Som Plus-medlem får du: Tillgång till våra Plus-artiklar | Egen blogg och Portfolio | Fri uppladdning av dina bilder | Rabatt på kameraförsäkring och fotoresor | 20% rabatt på Leofoto-stativ och tillbehör | Köp till Sveriges mest lästa fototidning Fotosidan Magasin till extra bra pris.

Plusmedlemskap kostar 349 kr per år

Annons

Känner ni er hotade?

Produkter
(logga in för att koppla)
Graal skrev:
Att påstå detta kräver nästan bildbevis. Lägg upp några bilder så får vi se om dom blir bättre av några knapptryckningar i datorn!

Hävdar du motsatsen? Menar du att bilder inte blir bättre efter bearbetning i datorn? Vad är det för syfte med bildbehandlingen då? Eller menar du att just mina bilder inte blir lika bra som Terjes, även efter bildbehandling? Tror du inte att det kan vara andra orsaker för det? ;-)

Terjes bilder är bra, främst för att han har ett otroligt bildseende och för att han har stora fotografiska kunskaper.

Jag bestrider absolut inte det! Men vad tror du, ligger USM på bilderna? Eller som du säkert vet att i själva skanningen brukar ingå viss uppskärpning. För att inte tala om alla andra bildparametrar som man anger för hur datorn ska tolka det skannade materialet.

Med andra ord håller jag fast vid mitt påstående att alla foto som vi ser i NG, modetidningar, reklambroschyrer o s v är manipulerade i datorn. Annat kan inte vara för att allt tryck görs digitalt numera. Det vi ser är bara datortolkning av det eventuellt analoga ursprungsmaterialet.
 
mipert skrev:
Bildmanipulation i dagspress var mycket vanligare förr. Förekommer knappast alls numera.
Sant. När jag började som kopist runt -86-87 var det inte ovanligt att man tog bort lyktstolpar som gick genom huvudet på ett porträtt.
Idag innebär sådant närmast sparken.
 
RAW

Råfiler t(eller digitala negativ) torde ju vara det värsta av bildmanipulation. Tänk att man flyttar fram processen ända till datorn, och låter datorns processor ta över där kamerans är för klen, hemska tanke. Digital fotografi är som jag ser det bara mer kontroll och snabbare feedback än den analoga, och framförallt ett fantastiskt sätt att bättra på sina fotograferingskunskaper. Vem har råd att skjuta film bara för att testa. Med en digital bild och exif filer kan man ju exakt se hur, och varför bilden blev som den blev. Det gör att fotografer kan bli duktigare i ett snabbare tempo och på så sätt höja hela kårens kunnande.

/Con

som också kör analogt ibland med en Diana
 
jpersson skrev:
Vänta lite... jag kom på en intressant tanke. Man kan rendera realistiska bilder som är svåra att skilja från traditionella fotografier. Hur ställer du dig till dem?

Jag är inte säker på om jag riktigt förstår hur du menar och kanske uttryckte jag mig luddigt men kärnan i mitt resonenmang var egentligen "..fungerar som sådana i relationen mellan skaparen och betraktare.."

Antag att du har en digitalkamera som direkt från kameran mailar den tagna bilden till en mottagare. Denna bild kommer allmänt att betraktas som ett fotografi även om bilden varken passerat film, kemi eller papper. Skapar jag en bild som är helt frikopplad från någon verklig händelse kommer denna knappast att uppfylla det man i vanligt språkbruk menar med fotografi.


- "Kul bild på morbror Oskar, visste inte att du var där ?"

- "Nej - jag jag orkade inte åka dit utan jag lät PS ver 138 skapa en bild därifrån"


Få personer skulle anse det vara fotografi - och i alla fall inte jag....

Är inte helt säker på att vi tolkar varanadra rätt så jag ska försöka vara lite tydligare. För mig är ett fotografi något man skapar genom att använda en kamera och sedan i större eller mindre utsträckning bearbeta det man får ut den i en framkallningsprocess, i ett mörkrum, i en dator, genom montering etc, etc. Beroende på utgångsläget sker detta med olika verktyg i olika steg i processen. Det finns en allmän, om än luddig, uppfattning som säger att ett fotografi är något som lite löst "avbildar verkligheten". Skiljer sig slutresultatet allt för mycket från detta kommer färre personer att uppfatta det som ett fotografi. Du hade själv ett utmärkt exempel där man målar på en bild och den gradvis övergår från att i huvudsak vara ett fotografi till att i huvudsak vara en målning - när gränsen passeras är i praktiken upp till betraktaren. En del bilder som skapas i dator genomgår ju en liknade process och jag har inget namnförslag på de olika varianterna men de traditionella begreppen kolorerad, montage etc kan väl användas, jag vet inte om det krävs nya?

Ett problem med en del av dagens verktyg är att dom kan användas så mångsidigt att man måste se helt till hur dom använts och inte till att så är fallet.

Jag tror vi i grunden är överens. Det som möjligen skiljer oss åt är att jag inte anser att ett visst verktyg i den process jag beskrev ovan helt plötsligt förvandlar resultatet från ett fotografi till något annat till skillnad från om samma slutresultat skapats med ett alternativ verktyg. Exempel: En bild (från en kamera) av ett hus där perspektivet rätats upp i dator är inte mindre "fotografi" än om det rätats upp med ett shiftobjektiv. Det är ett medvetet val mellan två verktyg som ger samma resultat.

Detta är min syn på saken men jag gör inte anspråk på att den är fullständig, motsägelsefri eller kan ses som vetenskaplig sanning och jag är helt beredd att ompröva den i en saklig diskussion. Jag uppfattar dina inlägg som sakliga och dom tvingar mig att tänka efter - vilket alltid är nyttigt. Däremot är jag hjärtligt trött på diskussionsstilen i åtskilliga trådar här och kommer att ransoner min tid i forumen framöver till förmån för det i alla fall jag anser vara fortografi.
 
jpersson skrev:
Tråden syftade på bildmanipulation hos glada amatörer. Hos den gruppen tror jag att det sker i större omfattning än tidigare.

Det är troligtvis för att det är ekonomiskt möjligt att skaffa utrustning för det. (dator, scanner, digitalkamera)
Det är som vanligt när nåt nytt kommer. Man ska använda all funktioner man kan bara för att dom finns. Det är som när dom första DTP programmen kom. Då kunde vem som helst använda vilka typsnitt som man ville. Ett tag så blev vi dränkta i trycksaker som använde alla typsnitt som fanns i datorn i en och samma a4 sida. Nu ser vi inte sånt så ofta. Både tekniken och användarna har mognat. Det är lite samma sak som med bildmanipulering. Dom som är ovana testar gränserna och gör inte alltid snygga saker. Erfarna användare använder bara de få funktioner som behövs.
 
janc skrev:
Det som möjligen skiljer oss åt är att jag inte anser att ett visst verktyg i den process jag beskrev ovan helt plötsligt förvandlar resultatet från ett fotografi till något annat till skillnad från om samma slutresultat skapats med ett alternativ verktyg.
Glöm verktygen, de är inte intressanta för frågan. Känner jag mig som fotograf hotad av efterbehandling? Nej, för efterbehandling är inte fotografering. Dessutom anser jag att överdrivet efterbehandlade fotografier inte längre är fotografier.

Dessutom har du vid flera tillfällen antytt att definitionen av fotografering kommer att vidgas så att den också accepterar efterbehandling i större grad än tidigare. Som jag förstod resonemanget skulle de bilder som såg ut som fotografier betraktas som fotografier oavsett hur de framställts. Personligen anser jag att det är ett skrämmande resonemang.

Jag kanske borde tillägga att jag, på min fritid, sysslat med digital bildbehandling i snart tio år.
 
Senast ändrad:
Intressant diskussion - men i vissa lägen helt galen och lite väl polariserad. Varför finns det en stor skillnad mellan PS och traditionellt mörkrumsarbete?

Jag tillhör den kategorin fotografer som jobbat traditionellt i många år för att sedan gå över till PS. Mycket av det jag gör i PS påminner mycket om det jag tidigare gjort i mörkrummet. Dessutom drar jag nytta av mina mörkrumskunskaper när jag arbetar i PS.

Varför utesluter det ena det andra? Att ta bra foto blir inte lättare för att man har tillgång till PS. Man måste fortfarande, som en del inlägg redan påpekat, ett bra bildseende. Att ta bort störande element genom digital behandling är väl helt ok om man har till syfte att förstärka bildens budskap eller estetiska framtoning? Å andra sidan är det ju inte tillåtet i t ex journalistiska sammanhang om bilden skall återspegla någon form av "sanning".

Varför är det lättare att "ta bättre bilder" bara för att man ägnar sig åt digital efterbehandling? Kräver inte genomgående bearbetning också en hantverkskunskap och en handlag?

Av en del inlägg att döma kan man nog säga att några faktiskt känner sig hotade. Varför det? Nya verktyg öppnar nya möjligheter och en chans att skapa nya fantastiska bilder som man aldrig har sett förr. Varför är detta så farligt?
När går man ifrån den fotografiska världen - När jag kombinerar bilder i PS? Då skulle nog inte Man Rays solariserade bilder inte vara fotografisk konst eftersom dom inte "är verkliga". Gränsdragningen är inte så enkel. De som är riktiga purister kommer definitivt få problem med sin argumentation utifrån detta perspektiv.

Sedan när har den fotografiska konsten haft patent på att återspegla verkligheten korrekt och sanningsenligt? I så fall kan vi starta en helt ny diskussion om vad verklighet är och i det läget är det inte säkert att fotografi kommer så långt som "sanningsägare".

Jag känner defintivt igen diskussionen från musikbranschen. När synten och trummaskiner blev kommersiellt tillgängliga för "alla". Musiken skulle bli opersonlig, musikyrket skulle urholkas och alla skulle kunna göra klassiska musikstycken med enbart en knapptryckning på en dator eller sequencer. Tyckandena var många och diskussionen är inte lika hög idag. Tekniken har stabiliserats och sedimenterats i musikbranschen och samma kommer att ske inom fotobranschen.

Digital manipulering är helt ok i vissa lägen men inte i andra. Att diskutera det hela utifrån ett etiskt perspektiv hade varit mer intressant än utifrån ett färdighets- och kunskapsperspektiv. Varför är det synd om människor vars porträtt man bättrar på i PS? Jag har gjort detta i mörkrummet med hjälp av en damstrumpa - Då var det ingen som tyckte det var fel.

Jag älskar mörkrumsarbete lika mycket som jag älskar att använda PS och ser inget motsattsförhållande däremellan. Jag är nog bara glad över att, i mångt och mycket, slippa hälsovådliga kemikalier som finns i mörkrummet. Jag är också glad över den möjlighet som det digitala mörkrummet ger mig att kunna skapa direkt, när jag än får ett kreativt infall.

Den digitala tekniken är här för att stanna efter några års prövningar och man får nog gilla läget.
 
jpersson skrev:
...Som jag förstod resonemanget skulle de bilder som såg ut som fotografier betraktas som fotografier oavsett hur de framställts. Personligen anser jag att det är ett skrämmande resonemang....

Möjligen är jag väldigt otydlig eller så pratar vi helt enkelt förbi varandra för då missförstod du mig.

Jag hoppades det skulle framgå av tidigare inlägg att det inte är så att jag anser det oviktigt hur bilden kom till. Däremot anser jag, skrämmande eller inte, att exempelvis ett fotomontage (alltså baserat på fotografier tagna med en kamera) är lika mycket eller lite fotografi oavsett om det utförts i ett mörkrum eller en dator. Retucherade fotografier är, som du själv påpekat, fotografier fram till en flytande gräns.

Bilder helt utförda i en dator (ren datorgrafik alltså) har för mig inget med fotografi att göra och jag vet inte om jag gett intryck av att jag ser det så? I så fall har du hårddragit någon mening jag skrivit på ett sätt jag inte menade förutom att jag uppenbarligen inte varit tydlig nog i mitt svar på din fråga tidigare i tråden.

Nu börjar den här diskussionen går i cirklar, jag inser inte hur jag kan förklara mig tydligare och jag vill inte upprepa mig mer än vad jag redan gjort. Den riskerar att bli en upprepande dialog vilket inte leder till något positivt och det är inte syftet med ett formum som detta. Jag tyckert vi avslutar denna diskussion här, för min del har den varit givande och med all säkerhet återkommer frågan... (Är det någon specifik fråga du tycker jag varit otydlig på är du givitvis välkommen att maila mig).
 
Re: Analog charm vs. digital "perfektion"...

mangea skrev:
Personligen kan jag inte se filmer som "Tredje vågen" eller "Livvakterna", förutom den tveksamma regin/manuset, för dess bristande bildkvalitet. Men det är jag det[/B]


Nu ska jag vara hårdare än vad jag brukar vara och egentligen vill vara men detta är bara trams. Kan du påvisa vad som är sämre med dessa "digitala" filmer som gör att du inte kan se dom? Nästan alla filmer du ser idag är digitalt påverkade, inte bara effekter utan även resten av filmen (färg, ljus, m.m.), kan du inte se dessa heller?

Det jag tyvärr kan hålla med om är att denna "videoteknik" har ett för bra skärpedjup om man jämnför med film, men detta går att påverka om man är en duktig fotograf. Det roliga med detta är att man anpassar den nya tekniken till den "sämre" äldre tekniken.
Jag älskar filmkänslan men är djupt imponerad av de nya digitalteknikerna.
 
Bild/Fotografi?

Jag ska erkänna att jag tycker att det är roligt att se om jag kan utveckla dessa bilder som har lagts ut. Med utveckla menar jag inte att jag måste göra människan på bilden mer vacker eller ta bort defekter. Kan det inte vara roligt någon gång att få påverka och skapa någonting som inte finns eller har funnits, att få fotsätta att måla med det ljus som fotografen har tagit en kopia av.
Jag tycker det är intressant att visa hur dessa plastmänniskor som så ofta visas i tidningar och i reklam skapas, det borde alla tonåringar få se så dom inte tror på alla "slitztjejer".

Det finns andra exempel där många av oss inte skapar plastmänniskor utan visar att det går att rädda det där gamla fotografiet som råkat ut för något ont under årens lopp.

Om jag tar bort veck, smuts och mögel från ett gammalt fotografi, ska detta kallas bild och inte foto då?
Om jag tar bort ett födelsemärke på min modell i PS istället för att sminka över det, ska detta kallas bild och inte foto då?
Om jag tar bort en lös gren på marken i PS istället för att lyfta bort den innan, ska detta kallas bild och inte foto då?

Jag tycker gränsen är fånig, jag tycker det är bildskapande och använder man en kamera så är det fotografi.

Och om det ska finnas en gräns mellan orden finns det ett som är finare än det andra?
 
Re: RAW

afterpix skrev:
Råfiler t(eller digitala negativ) torde ju vara det värsta av bildmanipulation. Tänk att man flyttar fram processen ända till datorn, och låter datorns processor ta över där kamerans är för klen, hemska tanke. Digital fotografi är som jag ser det bara mer kontroll och snabbare feedback än den analoga, och framförallt ett fantastiskt sätt att bättra på sina fotograferingskunskaper. Vem har råd att skjuta film bara för att testa. Med en digital bild och exif filer kan man ju exakt se hur, och varför bilden blev som den blev. Det gör att fotografer kan bli duktigare i ett snabbare tempo och på så sätt höja hela kårens kunnande.

/Con

som också kör analogt ibland med en Diana
Du skriver Råfiler t(eller digitala negativ) torde ju vara det värsta av bildmanipulation. Förstår inte hur en råfil kan var bildmanipulation, bilden är ju samma som vid exponeringsögonblicket men du har möjlighet att justera vitbalans och liknade på ett bättre sätt.
Det är ju lite som att fotografera och välja film efter att exponeringen skett. (vilket ju förståss inte går)

Eller har jag helt fel om vad en råfil är?
 
Galaxens President skrev:
...lättja.

...helt enkelt för enkelt...

...säger inte att det inte går...

Men ofta kräver digital fotografering och AF och automatlägen på kameror inte så mycket av fotografen, vilket jag tror kan vara lite hämmande på fotografens utveckling.

kul! det där var vad många grafiker (finns det såna fortfarande?) sa när vi kom med våra Macintoshdatorer... det gick att göra trycksaker... men det var inte rätt, det var för lätt när man inte behövde hålla koderna i huvudet o dessutom log när man jobbade *s*. Då "lekte vi med datorer"...

Om allt som är svårt går med automatik kan fotografen ägna sej åt det som gör en bild bra istället för att gräva ner sej i tekniken. Och kanske, ja nästan säkert, kommer det att trolla fram nya duktiga fotografer. Fotografer som kanske dragit sej för fotokonsten för att det verkar vara så mycket teknik. Fotografer som kanske har mer känsla än någon hittills visat prov på, men som bara hållits tillbaka av tekniken...

Jag har sett det förr. Kreativa människor som plötsligt fått ett verktyg som inte känns som ett "verktyg" utan som en förlängnig av den egna tanken. Plötsligt har de kunnat presentera all den kreativitet som de inte kunde få ur sej när de var tvingade att lära sej koder o korrekturtecken istället för att direkt kunna skapa.

Inte tu tal om att det kom (-mer) ut mycket skräp också. Alla kan ju. Åtminstone försöka.

/kg som försöker fota... digitalt förstås
 
KGS skrev:

Inte tu tal om att det kom (-mer) ut mycket skräp också. Alla kan ju. Åtminstone försöka.

Jepp, det finns ett bra uttryck som passar in på ovanstående talares uttryck:

Många är kallade, men få är utvalda.

Håller fullständigt med om att digitaltekniken ger alla möjligheten att skapa någonting unikt, men det är inte alla som vill eller kan bara för att digitaltekniken existerar och underlättar.

Men som tidigare påpekat - Sådana här diskussioner kommer alltid fram när puristerna känner sig inklämda i ett hörn.

Tacka vetja gamla hederliga glasplåtar - komma med sådant där 35mm plasttrams - Glas skall det vara! :)
 
Calle S skrev:
Glas! Pah! Tillåt mig skratta! Tacka vet jag grottmålningar.
Sten, det är grejer det.

Har du försökt att lägga en 200 kg tung sten i ett fixbad någon gång - Tro mig ingen "lätt" sak.

Dessutom är stenen alldeles för grovkornig i förhållande till glas, som innehåller sand och är därmed mera finkornig. Dessutom är det så jäkla svårt att montera en sten i en diaram! :)
 
stoltz skrev:
Har du försökt att lägga en 200 kg tung sten i ett fixbad någon gång - Tro mig ingen "lätt" sak.

Dessutom är stenen alldeles för grovkornig i förhållande till glas, som innehåller sand och är därmed mera finkornig. Dessutom är det så jäkla svårt att montera en sten i en diaram! :)
Just det. Därför fotar jag bara med Tungsten.
 
KGS skrev:
kul! det där var vad många grafiker (finns det såna fortfarande?) sa när vi kom med våra Macintoshdatorer... det gick att göra trycksaker... men det var inte rätt, det var för lätt när man inte behövde hålla koderna i huvudet o dessutom log när man jobbade *s*. Då "lekte vi med datorer"...

/kg

Jag måste bara få sticka emellan och säga att visst finns vi grafiker fortfarande, även om vi är utrotningshotade.
Vi jobbar fortfarande med Mac och anser numera att det är ett suveränt hjälpmedel.
Fy sjutton för att sitta och koda igen!

Det där med tekniken och att fler försöker bara för att det är möjligt, det upplever vi varje dag på tidningen där jag jobbar. Det kommer in annonser som folk har suttit hemma vid sin pc och pillat ihop. Dom känner sej säkert jättenöjda, men vi som gått i skola och lärt oss och dessutom jobbat länge i yrket vi vrider oss. Det kommer in mycket skit också, nu när varje hem och kontor har en dator!

/Catarina
 
ANNONS
Upp till 6000:- Cashback på Sony-prylar