Arleklint skrev:
Har du bildexempel?
Nä, inte direkt..
Men jag diskuterar/spekulerar gärna om det
Jag väljer att kalla dig naturfotograf. Jag tycker ju du är det (även om du fotar annat med.) sen får du tala om hur mycket fel jag har i mina fördomar om naturfotografer
Min uppfattning av naturfotografers uppgift är att det i första hand är naturen som intresserar och naturen som ska skildras. Visst porträtterar nog naturfotografen sig själv i sina fotografier, men jag tror att just tanken ofta är att skildra naturen och motiven i den iaf.
Kan ha fel, men du döper ofta dina bilder efter motivet. t ex Islandskap, Flygande Häger, Svanromantik o s v och jag uppfattar det som att du själv strävar efter och ser
motivet framför andra känslor. Iaf i första hand även om du såklart fotar motivet med känsla (men det är en annan sak än att fotografera känsla utan motiv, vilket jag tror de som använder naturen av andra orsaker kanske gör.)
Jag tror att det är känslan av naturen en naturfotograf ser och som du tycker att du gestaltar?
Jag som "ickenaturfreakbetraktare" bygger in helt andra tankar och känslor än vad titlarna talar för i många av dina bilder, men jag tror vi ser dem olika. Hur ser du på dem?
Jag är inte naturfotograf. Jag tänker annorlunda än er, jag plåtar inte motiven i naturen även om jag plåtar i naturen ibland.
Jag strävar aldrig efter att hitta motiv ute. Jag ser sällan motivet alls och aldrig först iaf när jag plåtar ute i naturen (längre.)
Jag behåller de flesta bilder från natur för mig själv för att kanske någon gång bli klok på varför jag tagit dem. Det gör inte du väl?
Det jag är säker på är att det inte är naturen som motiv som lockat mig till att trycka av.
Så med mina fördomar om naturfotografers syften låter det helrimligt att naturfotografen skildrar motivet och känslan den finner i naturen på ett helt annat sätt än den där som letar känslan (som inte har med naturen att göra) och som inte ens ser motivet.
Varför tror jag att den sista av de två ofta tar mörkare bilder vet jag faktiskt inte 100%.
Men antagligen för att det är strävan efter känslor mer än efter motiv som är orsaken till fotograferingen för den personen.
Tyckte du det lät orimligt att det är sån skillnad när du frågade efter bildexempel?
Önskar förresten att jag kunde plåta natur på ett annat sätt. Plåta som en naturfotograf ibland (så som jag tänker er) men det går inte eftersom jag inte kan se så som jag tror att man måste för det..
(Usch, luddigt blev det och svårt är det att förklara. Ska sova på det tills i morgon och se om jag ens förstår inlägget själv då..)
HOPPAS förresten att du snart mår bättre.