Som Plus-medlem får du: Tillgång till våra Plus-artiklar | Egen blogg och Portfolio | Fri uppladdning av dina bilder | Rabatt på kameraförsäkring och fotoresor | 20% rabatt på Leofoto-stativ och tillbehör | Köp till Sveriges mest lästa fototidning Fotosidan Magasin till extra bra pris.

Plusmedlemskap kostar 349 kr per år

Annons

Mest överskattade konstfotomotivet?

Produkter
(logga in för att koppla)
Jag tycker det är överskattat med intressanta eller gripande motiv. Där motivet i sig är det intressanta och inte bilden.
Det blir mer en dokumentär bild.
Konstnärligt för mig är att ta något som är ointressant för gemene man och genom skapandet av bilden göra den intressant.
Det handlar för mig om att skapa en känsla genom bilden och inte motivet i sig.
 
Det är fullständigt ointressant för mig om en bild är tagen tusen gånger redan. Om jag inte själv tagit den för många gånger så har jag roligt med att skapa min bild. Skulle jag bry mig om det faktum att dom flesta bilder jag kommer att ta redan finns, och dessutom oftast i en bättre version, så kunde jag väl lika gärna sluta fotografera och satsa på något annat där det är större chans att skapa något unikt.
 
Avdelningen "gigantisk vit eller svart ram runt medioker bild" är jag mest less på. Alla ser tilltalande och posteraktiga ut tills man minskat sitt webläsarfönster så att ramen försvinner och bildens egentliga kvalitéer framstår. Detta är ett vanligt trick bland oss amatörer för att 'höja' värdet på våra annars så usla bilder och ett väldigt vanligt beteende här på FS. Sällan jag ens orkar klicka på dessa tumnaglar.

En annan genre att känna leda över är spacklad-nunne- och goth-bilder. Finns ett fåtal här på FS som lyckats göra intressanta bilder om detta men det flesta är upprepningar tycker jag.

/Johan, också medioker amatör
 
Eftersom nu alla motivtyper som existerar förutom "Mormor vid kaffebordet på sin 80-årsdag" är nagelfarna och befunna ovärdiga kan väl denna tråden nu få ebba ut medan de som så hava kan går att fotografera det nu enda kvarstående motivområdet.
Us
 
Så med andra ord finns det inget kvar att fotografera för sammantaget verkar ju alla trötta på det mesta.
Själv blir jag inte trött på en viss slags bilder, däremot finns det områden där jag mer sällan hittar en bild jag gillar. Men bara för att jag sett (för) många bilder på spindelnät i motljus innebär det ju inte att jag då och då snubblar över något som sticker ut och som lockar tills sig min blick.

Tror inte den här tråden var så allvarligt menad, men tänk på att kommentarerna här kan få de som nyss börjat fota att känna sig som dåliga fotografer. För de fotar ju sånt som alla har "tröttnat på att se". Vilket vi alla göra. Går ju inte att undvika eftersom allt är uttjatat om man skall gå på det som skrivs här.
 
Att ett motiv är uttjatat är ju i sig intressant. KAnske är macrobilder på armbandsur och blommer, frusna vattendroppar, solnedgångar etc sådant som helt enkelt finns i närmiljön och som därför blir ngt att börja med som nybliven fotograf.
Andra teman, tonårsångest, blod etc blir ju intressant som spegling av samhället. Ngn skrev att massor av unga tjejer plåtar blod, rakblad och deppiga ansikten. Det säger kanske ngt om unga kvinnors villkor. Den typen av bilder tycker jag är mer intressanta än de almmänna tekniska övningarna (macro, höghastighet etc).

Jag tror inte det går att avskriva ngt motiv. Utmaningen är ju att tolka motivet på ett sätt som känns meningsfullt för en själv och gärna men inte nödvändigtvis är intressant för andra. Jag har ännu inte raderat mina "övningsbilder" på fotosidan som jag lagt där för att kunna få feedback men också en plats där vänner enkelt kan kolla på bilder.

Plåta vad Du vill.
 
Jag vet inte om jag tycker det finns något direkt överskattat konstfotomotiv, men det finns 1000-tals överskattade bilder.

Jag är för närvarande väldigt less på att se alla dessa "slitz"-bilder, ofta väldigt dåliga och ännu sämre retuscherade. En halvnaken tjej med trånande ögon och svankande rygg, känns som porrbilder från 70-talet...fast med sämre kvalité...

Men jag dömer inget motiv som dåligt egentligen, jag tycker det är skoj att titta på bilder, och oftast berättar bilderna mer om fotografen än om modellerna på bilderna.

Klart underskattat tycker jag självporträtt är, dom är alltid roliga :)
 
lyteskomik skrev:
Jag måste nog säga; Blod och badrum. Det finns tusentals bilder av en trulig tonåring som sitter i ett badkar/i en dusch med blod överallt och sminket utkletat runt ögonen.

Sign me up!!

För övrigt så måste jag säga att bilder kan vara intressanta trots att de är tagna många gånger förr. Men många så kallade "konstnärliga" bilder verkar enligt deras skapare bli konst via det faktum att de är oskarpa, har dåligt ljus och en manodepressiv (?) modell, vilket jag tycker är att sänka konstbegreppet ganska lågt.

Nää... Jag gillar att ta skarpa bilder, även om jag ofta inte lyckas. Ofta gillar jag glada modeller och bra ljussättning dessutom.

Dessutom gillar jag unika bilder, eftersom det känns mer intressant för betraktaren än kopior av gamla alster...

Men ingen sanning känns absolut, och även mina regler har undantag :)
 
Nu är inte min mening att trycka ned någon eller att såga någon som fotograf men en genre är jag så j*vla trött på! Goth/latex/överspacklade/(sjuk)sjuksyster/nunne osv. bilder! Det är nästan så man blir deprimerad när man märker hur många bilder det finns inom de här kategorierna.


Nu en liten fråga till någon som gillar att ta sådana bilder... Vad vill ni uppnå/föra fram/visa? (Obs, bara en fråga)

Är det bara meningen att den sjuka sjuksystern ska vara sexig eller? För oftast så finns det inget eller så hittar jag
inget budskap/mening med bilderna?

/Jeppe
 
hansen2 skrev:
Avdelningen "gigantisk vit eller svart ram runt medioker bild" är jag mest less på. Alla ser tilltalande och posteraktiga ut tills man minskat sitt webläsarfönster så att ramen försvinner och bildens egentliga kvalitéer framstår. Detta är ett vanligt trick bland oss amatörer för att 'höja' värdet på våra annars så usla bilder och ett väldigt vanligt beteende här på FS. Sällan jag ens orkar klicka på dessa tumnaglar.
Kan hålla med om att ramar kan missbrukas, liksom mycket annat. Tycker däremot att ram eller avsaknad av ram oftast är viktig för den totala bilden. Om en bild ska hängas upp på en vägg så är ju tex placeringen och eventuell belysning av stor vikt, även eventuell ram, passpartou och glasskiva kan vara väsentliga för den totala bildupplevelsen...

Känner att jag själv har en tendens att missbruka "ram-tricket" men så är jag ju en glad amatör ;) Försöker dock tänka till och anpassa ramen efter bilden. Ibland får bilden en svart ram men då kanske det är tänkt att den ska ses mot svart bakgrund och i och med det försvinner ramen... Känns lite synd att rata tumnaglar pga av ramen...
 
Lustigt att så många utgår ifrån att man måste göra nyskapande unika bilder?

Är det något begrepp som skiljer amatörer från proffs? Amatörer efterliknar ett original de inte ens sett och gör det tusen ggr bättre och proffsen gör originalet som visserligen är sisådär kvalitét, men ändå första unika ex på just det motivet eftersom proffset absolut inte sett någon annan göra samma sak och försäkerhets skull dubbel- och trippelkollat det genom tiotusentals bilder?

Trots allt är väl motiven som blir pga att det är sådant som finns runtomkring oss och vi gillar det.
 
Jag fascinerar mig mest över att man ens tycker så mycket... För mig finns det bara bilder jag gillar och resten. Jag slösar inte energi på att tycka alls om dom :)
 
Alla dessa trista likadana macrobilder som någon nämnde tidigare. Gärna tagna med 20D + 100 2.8 macro och en sprayflaska med vatten.

A
 
hmm jag är trött på "mina tidigare faser". jag tror de flesta fotografer går igenom faser för att lära sig. går man inte igenom faser så utvecklas man inte, tycker jag.

jag har iaf
* tagit iaf en bild på en vattendroppe
* tagit landskapsbilder med vit fet ram
* tagit makro på en blomma
* tagit bilder på "lätta motiv" (se min egen Loch Ossian-bild tex, eller kanske bilder på ngt land i Afrika där det är bara att fotografera en grupp människor rakt upp o ner så blir det "intressant")
* tagit makro på insekter

just nu är jag inne i "kort skärpedjup"-fasen, "sv/v"-fasen och "abstrakt/linjer/kurvor"-fasen, och gärna med mkt kontrast...

... och dessa bilder kommer jag tröttna på.
 
incus skrev:
Lustigt att så många utgår ifrån att man måste göra nyskapande unika bilder?

Är det något begrepp som skiljer amatörer från proffs? Amatörer efterliknar ett original de inte ens sett och gör det tusen ggr bättre och proffsen gör originalet som visserligen är sisådär kvalitét, men ändå första unika ex på just det motivet eftersom proffset absolut inte sett någon annan göra samma sak och försäkerhets skull dubbel- och trippelkollat det genom tiotusentals bilder?

Trots allt är väl motiven som blir pga att det är sådant som finns runtomkring oss och vi gillar det.
Jag tror att när man snackar "proffs" vs "amatörer" i generella termer så menar man oftast att "proffsen" är de erfarna och garanterat duktiga medans "amatörerna" representeras av den stora massan som kanske fotar hellre än bra... Så ser ivf jag på det ;) Men visst, i realititeten så kan Amatören vara en grymt mycket skickligare fotograf än Proffset.

Tycker också det är lite lustigt att så många utgår ifrån att man bör göra nyskapande bilder...
 
casting skrev:
Jag fascinerar mig mest över att man ens tycker så mycket... För mig finns det bara bilder jag gillar och resten. Jag slösar inte energi på att tycka alls om dom :)
Jag fascineras av att man kan vara likgiltig inför så mycket... ;)
"Slösa energi"...? Är det slöseri med energi att analysera det negativa (läs dåliga, onda etc) här i världen...? Är det bättre att ligga på soffan och "spara energi"...?

;p
 
Man får ju ta den här diskussionen med glimten i ögat. Jag tror ingen helt och håller förkastar vissa motivtyper men man behöver ju inte alltid vara så politiskt korrekt och tycka att allt är fint. Det är ju lite kul att diskutera lite generaliserande ibland om sådant man älskar att hata.
 
Jag anser att du lär dig lika mycket på att analysera det du tycker är bra. Men för all del, det jag mest opponerade mig mot är att man lägger energi på att tycka illa om saker i största allmänhet. För jag menar, handen på hjärtat, merparten av gnället ovan bottnar inte i några djupare analyser.
 
mill skrev:
hmm jag är trött på "mina tidigare faser". jag tror de flesta fotografer går igenom faser för att lära sig. går man inte igenom faser så utvecklas man inte, tycker jag.

Håller med dig... jag kommer snart att få mitt första macroobjektiv så självfallet kommer jag vilja ta bla droppbilder och motljus-blom/insektsbilder... och ladda upp dem här för eventuell sågning eller likgiltighet...:D
 
casting skrev:
Jag anser att du lär dig lika mycket på att analysera det du tycker är bra. Men för all del, det jag mest opponerade mig mot är att man lägger energi på att tycka illa om saker i största allmänhet. För jag menar, handen på hjärtat, merparten av gnället ovan bottnar inte i några djupare analyser.
Kan man verkligen analysera "bra" saker om man inte analyserar vad som är "dåligt"... Det berömda motsatsförhållandet känns ganska berättigat i mina ögon... ;)

Kan hålla med om att det ibland gnälls lite för mycket och analyseras lite för lite men ibland behöver ju allting inte vara så allvarligt... :)
 
ANNONS
Götaplatsens foto – en riktig fotobutik.