AFJ
Aktiv medlem
Bra.
Risken finns väl att resultatet av en djupdykning blir:
"Å ena sidan bla, bla och å andra sidan bla, bla. Så länge vi saknar en dom i högre instans är rättsläget oklart."
Konstverk på publik plats - vad gäller
- Trådstartare Verk-man
- Start datum
Bra.
Risken finns väl att resultatet av en djupdykning blir:
"Å ena sidan bla, bla och å andra sidan bla, bla. Så länge vi saknar en dom i högre instans är rättsläget oklart."
AFJ
Aktiv medlem
petter.oj.norman
Avslutat medlemskap
AFJ
Aktiv medlem
Ja det visar ju verkligen på orimligheten i det hela.
petter.oj.norman
Avslutat medlemskap
cocuyo
Avslutat medlemskap
Jag kan inte se bilden som en bild av verket, eftersom den bara återger en liten del av det. Hela verket finns exempelvis här: http://commons.wikimedia.org/wiki/File:CarlMilles-Orfeusgruppen.jpg
Det är ett verk som stadigvarande är placerat utomhus på allmän plats och får avbildas fritt. Bilden med duvorna har fotografen upphovsrätt till. Bilden på Wikimedia kan möjligen klassas som fotografi med det något lägre skyddet av 50 år efter fotografens död. I båda fallen gäller att fotografen får förfoga över bilden.
Det är ett verk som stadigvarande är placerat utomhus på allmän plats och får avbildas fritt. Bilden med duvorna har fotografen upphovsrätt till. Bilden på Wikimedia kan möjligen klassas som fotografi med det något lägre skyddet av 50 år efter fotografens död. I båda fallen gäller att fotografen får förfoga över bilden.
ztenlund
Aktiv medlem
Nej, inte riktigt. Följande lag gäller:
http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19980112.HTM
I det här fallet skulle det då alltså vara:
"Skyldighet att ta bort vissa meddelanden
5 § Om en användare sänder in ett meddelande till en elektronisk anslagstavla ska den som tillhandahåller tjänsten ta bort meddelandet från tjänsten eller på annat sätt förhindra vidare spridning av meddelandet, om
1. meddelandets innehåll uppenbart är sådant som avses i bestämmelserna i 16 kap. 5 § brottsbalken om uppvigling, 16 kap. 8 § brottsbalken om hets mot folkgrupp, 16 kap. 10 a § brottsbalken om barnpornografibrott eller 16 kap. 10 c § brottsbalken om olaga våldsskildring, eller
2. det är uppenbart att användaren har gjort intrång i upphovsrätt eller i rättighet som skyddas genom föreskrift i 5 kap. lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk genom att sända in meddelandet.
För att kunna fullgöra sin skyldighet enligt första stycket har den som tillhandahåller tjänsten rätt att ta del av meddelanden som förekommer i tjänsten.
Skyldigheten enligt första stycket och rätten enligt andra stycket gäller också den som på tillhandahållarens uppdrag har uppsikt över tjänsten. Lag (2010:401)."
Att det skulle vara uppenbart kan vi nog direkt avskriva med tanke på debatten.
Det gäller också att:
"Uppsikt över tjänsten
4 § Den som tillhandahåller en elektronisk anslagstavla skall, för att kunna fullgöra sin skyldighet enligt 5 §, ha sådan uppsikt över tjänsten som skäligen kan krävas med hänsyn till omfattningen och inriktningen av verksamheten."
Det finns skrivet om det här i förarbetet till lagen, men kortfattat så betyder inte paragrafen att man måste sitta och detaljgranska varenda inlägg på en sida som FS. Särskilt som det går att rapportera inlägg osv. Inte heller betyder det att man kan lämna forumet vind för våg och skita i att alls moderera det.
/ Själv administratör på ett forum
ztenlund
Aktiv medlem
Just att det inte är hela verket är ingen friskrivning från ansvar i sig. 2 § URL:
"2 § Upphovsrätt innefattar, med de inskränkningar som föreskrivs i det följande, uteslutande rätt att förfoga över verket genom att framställa exemplar av det och genom att göra det tillgängligt för allmänheten, i ursprungligt eller ändrat skick, i översättning eller bearbetning, i annan litteratur- eller konstart eller i annan teknik.
Framställning av exemplar innefattar varje direkt eller indirekt samt tillfällig eller permanent framställning av exemplar av verket, oavsett i vilken form eller med vilken metod den sker och oavsett om den sker helt eller delvis.
[fortsätter...]"
petter.oj.norman
Avslutat medlemskap
Nej, inte riktigt. Följande lag gäller:
http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19980112.HTM
I det här fallet skulle det då alltså vara:
"Skyldighet att ta bort vissa meddelanden...
...
.../ Själv administratör på ett forum
Då är det alltså Östberg som publicerat/tillgägngliggjort/spridit bilden av fåglarna/statyn i tidigare inlägg?
Petter ...
petter.oj.norman
Avslutat medlemskap
Aha. Östbergs bild är inte en bild av fåglar ELLER en bild av en staty, den är en bild av fåglar OCH en bild av en staty.
Petter ...
Anders Östberg
Guest
Rackarns intressant och samtidigt lite absurt ... undrar om spargrisen räcker till böterna ... bara inte "BO" hittar den här tråden ...
Ser fram emot den juridiska djupdykningen, hoppas det kan ge klara besked.
Ser fram emot den juridiska djupdykningen, hoppas det kan ge klara besked.
cocuyo
Avslutat medlemskap
Jo, i och för sig friskriver inte faktumet att endast en liten del av statyn är avbildad, men fotot kan anses ha verkshöjd genom de övriga element förutom statyn som finns där; statyn ingår som ett element i kompositionen, men också snön, fågelskiten och fåglarna är väsentliga delar av det fotografiska verket, och för den kombinationen av bildelement och deras komposition mot byggnaden i bakgrunden är det fotografen som har upphovsrätt.
Anders Östberg
Guest
En fundering, kanske OT, men är det OK att wikipedia/wikimedia publicerar bilder på konst, och om inte, vem är egentligen ansvarig för den publiceringen?
ztenlund
Aktiv medlem
Det är min tolkning av saken, ja. Sedan har ju som sagt de som står bakom tjänsten ett visst ansvar för att se till att vissa typer av lagvidrigheter inte förekommer.
Wikimedia/pedia använder vad jag vet samma tolkning som åtminstone jag, flera i den här tråden, Uppsala Kommuns jurist och Region Skåne gör, dvs att avbildningar av konstverk stadigvarande placerade på eller vid allmän plats får publiceras även på nätet. Möjligen ingår även hitta.se m fl i den klubben.
Annars så har ju Wikipedia regler för det här om att följa lagstiftningen vilket medför att små bilder på skivomslag är ok på amerikanska Wikipedia, men inte på den svenska då vi saknar samma "fair use".
Wikipedia passar ju inte helt in i mallen för L. om elektroniska anslagstavlor, men förmodligen är det den som ligger närmast till hands. Användarna skickar ju i någon mån in meddelanden som publiceras direkt.
Om nu Wikipedia självt skulle vara ansvarigt så skulle det medföra att ingen kan åtalas. Något utgivningsbevis lär de ju inte ha, för vad jag vet kan man inte ha det för den typen av tjänst. Då saknas ju ansvarig utgivare, så ska man då åtala alla användare?
Enklast är förstås att försöka få tag i användaren som laddade upp. Det där med uppsikt över tjänsten blir ju rätt intressant för Wikipedia också. Hur många användare med befogenheter finns det? Vem är ansvarig för vad? Jag tror att det kan bli klart besvärligt även om jag har dålig koll exakt på hur de mer engagerade användarna är organiserade.
ztenlund
Aktiv medlem
Jag tittade i SOU 2011:32 som jag misstänker att SFF:s jurist (som Risedal varit i kontakt med) åsyftar.
(Varför får man aldrig några konkreta referenser? Det första man får lära sig mer eller mindre på vilken grundläggande juridikkurs som helst är att det blir sågning jäms med fotknölarna utan referens till rättskällor etc.)
http://www.regeringen.se/content/1/c6/16/65/37/026fec6d.pdf
Den är skrämmande dålig på den här punkten tycker jag.
Följande står på s. 171 f:
"Avbilda
Som framgått har det framförts önskemål om att uttrycket avbilda ska klargöras i lagen. I dag förekommer det i 24 § om konstverk under samlingsrubriken för 23 § och 24 § som lyder ”Återgivning av konstverk”. Uttrycket har emellanåt varit föremål för olika diskussioner och tolkningar. Uttrycket fanns med redan i Auktorrättskommitténs lagförslag i de förslagna bestämmelserna om rätt till avbildning av konstverk på allmän plats och avbildning av konstverk i kataloger eller i meddelanden om en utställning (25 § andra stycket i AK:s förslag). I betänkandet anfördes att bestämmelserna föreskriver undantag i konstnärens ensamrätt att mångfaldiga verket. I betänkandet anfördes vidare att uttrycket avbilda innebär att konstverket får reproduceras genom målning, teckning, fotografi eller annan teknik varigenom det återges i planet. Plastisk eller tredimensionell återgivning omfattades däremot inte av uttrycket enligt kommittén (SOU 1956:25 s. 264 f). I senare förarbeten, i samband med behandling av förslag till revision av bestämmelserna, har förutsatts att bestämmelserna även utgör en inskränkning i spridningsrätten, vilket möjligen får anses naturligt då exemplaren framställs just för ett visst syfte. Exempelvis föreslog 1976 års upphovsrättsutredning att bestämmelsen om avbildning av konstverk skulle begränsas så att möjligheten att sprida konstverkskataloger och meddelanden om utställningar till allmänheten begränsades (SOU 1990:30 s. 472 f). Förslaget fick ett blandat mottagande av remissinstanserna, som bl.a. ansåg att det ledde till en onödig detaljreglering, och genomfördes inte. I propositionen uttalades att bestämmelsen om avbildning av kataloger tjänar syftet att underlätta spridning av information om bl.a. konstutställningar samt att bestämmelsen kan åberopas bara beträffande sådan reproduktion av konstverk som sker i nämnda syfte. Om framställaren av en utställningskatalog eller av en affisch om en utställning producerar så många exemplar av katalogen eller affischen att produktionen går utöver vad som motiveras av det informationssyfte produkten ska tjäna, kan framställningen inte stödjas på bestämmelsen. Bestämmelsen ger alltså rätt till endast ett tämligen begränsat utnyttjande, anförde dåvarande departementschefen (se prop. 1992/93:214 s. 98 f). Eftersom uttrycket avbilda i lagen alltså har varit föremål för diskussion och mot bakgrund av att mitt uppdrag är att göra lagen mer tydlig anser jag att det finns skäl att nu förtydliga uttrycket. Även om bestämmelsen möjligen indirekt får anses ge rätt till viss begränsad spridning av exemplaren, anser jag att ordet avbilda inte kan anses rymma annat än exemplarframställning. Dock är det fråga om en alldeles särskild och begränsad typ av exemplarframställning, då endast framställning i planet och inte tredimensionell sådan avses. Jag anser sammanfattningsvis att uttrycket avbilda bör ersättas med ”genom avbildning framställa exemplar” (se inledningen till 4 kap. 14 § i förslaget till ny lag). Därutöver anser jag att det finns skäl att förtydliga p. 3 i paragrafen, som ändrades i samband med genomförandet av det s.k. infosocdirektivet, så att det för läsaren tydligare framgår att det är framställning av konstverk i kataloger som avses i den punkten. En förutsättning är dock att konstverken ingår i en samling."
Någon som ser att det överhuvudtaget diskuteras konstverk på allmän plats och byggader? Det nämns i förbifarten och lämnas därefter utan avseende, trots att lagen i allra högsta grad har verkan på detta område. Om den är rimlig och har den avsedda struntar utredaren helt i. Utredningen är i sig inte ett dugg bättre än något annat och jag ser den inte som alls klargörande. Diskussionen kan möjligen anses rimlig när det gäller undantaget om katalogerna som diskuteras. Där kan man möjligen se olika begränsningar som mer motiverade. Detta finns dessutom i form av att det står tydligt att det inte får vara digital form i nuvarande lag. En begränsning som inte finns när det gäller konstverk på allmän plats. Man hänvisar också till gamla förarbeten som är från en tid när datoriseringen var obefintlig. Att veta vad som då avsågs gällande nätpublicering är helt omöjligt eftersom det inte fanns i sinnevärlden.
Mest tragiskt i det här är ju att kommunen är landsting förefaller göra precis den tolkning jag och många andra gör, medan det sitter en grupp upphovrättsförespråkare och har en annan, mer restriktiv, tolkning. En som uppenbarligen inte har något stöd i rättspraxis (den verkar vara obefintlig). Som nog någon nämnt innan så kan man också fråga sig hur det kommer sig att ingen sett till att pröva detta om man nu är av denna åsikten. Brist på några att lägga på offeraltaret torde inte råda. Det är svårt att inte misstänka att man inte vågar för att man antingen riskerar att bli långsamt och plågsamt nedhuggen med slö yxa, alternativt väcka en björn som sover så att det blir ramaskri mot upphovsrättsindustrin.
Jag blir inte imponerad av detta.
Vidare är en intressant fråga i sammanhanget att huruvida "fritt avbildas" har, eller ska ha, en annan innebörd än enbart "avbilda" och vad den i så fall är inte avhandlas. Det skulle ju bli ännu mer intressant om inga bilder tagna på nyare byggnader fick publiceras fritt på nätet. Ännu fler hemska brottslingar att jaga... Hade brottsbalken varit skriven på detta undermåliga sätt hade vi förmodligen hamnat i samma klubb som Libyen och Eritrea. En grundprincip är att rättsystemet ska vara förutsägbart, men det tycker jag inte att man kan påstå att denna del av lagen uppfyller ens delvis.
Ska jag vara lite cynisk så har hela skrået av civilrättsjurister, särskilt de med upphovsrätt som specialitet, ett starkt egenintresse av att lagen är så obegriplig som möjligt. Det betyder helt enkelt mer jobb och mer betalt...
(Varför får man aldrig några konkreta referenser? Det första man får lära sig mer eller mindre på vilken grundläggande juridikkurs som helst är att det blir sågning jäms med fotknölarna utan referens till rättskällor etc.)
http://www.regeringen.se/content/1/c6/16/65/37/026fec6d.pdf
Den är skrämmande dålig på den här punkten tycker jag.
Följande står på s. 171 f:
"Avbilda
Som framgått har det framförts önskemål om att uttrycket avbilda ska klargöras i lagen. I dag förekommer det i 24 § om konstverk under samlingsrubriken för 23 § och 24 § som lyder ”Återgivning av konstverk”. Uttrycket har emellanåt varit föremål för olika diskussioner och tolkningar. Uttrycket fanns med redan i Auktorrättskommitténs lagförslag i de förslagna bestämmelserna om rätt till avbildning av konstverk på allmän plats och avbildning av konstverk i kataloger eller i meddelanden om en utställning (25 § andra stycket i AK:s förslag). I betänkandet anfördes att bestämmelserna föreskriver undantag i konstnärens ensamrätt att mångfaldiga verket. I betänkandet anfördes vidare att uttrycket avbilda innebär att konstverket får reproduceras genom målning, teckning, fotografi eller annan teknik varigenom det återges i planet. Plastisk eller tredimensionell återgivning omfattades däremot inte av uttrycket enligt kommittén (SOU 1956:25 s. 264 f). I senare förarbeten, i samband med behandling av förslag till revision av bestämmelserna, har förutsatts att bestämmelserna även utgör en inskränkning i spridningsrätten, vilket möjligen får anses naturligt då exemplaren framställs just för ett visst syfte. Exempelvis föreslog 1976 års upphovsrättsutredning att bestämmelsen om avbildning av konstverk skulle begränsas så att möjligheten att sprida konstverkskataloger och meddelanden om utställningar till allmänheten begränsades (SOU 1990:30 s. 472 f). Förslaget fick ett blandat mottagande av remissinstanserna, som bl.a. ansåg att det ledde till en onödig detaljreglering, och genomfördes inte. I propositionen uttalades att bestämmelsen om avbildning av kataloger tjänar syftet att underlätta spridning av information om bl.a. konstutställningar samt att bestämmelsen kan åberopas bara beträffande sådan reproduktion av konstverk som sker i nämnda syfte. Om framställaren av en utställningskatalog eller av en affisch om en utställning producerar så många exemplar av katalogen eller affischen att produktionen går utöver vad som motiveras av det informationssyfte produkten ska tjäna, kan framställningen inte stödjas på bestämmelsen. Bestämmelsen ger alltså rätt till endast ett tämligen begränsat utnyttjande, anförde dåvarande departementschefen (se prop. 1992/93:214 s. 98 f). Eftersom uttrycket avbilda i lagen alltså har varit föremål för diskussion och mot bakgrund av att mitt uppdrag är att göra lagen mer tydlig anser jag att det finns skäl att nu förtydliga uttrycket. Även om bestämmelsen möjligen indirekt får anses ge rätt till viss begränsad spridning av exemplaren, anser jag att ordet avbilda inte kan anses rymma annat än exemplarframställning. Dock är det fråga om en alldeles särskild och begränsad typ av exemplarframställning, då endast framställning i planet och inte tredimensionell sådan avses. Jag anser sammanfattningsvis att uttrycket avbilda bör ersättas med ”genom avbildning framställa exemplar” (se inledningen till 4 kap. 14 § i förslaget till ny lag). Därutöver anser jag att det finns skäl att förtydliga p. 3 i paragrafen, som ändrades i samband med genomförandet av det s.k. infosocdirektivet, så att det för läsaren tydligare framgår att det är framställning av konstverk i kataloger som avses i den punkten. En förutsättning är dock att konstverken ingår i en samling."
Någon som ser att det överhuvudtaget diskuteras konstverk på allmän plats och byggader? Det nämns i förbifarten och lämnas därefter utan avseende, trots att lagen i allra högsta grad har verkan på detta område. Om den är rimlig och har den avsedda struntar utredaren helt i. Utredningen är i sig inte ett dugg bättre än något annat och jag ser den inte som alls klargörande. Diskussionen kan möjligen anses rimlig när det gäller undantaget om katalogerna som diskuteras. Där kan man möjligen se olika begränsningar som mer motiverade. Detta finns dessutom i form av att det står tydligt att det inte får vara digital form i nuvarande lag. En begränsning som inte finns när det gäller konstverk på allmän plats. Man hänvisar också till gamla förarbeten som är från en tid när datoriseringen var obefintlig. Att veta vad som då avsågs gällande nätpublicering är helt omöjligt eftersom det inte fanns i sinnevärlden.
Mest tragiskt i det här är ju att kommunen är landsting förefaller göra precis den tolkning jag och många andra gör, medan det sitter en grupp upphovrättsförespråkare och har en annan, mer restriktiv, tolkning. En som uppenbarligen inte har något stöd i rättspraxis (den verkar vara obefintlig). Som nog någon nämnt innan så kan man också fråga sig hur det kommer sig att ingen sett till att pröva detta om man nu är av denna åsikten. Brist på några att lägga på offeraltaret torde inte råda. Det är svårt att inte misstänka att man inte vågar för att man antingen riskerar att bli långsamt och plågsamt nedhuggen med slö yxa, alternativt väcka en björn som sover så att det blir ramaskri mot upphovsrättsindustrin.
Jag blir inte imponerad av detta.
Vidare är en intressant fråga i sammanhanget att huruvida "fritt avbildas" har, eller ska ha, en annan innebörd än enbart "avbilda" och vad den i så fall är inte avhandlas. Det skulle ju bli ännu mer intressant om inga bilder tagna på nyare byggnader fick publiceras fritt på nätet. Ännu fler hemska brottslingar att jaga... Hade brottsbalken varit skriven på detta undermåliga sätt hade vi förmodligen hamnat i samma klubb som Libyen och Eritrea. En grundprincip är att rättsystemet ska vara förutsägbart, men det tycker jag inte att man kan påstå att denna del av lagen uppfyller ens delvis.
Ska jag vara lite cynisk så har hela skrået av civilrättsjurister, särskilt de med upphovsrätt som specialitet, ett starkt egenintresse av att lagen är så obegriplig som möjligt. Det betyder helt enkelt mer jobb och mer betalt...
ztenlund
Aktiv medlem
En relaterad notis om utredningen:
Vad gäller utredaren tycker jag att man kan ha vissa synpunkter.
Jan Rosén - professor i civilrätt. Så långt allt gott, men det är bara en liten detalj...
Han är också ordförande i Svenska föreningen för upphovsrätt:
http://www.upphovsrattsforeningen.com/styrelse.asp
Huruvida detta är grund för jäv och liknande råder delade meningar om. Jag konstaterar bara att upphovsrättsbranschen är stödjande medlemmar och att t ex Peter Danowsky, bl a ombud för målsägandesidan i PB-rättegången, också sitter i styrelsen. Oavsett vad man tycker om saken är det dumt att ha ett så vidöppet mål.
En annan notis är att Catharina Ekdahl, tidigare förbundsjurist hos SFF och numera VD, har deltagit som expert i utredningen nästan till slutet. Att alla dessa organisationer inom närliggande skrån ger uttryck för samma tolkning är ingen större gåta då allihop verkar simma runt i samma fiskdamm.
Ingen kritik mot personerna som sådana, märk väl.
Vad gäller utredaren tycker jag att man kan ha vissa synpunkter.
Jan Rosén - professor i civilrätt. Så långt allt gott, men det är bara en liten detalj...
Han är också ordförande i Svenska föreningen för upphovsrätt:
http://www.upphovsrattsforeningen.com/styrelse.asp
Huruvida detta är grund för jäv och liknande råder delade meningar om. Jag konstaterar bara att upphovsrättsbranschen är stödjande medlemmar och att t ex Peter Danowsky, bl a ombud för målsägandesidan i PB-rättegången, också sitter i styrelsen. Oavsett vad man tycker om saken är det dumt att ha ett så vidöppet mål.
En annan notis är att Catharina Ekdahl, tidigare förbundsjurist hos SFF och numera VD, har deltagit som expert i utredningen nästan till slutet. Att alla dessa organisationer inom närliggande skrån ger uttryck för samma tolkning är ingen större gåta då allihop verkar simma runt i samma fiskdamm.
Ingen kritik mot personerna som sådana, märk väl.
afe
Aktiv medlem
Somliga upphovsrättsjurister gillar nog sånt här. De kan dels stämma någon som olovligen publicerat ett fotografi som någon annan har rättigheterna till. Sedan kan de stämma en gång till för att sama fotografi avbildade ett arkitektritat hus.
Det är bra att det finns upphovsrätt och jag tycker absolut man ska se till att den följs, men det bör på nåt sätt hållas inom rimlighetens gränser.
Det är bra att det finns upphovsrätt och jag tycker absolut man ska se till att den följs, men det bör på nåt sätt hållas inom rimlighetens gränser.
AFJ
Aktiv medlem
Tack Martin för inläggen.
Ja, det går inte att slå ifrån sig tanken att det är en liten "elit" av jurister som uttrycker sina tankar och tolkningar och att det då blir en form av "rundgång" där de alla stödjer sig på samma bräckliga grund.
Dessutom är väl just upphovsrätten en lagstiftning med osedvanligt starka branschintressen vilket säkert påverkat såväl lagstiftningen som experternas tolkning av den.
Ja, det går inte att slå ifrån sig tanken att det är en liten "elit" av jurister som uttrycker sina tankar och tolkningar och att det då blir en form av "rundgång" där de alla stödjer sig på samma bräckliga grund.
Dessutom är väl just upphovsrätten en lagstiftning med osedvanligt starka branschintressen vilket säkert påverkat såväl lagstiftningen som experternas tolkning av den.
Kijana
Aktiv medlem
Om nu Wikipedia självt skulle vara ansvarigt så skulle det medföra att ingen kan åtalas. Något utgivningsbevis lär de ju inte ha, för vad jag vet kan man inte ha det för den typen av tjänst. Då saknas ju ansvarig utgivare, så ska man då åtala alla användare?
Det lär väl vara internetleverantören, den som brukar kallas ISP, som förmodligen får stå till svars innan varje enskild skribent hamnar i skottgluggen.
Apropå ditt resonemang om rundgång bland jurister så är det väl inte otänkbart att de lämnar reflexmässiga svar utan att sätta sig in i frågan ordentligt.
Men samtidigt, vad är alternativet till sakkunniga personer? Jag skulle inte vilja att sådana här frågor avgörs av individer som bara rycker på axlarna åt andras konstnärliga verksamhet.
PMD
Aktiv medlem
Förmodligen mest dåliga alternativ. Problemet är nog inte att de personer som är tongivande i utredningar och lagförslag om upphovsrätt är sakkunniga. Att ha icke-sakkunniga i sådana positioner vore att bereda en riktig soppa. Problemet är snarare att det är samma personer som är rådgivare åt lagstiftaren och som innehar prominenta positioner i en intressegrupp.
