden för att uppnå perfekt resultat, men i praktiken finner jag det ruskigt omständligt.

Har du någon praktisk erfarenhet av att fota snabba sporter? Är bra nyfiken att höra hur du/ni arbetar isåfall.

Jag justerar konstant slutarhastigheten, olika vinklar, olika rörelser och vinklar kräver olika hastigheter, och då blir det naturligt rätt knepigt att samtidigt justera bländaren och ev. iso parallellt på fri hand.
 
Flq skrev:
Har du någon praktisk erfarenhet av att fota snabba sporter? Är bra nyfiken att höra hur du/ni arbetar isåfall.

Jag justerar konstant slutarhastigheten, olika vinklar, olika rörelser och vinklar kräver olika hastigheter, och då blir det naturligt rätt knepigt att samtidigt justera bländaren och ev. iso parallellt på fri hand.

Jag har plåtat en hel del olika sporter även om jag absolut inte kan kalla mig för sportfotograf. Du får ta en titt på mina bilder... :)

I väldigt många sporter är ljuset konstant och då är det en baggis att ställa in rätt eponering. Är det hårt ljus kan man behöva blända upp ett steg i motljus.

Bara för att kameran visar olika värden beroende på vart man riktar kameran betyder inte det att ljuset varierar utan snarare att kamerans mätare inte är perfekt.

De flesta jag känner kör manuellt. Man lär sig mäta.
 
froderberg skrev:
Jag har plåtat en hel del olika sporter även om jag absolut inte kan kalla mig för sportfotograf. Du får ta en titt på mina bilder... :)

I väldigt många sporter är ljuset konstant och då är det en baggis att ställa in rätt eponering. Är det hårt ljus kan man behöva blända upp ett steg i motljus.

Bara för att kameran visar olika värden beroende på vart man riktar kameran betyder inte det att ljuset varierar utan snarare att kamerans mätare inte är perfekt.

De flesta jag känner kör manuellt. Man lär sig mäta.

Vad jag menade var att fotar du med 1/800 f4-6 iso200 och sedan går ner till 1/80 så kan åtminstone inte jag justera bländaren manuellt rakt av manuellt utan att första stå och skjuta testa bilder, vilket man inte hinner med. Men det är klart, vet man med sig att man bara ska ha en viss typ och foton och således inte behöver ändra slutartiderna hela tiden så förenklar det saker och ting. Men så fotar inte jag.
 
Flq skrev:
Vad jag menade var att fotar du med 1/800 f4-6 iso200 och sedan går ner till 1/80 så kan åtminstone inte jag justera bländaren manuellt rakt av manuellt utan att första stå och skjuta testa bilder,

Om du menar att du vid samma tillfälle och ljus vill använda en annan slutartid så är det ju en baggis att räkna hur många halva eller tredjedels steg man hoppas. Vider jag tio steg med slutarratten gör jag sedan samma med bländaren. Skalan är ju linjär.
 
Om jag nu hittat en inställning som ger en bra bild men vill gå till en längre slutartid så justerar jag alltså bländare och slutare lika många steg, är det så enkelt? Om jag sen vill köra en blixt på andra ridån efter det? Då måste jag väl justera exponeringen ytterligare för att kompensera för det extra ljuset?

Vitbalansen borde väl inte behöva justeras om blixten slås på va? Jag kör oftast med den i dagsljusläget hela tiden när jag är utomhus.
 
wintermania skrev:
Om jag nu hittat en inställning som ger en bra bild men vill gå till en längre slutartid så justerar jag alltså bländare och slutare lika många steg, är det så enkelt? Om jag sen vill köra en blixt på andra ridån efter det? Då måste jag väl justera exponeringen ytterligare för att kompensera för det extra ljuset?

Vitbalansen borde väl inte behöva justeras om blixten slås på va? Jag kör oftast med den i dagsljusläget hela tiden när jag är utomhus.

Visst är det så. Om du har en slutartid på 1/250 och bländare f/8 och går till 1/125 så bländar du ner ett steg, till f/11 alltså. Då får du samma exponering. Väljer du 1/500 blir det f/5.6 i stället. Busenkelt.

Jag rekommenderar också att du kör i manuellt läge. Resultatet blir mer oberäkneligt om du använder automatiken. När du väl vant dig vid att ställa både slutartid och bländare kan du koncentrera dig mer på bilden utan att behöva fundera på om kameran exponerar rätt.

Vad det gäller blixt så ändrar du antingen styrkan på blixten eller storleken på bländaren för att ljustera exponeringen.
 
Härligt, nu börjar dimman skingras så smått. Ska bli roligt att testa så småningom. Har sett många snygga bilder med panorering och det vore kul att lyckas med någon egen bild också. Jag har gjort några misslyckade försök förut och inser nog nu att jag panorerade för mycket med alldeles för lång slutartid.
 
Stiffneck skrev:

Vad det gäller blixt så ändrar du antingen styrkan på blixten eller storleken på bländaren för att ljustera exponeringen.

Korrekt. Blixten ska inte bli starkare än det vanliga ljuset utan i balans med din exponering.

Men om du väljer en kortare slutartid i M-läget så blir bakgrunden mörkare medan blixtljuset fortfarande är lika starkt,

Regeln är att blixtljuset påverkas av bländaren och blixtens styra och det befintliga av bländaren och tiden. Tiden påverkar alltså inte hur starkt blixtljuset blir.
 
Ang slutartider vid panorering

När jag kör panoreringar så är min grundregel oftast: slutartid under 1/125s , blixten på 2a ridån. Ofta blir det runt 1/15s - 1/60s. Detta är till stor del beroende på hur snabb sporten är. 1/15s är lite knepigt eftersom man måste var riktigt säker på handen, ett stativ eller något stöd är att föredra. Vid exempel nr 4 (ca 1/15s)har jag "vilat" armarna på ett staket och följt med i rörelsen. Blixten är slagen på 2a ridån.

Längre tider är effektiva hjälpmedel när man inte har så stor kontroll över ex bakgrund etc. Med en svepande rörelse förvandlar man en plottrig och rörig bakgrund till en jämn grön yta. Objektet "slår" man sedan fast mot bakgrunden m hjälp av blixten på 2a ridån.

Panoreringsfoto är rätt mycket fingertoppskänsla och det är bara att vara beredd på många alternativ exponeringar för att få rätt resultat. Tack var den digitala tekniken är det nu möjligt att "test-svepa" för att prova sig fram till rätt slutartid. Med ett svep ser du om bakgrunden blir på det sätt du vill ha den.

Ett tips: Sträva efter att svepa långsammare än objektetets hastighet. Då får du den sköna fartkänslan i motivet...motivet lämnar "fartränder" efter sig. Tänk dock på att motivet kan lätt hamna för nära kanten, det ser då ut som om motivet håller på att lämna bilden samt lämnar en massa utrymme bakom sig. Sveper du snabbare är objektet så kommer "fartränderna" att hamna framför objektet/motivet vilket ger ett lite skumt uttryck. Det blir svårt att se hur rörelsen flyter i bilden.

Använd ordentligt med vidvinkel (minst 28mm) så är möjligheterna större att rädda kompositionen vid en ev beskärning. Kommer du nära med vidvinkeln så kan perspektivet bli riktigt häftigt.

Personligen tycker jag att MTB blir jäkligt grymt ju lägre perspektivet är.

MTB 1: http://www.angstrom.fotosidan.se/viewpic.htm?ID=260485

MTB 2: http://www.angstrom.fotosidan.se/viewpic.htm?ID=259823

MTB 3: http://www.angstrom.fotosidan.se/viewpic.htm?ID=259827

MTB 4: http://www.angstrom.fotosidan.se/viewpic.htm?ID=270886

Lycka till!!!
 
Senast ändrad:
Re: Ang slutartider vid panorering

Hmm... Intressant! Det där ska jag ta och prova!

Tack för tipset! Jag behövde något nytt för att komma vidare med mina bilder!

--jalle


Mikael Ångström skrev:
När jag kör panoreringar så är min grundregel oftast: slutartid under 1/125s , blixten på 2a ridån. Ofta blir det runt 1/15s - 1/60s. Detta är till stor del beroende på hur snabb sporten är.
...
 
härligt härligt!! ska försöka Fota MTB WC i Falun i helgen. Får testa blixt på 2:a ridån.. Tack för tipsen!
trist att kamera blixten suger så mycket batteri bara..
 
ANNONS
Upp till 6000:- Cashback på Sony-prylar