Som Plus-medlem får du: Tillgång till våra Plus-artiklar | Egen blogg och Portfolio | Fri uppladdning av dina bilder | Rabatt på kameraförsäkring och fotoresor | 20% rabatt på Leofoto-stativ och tillbehör | Köp till Sveriges mest lästa fototidning Fotosidan Magasin till extra bra pris.

Plusmedlemskap kostar 349 kr per år

Annons

Kraftig magentastick i gamla diabilder

Produkter
(logga in för att koppla)
När jag började fota i slutet av 70-talet var det ett känt faktum att Kodachrome var den bästa filmen när det gällde att behålla färgerna, och att gamla Agfafilmer inte gjorde det. Ändå körde jag delvis på CT-18 och de har klarat sig. Finns nog flera varianter. Ektachrome är ju i likhet med CT-18 en E6-processad film, som bygger på samma princip med tre skikt. Kodachrome allena har ett skikt.
 
Kodachrome behåller färgerna mycket bra sålänge den inte utsätts för ljus och värme i en projektor. tillåten visningstid handlar om några minuter totalt om man vill behålla färgerna. Skärpan är väldigt bra.
AGFA CT 18 har också hållit färgerna bra men när AGFA gjorde om filmen och döpte den till AGFA-Chrome så försämrades hållbarheten påtagligt.
Skärpan är sämre och kornet påtagligt grovt.
 
Agfa Chrome 200 var väldigt kornig minns jag.
Det funkade bra med Autofokus att fota av diafilm. Så himla kul det här. En rulle dia som tog 2 ½ timme att skanna igår, tog idag 30 minuter.
Direktfångst funkar utmärkt i Lightroom. Förutom att bilden hamnar i datorn direkt så sparas en rawfil även på minneskortet vilket jag inte visste men smart med en extra kopia.. 😁
 
Ska man använda autofokus eller manuell fokus?

Min spontana tanke är att du måste testa detta. Båda dina kamerahus är DSLR:er de brukar inte ha samma typer av fokushjälpmedel som spegellösa numera har. Många sådana har fokuspeaking med fokushjälp i form av förstoring, vilket är till stor hjälp. Med EVF så ser man ju även om exponeringen blir OK innan man tar bilden och det har man heller normalt inte haft tillgång till i DSLR:er. DSLR:er har ju inte heller hjälpmedel som normalt fanns förr i form av mikroprismor och snittbild (Om man inte sätter in en sådan skiva själv. Jag har gjort det på en DSLR jag haft själv en gång men det kan inte mäta sig med peakingen tyvärr).

Kanske finns det någon form av peaking om du kör i Live View-läget. Någon Canon-fotograf kanske vet mer. Annars är det ju just sånt man får en del hjälp med i "tetheringläget på Capture One". Du får väl kolla i LR också. Det är länge sedan jag använde LR så där måste någon annan hjälpa sig som kan senaste LR.

Jag kör själv alltid med manuell fokus då mitt 100mm makro inte har AF. Men jag skulle undvika AF just därför att skärpedjupet är så kort och DSLR-teknikens fasdetekt-AF saknar återkoppling som garanterar att fokus IRL verkligen ligger i dina kamerors AF-systems jämviktsläge (vad jag vet). Det är tyvärr fullt möjligt att dina kamerors AF-system som alltså använder en helt separat AF-sensor för fokusering inte alls är i synk med hur objektivet står i förhållande till huvudsensorn. Det är ju inte AF-sensorn som registrerar bilden men likväl är det den och AF-systemet som bestämmer över styrningen av objektiven.

Men pröva för all del. Risken är dock stor att du bara lurar dig själv om du litar helt på AF-systemet nu när du faktiskt satsat på lite nya bra grejor för att detta ska bli så bra som möjligt. Varför riskera att du får ett sämre resultat än du faktiskt har en möjlighet att få?
 
Agfa Chrome 200 var väldigt kornig minns jag.
Det funkade bra med Autofokus att fota av diafilm. Så himla kul det här. En rulle dia som tog 2 ½ timme att skanna igår, tog idag 30 minuter.
Direktfångst funkar utmärkt i Lightroom. Förutom att bilden hamnar i datorn direkt så sparas en rawfil även på minneskortet vilket jag inte visste men smart med en extra kopia.. 😁

Vad kul! Jag tycker ändå du ska jämföra hur skärpan sitter genom OVF:en och i Live View, så det inte blir sämre än nödvändigt. Det ska se lika bra ut i båda!
 
Vad kul! Jag tycker ändå du ska jämföra hur skärpan sitter genom OVF:en och i Live View, så det inte blir sämre än nödvändigt. Det ska se lika bra ut i båda!

Jag använder Live view hela tiden, mest för att att sist ligger rätt placerat. AF har funkat bra hittills, testade manuell fokus igår och märke inte så stor skillnad. Men ska testa lite mer.
Vad använder ni för Vitbalans (AWB, dagsljus (solsymbolen) eller mäter nu Vitbalans mot ljusbordet? samt vilken Ljusmätningsmetod (Evaluerande, Centrumvägt) ?
 
Jag använder Live view hela tiden, mest för att att sist ligger rätt placerat. AF har funkat bra hittills, testade manuell fokus igår och märke inte så stor skillnad. Men ska testa lite mer.
Vad använder ni för Vitbalans (AWB, dagsljus (solsymbolen) eller mäter nu Vitbalans mot ljusbordet? samt vilken Ljusmätningsmetod (Evaluerande, Centrumvägt) ?

Jag använder evaluerande ljusmätning vid all reproduktion och håller koll på histogrammet. Ser jag att det finns starka reflexer eller ljuskällor i diat så kan de få bli överexponerade för att få bättre exponering av t.ex. ansikten.

Normalt vitbalanserar jag mot ljusbordet men om jag vet att jag har ett stort antal bilder med tex ett blåstick fifflar jag ibland med vitbalansen så att förhandsgranskningen ser lite bättre ut. Även rawfilen kan då bli lite lättare att handskas med.
 
Jag använder Live view hela tiden, mest för att att sist ligger rätt placerat. AF har funkat bra hittills, testade manuell fokus igår och märke inte så stor skillnad. Men ska testa lite mer.
Vad använder ni för Vitbalans (AWB, dagsljus (solsymbolen) eller mäter nu Vitbalans mot ljusbordet? samt vilken Ljusmätningsmetod (Evaluerande, Centrumvägt) ?

Eftersom jag använder blixt så kör jag med vanligt AWB. Men kör man RAW spelar det mindre roll för det är ju bara att åtgärda senare om man behöver.

Det som är så bra med det digitala är ju att man kan korrigera exponering m.m. i efterbehandlingen. Det gör ju att en del bilder som blivit för mörka kan lättas och vise versa väldigt enkelt. Diafotografering var ju verkligen inte särskilt förlåtande. Överexponerade man CT 18 och CT 21 det minsta så stack ju färgerna direkt. Har man haft lite otur så tappar man inte sällan en hel kanal och hade man inte haft dagens möjligheter så hade det inte varit så kul.
 
Underexponerade bilder och 400-ASA diafilmer är svårt att få till med denna metod. Blir så himla kornigt och lätt för ljust om man försöker ljusa upp.
 
Underexponerade bilder och 400-ASA diafilmer är svårt att få till med denna metod. Blir så himla kornigt och lätt för ljust om man försöker ljusa upp.

Jag kan föreslå en sak:

Särskilt mina Agfa har varit ganska känsliga och har ofta fått fult kleggigt korn över tid och det har gällt framförallt i de väl blå himlar dessa dian ofta får. CT 18 borde vara bättre än exv. CT 21 då den senare är ljuskänsligare och kornigare. (18 resp 21 DIN (Deutsche Industrie Normen) motsvarar ju 50 resp. ASA/ISO)

Det jag gjort med dessa är att med DxO Filmpack emulera Tri-X korn som är finare. Det har varit mitt första steg för att slå sönder kornet i de inskannade diabilderna.

Än viktigare är hanteringen av kontrasten. Ingen annan av de vanligaste konverterarna utom DxO har tillsammans med DxO:s egen plug-in samma valmöjligheter för hantering av kontrast. Den ger "Contrast", "Microcontrast" och "Fine Contrast". Det viktiga är att iaktta största försiktighet med "Microcontrast".

Det jag kommit på är att om jag drar "Microcontrast" så långt åt "minushållet/vänster" som går och istället parerar med att dra upp "Fine Contrast" så försvinner kornet helt i himlarna normalt. Jag lyckades inte med det vare sig i min gamla LR 6.X eller Capture One 12.

Som sagt, Tri-X kornemulering också. Om du kollar någon av mina "bruna" portfolios som just består av inskannade gamla Agfa CT 18 och CT 21, så kan du förhoppningsvis se. Som jag sagt tidigare så ger jag alla dessa bilder en brunfärgad ton då jag inte haft lust och tålamod att lägga all den tid jag annars hade tvingats lägga på att återställa den ofta förlorade färgbalansen.

https://sten-ake-sandh.fotosidan.se/portfolios.htm

De som kör DxO kan även tänka på följande. Trots att man reprofotat med en digitalkamera, så fungerar inte en del funktioner bra med dessa bilder. En sådan funktion är oskarp mask. Jag har ett dumt manuellt Samyang 100mm makro och det är möjligen också synd i sammanhanget, eftersom DxO då inte kan aktivera några lens profiles. Det i sin tur innebär att de nya mycket bra "Lens correction"-algoritmerna för skärpning inte ens är tillgängliga i konverteraren som med riktiga E-mountobjektiv.

Om du orkar ladda ner testversioner av DxO och Filmpack 5, så tror jag att du skulle lyckas bättre med att aktivera den funktionen då du har ett Canon 100mm.

Skärpa i DxO åstadkommer jag istället med "Fine Contrast" och genom "Bicubic sharper" vid exporten.

Du pratar om att delar av dina bilder blir väl ljusa om du lyfter bilderna men det måste väl finnas verktyg idag i LR som låter dig precis som i DxO, bara lyfta delar av bilden. Man kan säkert lyfta "shadows" och "blacks" utan att lyfta "midtones" eller high lights".

Det är mycket pickel och testning innan man hittar vad som är optimalt med de grejor man har och det kanske finns någon som läser detta och kan komplettera med tips för de som bara kör LR eller Capture One.
 
Senast ändrad:
Underexponerade bilder och 400-ASA diafilmer är svårt att få till med denna metod. Blir så himla kornigt och lätt för ljust om man försöker ljusa upp.

Jag glömde tillägga att jag ibland varierar ljusstyrkan i blixten också för att parera underexponerade bilder. De som har Capture One har exv. tillgång till en "mask" som visar med "grönt" var skärpan ligger i bilderna. Med hjälp av den och några försök med olika blixteffekt, så ser man rätt väl vad som blir bäst.
 
På 90-talet fotade jag mycket med Konica Diafilm R 100 KS.

DxO Filmpack 5 har jag.

Hur gör du med bilder som har blivit blå av ålder?
Kan vitbalans fixa det?
 
CT18 och CT21 var diafilm tilverkad av Agfa. Vanlig på 1960 och 1970-talet (med viss reservation). Känsligheten var 18 resp. 21 DIN eller i dagens termer 50 och 100 ISO.
 
På 90-talet fotade jag mycket med Konica Diafilm R 100 KS.

DxO Filmpack 5 har jag.

Hur gör du med bilder som har blivit blå av ålder?
Kan vitbalans fixa det?

Mina Agfa-bilder har ofta tappat den gröna-kanalen helt eller delvis av RGB. Numera har väl även Lightroom fått bättre möjligheter att mickla med färgerna och RGB-kanalerna. Om inte det duger så kanske du skulle kika på vad exv. Capture One eller DxO Photolab kan göra.

Båda dessa har pipetter som du kan plocka upp en specifik färg med och manipulera enbart denna. Jag har ofta haft stor nytta av det i andra sammanhang.

Personligen har jag dock lagt ner färgmicklandet med mina dian då jag tycker det är väldigt svårt att få det bra och det tar väldigt mycket tid och jag blev ändå inte nöjd med resultatet. Det var därför jag beslutade mig för att emulera Tri-X och lägga på en brun ton på alla istället. Andra gör säkert även svart/vitt av dem. Det går ju det med. Pröva särskilt att emulera någon finkornig film om du kan och kolla om inte det kan hjälpa till md exv. grovkorniga blå himlar och som sagt, Microcontrast är inget vidare ihop med mina dian i alla fall. Fine Contrast har gått bättre.

Om du har Filmpack 5 och DxO Photolab 4, så har du säkert också tre olika Contrast att spela med. Pröva bara på kul att lägga på "Cappucino" preset och sänk Microcontrast ordentligt och möt upp med Fine Contrast istället. Eftersom en del verktyg som exv. "Unsharp Mask" inte funkar på diarepron trots att de skapar RAW så har jag noterat att det enda sättet att få lite bättre skärpa vid sidan av Fine Contrast är att exportera med "Bicubic sharper". Du kan ju testa även med Deep Prime brusreducering men jag undrar om den funkar för det gjorde åtminstone inte gamla Prime.
 
Senast ändrad:
ANNONS
Upp till 6000:- Cashback på Sony-prylar