Annons

Icke fotogenique

Produkter
(logga in för att koppla)
Instämmer om rådet med mycket tele. Perfekt är större familjemiddagar utomhus, t ex midsommar. Alla pratar med alla och skrattar och ler. Man smyger iväg från middagsbordet med telezoomen och skjuter massa porträtt utan att personen direkt märker att man fotar just denne. Då brukar det bli OK. Använd 200 mm eller gärna mer.

Problemet är att detta bara funkar utomhus eller i riktigt stora lokaler.

Det är verkligen slående hur vissa personer alltid blir bra på bild, medans andra nästan aldrig blir det. Har ingen med utseende att göra utan det tycks vara någon naturlag som styr! :)

Mvh
Anders
 
Hej Johan Claeson

och tack för ditt inlägg. Jag håller med dig om att frågan är intressant.
Titta på bilden av Jan Myrdal: http://www.fotosidan.se/pools/view/5412/1300788.htm
och läs Bengt Hansons replik på min kommentar."det är nog så, att stora personligheter som är sig själva,ofta blir bra på bild. Det lyser,skärpa, självförtroende, som vi fotografer älskar!"
Precis som du tycker jag att frågan är intressant och jag tror att en del av svaret kan rymmas i Bengts ord.
Du kan väl ta upp en diskussion under rubriken Vad är fotogenuque? eller nåt sånt. Jag kommer att försöka ställa upp med några tankar, men har nog mer frågor än svar att bidra med. För det är nåt mystiskt med den där fotogeniska egenskapen.
Hälsar Klas B
 
Tjena Daniel

och tack för din hjälp med att avporträttera mor. Tipset har noterats och ska prövas. Morsan är ganska skabrös och svårgenerad så jag får ta i ordentligt.
 
Hallå där Christopher

och tack för bidraget. Det har testats och jag tror inte att det finns så långa telen som behövs för att få henne att relaxa.
 
Goddagens Anders

och tack för ditt bidrag till en lösning av mina problem med mamma. Jag har en dålig telezoom som jag sällan tar med mig när jag åker till föräldrarna. Men dom brukar komma hit ibland och jag ska testa lite mer ivrigt då det är ljust nog.
Du har rätt i att det är nåt märkligt det där med hur anslående det är att vissa blir bra på bild. Läs kommentarerna ovan. Det är fler som reflekterat över denna gåta.
 
Böcker

Hej!

Hittade förslag på några böcker som kan vara till hjälp. Se länken och Ken Rockwell’s kommentar.

Hälsningar,
Alve

http://www.kenrockwell.com/tech/books.htm

Beyond Portraiture by Bryan Peterson covers just about everything I'd want to know about photographing people. It has a lot of new information about how to walk up to total strangers and get them to pose for you.

How to Win Friends & Influence People by Dale Carnegie. If you want to be a professional photographer you need to know this more than photography. Some few people already have this knack. Most people, including myself, don't. I read this in 1986 and it changed my life forever. I used to think that arguing my point and telling people what to do were the way to get them to do what I want. Nope! You have to swallow your pride, stroke their ego, appear to nobler causes and voila!, you can get almost anyone to do what you need them to. If everyone read this we'd have no fights and everyone would get along for the better. It's the best eight bucks you'll ever spend.
 
Tack Alve

det är nog ett bra tips, men det är för tuff engelska för mig. Klarar med nöd och näppe facklitteratur i mitt ämne om det är skrivet av svenskar och andra icke engelskspråkiga. Det här kändes för vältaligt för att jag skulle orka.
 
Jag tar ganska mycket personalbilder och min erfarenhet är att de som har en inre säkerhet eller helt enkelt inte bryr sig om sitt utseende brukar bli bra på bild. De som redan har bestämt sig för att de inte blir bra brukar oftast inte heller bli det. De får ett spänt anletsdarg över sig som förstör bilden, därför har jag börjat skoja till det när jag märker att de är stela och spända. Det brukar oftast ge bättre bilder.
 
Tack Ragnar

för dina synpunkter. Det är så jag brukar göra. Men det biter inte på morsan. Jag kan få henne att skratta, men inte att se klok ut.Det ligger nog en hel del i det du säger. Hon har bestämt sig för att det inte blir bra.
 
Hej igen Klas,

Har du prövat med att låta henne gå igenom gamla fotoalbum och berätta historier från förr?
Om hon sitter i till exempel en hög och bekväm rottingfåtölj med ett fotoalbum i knät, så kanske du kan fånga hennes min när hon försöker komma ihåg händelser. Du kan kanske hjälpa henne på traven genom att ställa frågor, årtal, mm. Frågor som får henne att tänka efter. När folk tänker efter brukar de titta upp mot en obestämd plats och se koncentrerade ut.

När vi filmar brukar vi för det mesta rikta kameran mot den mörka sidan av intervjupersonens ansikte. Vet inte om det samma gäller för stillbilder. Ett ljust fönster från ena sidan och ett vitt lakan bakom kameran kanske fungerar för att få fram rätt ljus. (Jag kan ha fel här, men det fungerar med film.)

Bara lite funderingar...

Lycka till!
Alve
 
Hm...intressant tråd. Jag är nämnligen själv som din lilla mamma. Finns få bilder av mig och kanske 3 som är bra. Tänkte faktiskt att jag skulle träna mig att ta självporträtt när jag är ensam....kan man träna bort sitt obehag framför en kamera??
 
Tack igen Alve

för tips och synpunkter. Jag får nog skriva upp en lista snart, på olika saker att pröva. Ska besöka mina föräldrar om ett par veckor. Får se till att ta med den listan då.
 
Hej Susanne

och tack för inlägget. Du ser ju inte allt för konstig ut på din profilbild, men det är väl en av de tre. Är osäker på om man själv bör bedöma hur man gör sig på bild. Men du kanske har hört det även från släkt oh vänner. När det gäller vana är jag tveksam om det gäller min mor. Men generellt vet jag att det går att träna bort kamerarädsla. åtminstone en hel del. Men att träna sig till att bli fotogenique är nog svårare, kanske omöjligt. Det är en liten gåta.
 
Klas,

kan det vara så att du inte riktigt kan bedöma bilder av din mamma helt objektivt? Ibland kan det vara svårt att se sina närmaste med uttryck som man själv inte är riktigt van vid - och då tycker att de ser lite eljest ut ;-)

Ett alternativt angreppssätt rent tekniskt, skulle kunna vara att montera upp utrustningen och placera lilla mamma. Dörefter sätter du kameran på kontinuerlig exponering med någon eller några sekunders mellanrum. Så tar ni och sitter och pratar en stund. Det skulle kunna ta fokus från kameran. Bara en idé.

Lycka till!
 
Tack ska du ha Arne

för din reflektion och för rådet.
När det gäller hur morsan blir på bild är jag ganska objektiv. Hon är ökänd för sin ofrivilliga förmåga att alltid se ut som en idiot på bild. Det är mycket märkligt för hon har ingenting av det i verkligheten.
Tipset med monterad kamera är nytt och helt oprövat. Jag vet inte om den funktinen finns på min D40, men ska kolla.
 
Hej!
Det lär ju vara din mors inställning som ställer till det. Lyckas du ändra på den kanske det fungerar bättre. Hur du skall göra det har jag dock ingen anning om. Sedan det här med fotogenique det är nog en fråga med många svar, olika personer är ser bra ut av många olika andledningar.
 
Det är stor skillnad mellan tredimensionell gestaltning (verkligheten) och tvådimensionell (t ex fotografi). Där tror jag hela skillnaden ligger v g fotogeniskt utseende. Ett annat men liknande fenomen är det här med att betrakta någon via en spegel. Vissa "förvrängs" på ett mer positivt sätt än andra.
 
Jag är MYCKET nyfiken på att se en bild av din mamma! Då är det lättare att förstå vad du menar med "icke-fotogenique".
 
Du har nog rätt Anna-Karin

men bara delvis. Jag tror Kristofer som skrivit inlägget precis efter dig har en del av förklaringen också. Tack för kommentaren i alla fall.
 
Du har nog rätt Kristofer

men bara delvis. Jag tror som Anna-Karin och många andra att det frågan rymmer en hel del psykologi.
Skulle vara roligt om någon startade en tråd där frågan kan dras riktigt långt. När det gäller att ha det där lilla extra som model tror jag att din synpunkt väger ganska tungt.
 
ANNONS
Götaplatsens foto – en riktig fotobutik.