Som Plus-medlem får du: Tillgång till våra Plus-artiklar | Egen blogg och Portfolio | Fri uppladdning av dina bilder | Rabatt på kameraförsäkring och fotoresor | 20% rabatt på Leofoto-stativ och tillbehör | Köp till Sveriges mest lästa fototidning Fotosidan Magasin till extra bra pris.

Plusmedlemskap kostar 349 kr per år

Annons

Man behöver inte gå över till digitalt

Produkter
(logga in för att koppla)
boon skrev:
hur länge håller en print?
tycker att på en fotoutställning så vill man ha lite hantverk, för jag skulle aldrig köpa en print.

Den håller betydligt längre än en färgkopia. Det RA4-papper som håller bäst är Fujis färgpapper. Under sama förhållanden håller en pigmentutskrift 2-3 ggr längre, om den görs på bra papper.
Den håller betydligt längre än en svartvit bild, om den som gör den svartvita kopian har missat det minsta lilla i processen.

Sedan tycker jag att det jag gör när jag printar en bild är ett rätt ordentligt hantverk.

Jag blir alltid så störd över dessa debatter om digitalt vs analogt. De flesta analogister säger först att de inte har något emot digital fotografi, sedan kommer det en massa märkliga idéer om hur fult, dåligt och allmänt värdelöst digital fotografi är. Jag köper gärna en fantastiskt välgjord bild av Gunnar Smoliansky, där han stått i mörkrummet och testat olika papper, framkallare och tonare. Men lika gärna köper jag en bild av Dawid, där han fotograferat digitalt, bearbetat dem digitalt och skrivit ut bilden. För mig är båda två bra fotografer som gör bra bilder.

Stefan
 
boon skrev:
ang debatten digi vs analogt så hänvisar jag till mitt första inlägg.

Jo, jag såg att du inte var en analogtaliban. Lika irriterande som dessa digitalfanatiker, som alltid och överallt ska säga att analog fotografi kommer att försvinna.

Stefan
 
Jag har alltid föredragit analogt foto själv, mest för att jag gillar processen och manuella kameror. När jag pluggade hade jag dessutom massor av tid att stå i mörkrummet! Nu när jag knegar om dagarna så känns det helt enkelt svårt att få tiden att räcka till och i somras köpte jag en D200 som jag är kanonnöjd med. Jag hoppas dock att jag kommer att kunna återuppta slabbandet...bladaren väntar i sin väska!

Måste också säga att jag har varit skeptisk till digitala printar, har inte tyckt att de ger samma känsla om en silverbild, men senast nu på fotomässan i Nacka så såg jag helt fantastiska digitalprintar på Hahnemüle-papper som verkligen var kanon! Problemet för mig är att om man ska få sådana resultat blir det ganska dyra utskrifter, men snyggt blir det!

/Klas
 
stefohl skrev:
Den håller betydligt längre än en färgkopia. Det RA4-papper som håller bäst är Fujis färgpapper. Under sama förhållanden håller en pigmentutskrift 2-3 ggr längre, om den görs på bra papper.
Den håller betydligt längre än en svartvit bild, om den som gör den svartvita kopian har missat det minsta lilla i processen.

Sedan tycker jag att det jag gör när jag printar en bild är ett rätt ordentligt hantverk.

Jag blir alltid så störd över dessa debatter om digitalt vs analogt. De flesta analogister säger först att de inte har något emot digital fotografi, sedan kommer det en massa märkliga idéer om hur fult, dåligt och allmänt värdelöst digital fotografi är. Jag köper gärna en fantastiskt välgjord bild av Gunnar Smoliansky, där han stått i mörkrummet och testat olika papper, framkallare och tonare. Men lika gärna köper jag en bild av Dawid, där han fotograferat digitalt, bearbetat dem digitalt och skrivit ut bilden. För mig är båda två bra fotografer som gör bra bilder.

Stefan

Ta inte illa upp, men vem vet och kan garantera detta?.......ingen!

Digitalfoto har inte funnits så länge att vi med säkerhet kan säga att så är fallet.
Visst....tror det var Canon som gick ut och att deras printar minsann skulle hålla 100 år....men helt ärligt....hur kan man garantera detta?
Man kanske kan beräkna teoretisk hållbarhet på div ämnen, men det är ju tiden som får utvisa om det var rätt, och än så länge ä det för tidigt att säga att det stämmer.....tycker iallafall jag.

Och går vi till råmateriallet, så kan ni läsa mitt tidigare inlägg om den saken.

Inget personligt påhopp, bara en undran vem som med säkerhet kan lova sådana saker?

Mvh.
 
Ascona75 skrev:
Inget personligt påhopp, bara en undran vem som med säkerhet kan lova sådana saker?

Det är rätt enkelt. Om vi vet vilka faktorer som förorsakar blekning (vilket vi gör) och sedan utsätter bilderna för höga mängder av ljus, ozon, luftfuktighet med mera. Sedan kan man jämföra materialens blekning. Om man efter ett års testande kan se att det ena materialet har blekts två-tre gånger mera än ett annat, då tycker jag inte att slutsatsen att det andra materialet håller bättre är särdeles djärv.

Den har i alla fall accepteras av alla tillverkare som ett mått på respektive materials hållbarhet.

Stefan
 
På elmia i jönköping 2004 såg jag ett par svartvita bilder som var riktigt fina och de var utskrivna på skrivare, jag blev faktiskt ganska förvånad. Nu har jag inte kopierat jättemycket med fiberpapper, så jag kan inte avgöra om det var bättre eller sämre, men bilderna var bra och det är ju det viktigaste.

Jag tror att det går att få det riktigt bra digitalt, det gäller bara att inse att man egentligen inte sparar någon tid på det digitala, man måste fortfarande vara lika noggrann med sitt hantverk oavsett om det innebär att dansa med händerna mellan förstoringsapparaten och pappret eller om det handlar om att ratta alla inställningar rätt på skärmen och i photoshop.
 
Senast ändrad:
Analogt foto har sin charm, men när man jobbar är det digitala sååå mycket smidigare! Dessutom är det billigare i längden..

I utbildningen jag går så plåtar vi bara digitalt för att testexponera, alltså blir det en hel del tid i mörkrummet.

Att framkalla är segt..
 
Intressant diskussion själv föredrar jag digitalt eftersom det är billigare i längden och smidigare men inget slår en välexponerad 9x12 :)
 
xandx skrev:
Intressant diskussion själv föredrar jag digitalt eftersom det är billigare i längden och smidigare men inget slår en välexponerad 9x12 :)

Jag träffade i våras Stephen Johnson http://www.sjphoto.com/ som arbetar med digital fotografi sedan 1994. Hans digitala utskrifter i format på 110 x 150 cm skulle vara omöjliga att matcha i upplösning, nyansrikedom och färgomfång för vilken 9x12 cm kamera som helst. Så det är ju inte för kvaliteten, utan för den speciella karaktären i framförallt en svartvit silverbild som jag hoppas att analog fotografi ska finnas kvar under lång tid.

Stefan
 
stefohl skrev:
Jag träffade i våras Stephen Johnson http://www.sjphoto.com/ som arbetar med digital fotografi sedan 1994. Hans digitala utskrifter i format på 110 x 150 cm skulle vara omöjliga att matcha i upplösning, nyansrikedom och färgomfång för vilken 9x12 cm kamera som helst. Så det är ju inte för kvaliteten, utan för den speciella karaktären i framförallt en svartvit silverbild som jag hoppas att analog fotografi ska finnas kvar under lång tid.

Stefan
Framförallt kornet!
När jag ibland tittar på mina sv/v bilder som är tagna digitalt och jämför med mina analoga så saknar jag kornet. Precis som du säger det är en helt annan karaktär på analoga bilder.
 
xandx skrev:
Framförallt kornet!
När jag ibland tittar på mina sv/v bilder som är tagna digitalt och jämför med mina analoga så saknar jag kornet. Precis som du säger det är en helt annan karaktär på analoga bilder.

Jag tror man kan lägga till kornet i efterhand digitalt med något program om man vill.

/kent.
 
Zoso skrev:
Jag tror man kan lägga till kornet i efterhand digitalt med något program om man vill.

/kent.

Men det blir ju inte alls samma sak. En stor del av grejjen är ju att man väljer bort kontroll och perfektionism för att istället få fram värden som finns bortom det rena och fina. Visst skulle man kanske kunna få samma utseende på en bild, men samtidigt skulle man missa en stor del av själva processen och alltså blir det "konstnärliga" värdet mindre.
Fast å andra sidan handlar det kanske bara om vilken process som tilltalar en.
 
ekeponken skrev:
En stor del av grejjen är ju att man väljer bort kontroll och perfektionism för att istället få fram värden som finns bortom det rena och fina.

Tycker det är en av de vanligaste fördomarna runt om digital fotografi. Är detta med kontroll och perfektionism = digital något som dyker upp p g a att de flesta än så länge så hårt får sträva efter att få kontroll på processen. Det är nog först när man känner att man verkligen kan kontrollera den som man kan släppa detta och se vad som dyker upp när man gör bilder på olika sätt.

Stefan
 
Vet inte? Att lägga på korn kan man göra i PS har gjort det några gånger mest för att se om det gick och det gick fast inte så bra som riktigt korn. Jag tycker att den digitala produktionen har gjort mig mer involverad i bilden, nu är det inte ett labb som iofs enligt mina föreskrifter presat eller joxat med framkallningen och kopieringen, nu är det jag som bestämmer hur bildens tekniska karaktär skall se ut och det är bra. Men jag saknar mörkrummet :)
 
Till er som tjötar om korn: Testa att fota med iso 800, 1600 & 3200 i svartvitt mer er DLSR, då lär ni få se på korn.

För några veckor sen testade jag att fota svartvitt på iso 800-1600 med min D1h, tyckte inte att resultatet direkt ur kameran var allt för illa.

resultaten varier säkert från kamera till kamera skulle jag dock tro.

Och då har jag ändå lite vana av att stå i mörkrum.
 
stefohl skrev:
Tycker det är en av de vanligaste fördomarna runt om digital fotografi. Är detta med kontroll och perfektionism = digital något som dyker upp p g a att de flesta än så länge så hårt får sträva efter att få kontroll på processen. Det är nog först när man känner att man verkligen kan kontrollera den som man kan släppa detta och se vad som dyker upp när man gör bilder på olika sätt.

Stefan

Fast hur får man en bild att se skitig ut när man hanterar den digitalt? Resultatet från kameran är ju alltid "perfekt". Höga iso-tal digitalt ger ju mera brus, men blir det verkligen lika bra som med korn?

Jag pratade med en fotograf som påstod att linjeupplösningen på en film ökar med ökande korn. Finns det någon mer som har hört detta? Det skulle ju isåfall också kunna vara en förklaring till varför man gillar korniga filmer.
Frågan är om samma sak händer med den digitala sensorn då man ökar iso-talet?
 
Kommer ligga kvar i det analoga ett bra tag framöver. Men måste säga att det digitala har underlättat oerhört då jag lär mig ljussättning i studio och kan testa mig fram med en digitalkompakt som ersättning till polaroider. De "riktiga" bilderna tar jag sedan med film. Negativ då jag vill ha största omfång, dia då jag vill ha klara fina färger och kunna se dem i projektorn.

Vid situationer som rally skulle det vara trevligt med en digital för att lära sig direkt på plats och riktigt kunna slösa med bilder.

Men annars går mitt intresse mer och mer mot att ta färre och bättre bilder. Har inget intresse av att skjuta av 200 mediokra bilder i en porträttserie. Mycket mer sugen på att lyckas med ett fåtal sköna bilder, helst med mellanformat. :)

Digitalt är praktiskt många gånger, speciellt för yrkesbruk kan jag tänka. Men i min hobby längtar jag mer efter analogt mellanformat + en skanner till det.
 
ekeponken skrev:

Jag pratade med en fotograf som påstod att linjeupplösningen på en film ökar med ökande korn. Finns det någon mer som har hört detta?

Att upplösningen skulle öka med en grovkornig film jämfört med en finkornig är lika sannolikt som att bilderna blir bättre om man fixerar först och framkallar sedan. Jag har testat och jämfört mellan olika filmer och vet att linjeupplösningen sjunker markant vid högre känslighet.

Stefan
 
Han kanske menade att om man med samma film använder en framkallare som framhäver/inte förstorar kornet mera, så kan den tekniska upplösningen öka? Om man t.ex framkallar en Efke 25 i en högupplösningsframkallare med kanteffekt som Acutol och jämför med samma film framkallad i Aculux som inte har kanteffekten och inte framhäver kornet lika mycket? Skulle inte linjeupplösningen kunna vara högre då?
 
ANNONS
Upp till 6000:- Cashback på Sony-prylar