Annons

Hur vill utvecklingsstörda synas?

Produkter
(logga in för att koppla)

mc bruno

Aktiv medlem
Godkväll!

Hmm, tror detta handlar om etik.
Kom just på en sak som jag inte tänkt på förut.
Det är så att jag nästa lördag ska göra ett uppdrag där det handlar om att vara med på ett läger för utvecklingsstörda och dokumentera detta. Sedan får var och en av lägerdeltagarna var sin skiva med bilder från lägret och sedan var det någon tidning som ville ha lite bilder.

Nu till saken.
När en "vanlig" människa blir fotograferade händer det ju ofta att man rör sig, säger något eller något annat som gör att man ser konstig ut eller helt enkelt inte ser ut som man brukar göra.
Nu kommer jag till min lite känsliga tanke. Men till denhär gruppen människor då? Kommer det vara uppenbart för mig om personen ser ut som den brukar när jag senare tittar igenom bilderna för att välja? Jag vill ju inte ta med bilder där personen tycker att han/hom gör en ful grimas eller så. För det vill ju ingen människa.
 
Jag hade valt ut bilder på samma sätt som med alla människor. Dvs.Ser personen bra, fin, trevlig, intressant ut på bildern i mina ögon? Alla uppenbart ofördelaktiga bilder bort, precis som vid all fotografering av människor. Jag tror inte det är svårare att avgöra för att personerna är utvecklingsstörda.

Tillägg, det finns alltid människor, utvecklingsstörda eller ej som är känsliga för hur de ser ut på bild och ser sig som "fula". Kolla hur de reagerar när du tar bilder, och visa bilden på displayen för att få ett "godkännande". Radera om någon är väldigt missnöjd.
 
Som alla andra, givetvis. Se till att du är med i verksamheten så du får en inblick i varje individ. Skapa en kontakt mellan dig och deltagarna, förklara vad du gör där och vad bilderna skall användas till. Se till att du har en öppen inställning och behandlar dem med respekt och som lika mycket värda. Ett psykiskt funktionshinder betyder inte att de är en homogen grupp utan enskilda individer med mycket känslor (som de oftare visar än många andra vågar göra) och med drömmar och längtan.

Plåta och låt deltagarna se på resultaten samtidigt som du är lyhörd för vad de tycker. Personalen på lägret känner väl deltagarna sen tidigare, prata med dessa så du får en uppfattning om vilka deltagarna är.

När du skriver "vanlig" människa ser jag lite åt det röda hållet. Hur uttrycker du dig egentligen.
Tänk på det.

Se till att ni har roligt ihop under fotandet.
 
Markus,

gå dit och var nyfiken.

Om du vågar släppa dina medvetna eller undermedvetna fördomar kommer du att få träffa speciella och fantastiska individer precis som i vilken annan fotograferingssituation som helst.

Känner du att uppdraget handlar om att plåta "muppar" eller "cp:n" så släpp det till någon som vågar ta det på allvar.


mvh
Johan
 
Det blir säkert ett kul fotouppdrag.

De du ska fotografera har garanterat fler likheter än olikheter med NTV:are (normal tills vidare - dessutom min diagnos).

Bilder som inte blir bra eller som gör modellen orättvisa är lätta att radera.
 
Jo jag vet att ordet "vanliga" låter fel men jag kom inte på ett bättre ord som samanfattar oss andra. Jag är absolut inte där för att plåtar som som "muppar eller "CPn". Anledningen att jag la ut frågan var att jag inte vill att dom ska känna sig som "muppar" genom att se konstiga ut på bild.
Att träffa dessa människor är inget jag oroar mig för. Jag jobbar extra inom psyk i Jönköping nämligen. Det ovana är att jag aldrig plåtat denna grupp människor förut.
 
mc bruno skrev:
...jag kom inte på ett bättre ord som samanfattar oss andra...

Jag tycker NTV:are är bra. Det betyder "Normal Tills Vidare", typ tills man hittar en bättre namn.
Och för jämnlikhetens skull så får vi då alla en diagnos.
 
Donald1963 skrev:

När du skriver "vanlig" människa ser jag lite åt det röda hållet. Hur uttrycker du dig egentligen.
Tänk på det.


Det här var väl dagens mest onödiga kommentar.

Hade han skrivit vanliga utan fnuttarna så kanske man kunde reagerat, men nu med fnuttarna på plats så inser väl dom flesta vad han egentligen menar.

Förövrigt så tror jag, precis som dom andra, att det nog löser sig bra.
 
Jag tycker Markus gjort en seriös frågeställning och gärna tar del av våra tankar för att få mer perspektiv. Det är inte alltid så lätt att formulera sig, här tycker jag man förstår man både vart han syftar och hans inställning. Jag skulle fota efter min känsla och söka mig nära människan, kontakt mellan dem och känslor (vilket jag personligen gillar). Sedan kan man se på bilderna om man fick fram det bra, precis som i andra fotosammanhang, och använda de bilder som funkar.
 
Tack för att ni bryr er. Förstod innan att min fråga kunde röra upp lite kännslor eftersom mycket kring detta är lite tabu.
Jag ser verkligen fram emot att göra detta.
 
Donald1963 skrev:Ett psykiskt funktionshinder betyder inte att de är en homogen grupp utan enskilda individer med mycket känslor (som de oftare visar än många andra vågar göra) och med drömmar och längtan.

Plåta och låt deltagarna se på resultaten samtidigt som du är lyhörd för vad de tycker. Personalen på lägret känner väl deltagarna sen tidigare, prata med dessa så du får en uppfattning om vilka deltagarna är.

När du skriver "vanlig" människa ser jag lite åt det röda hållet. Hur uttrycker du dig egentligen.
Tänk på det.

Se till att ni har roligt ihop under fotandet.
I stort håller jag med dig Ingemar, men det där med "vanlig" är "vanligt" använt och antagligen inget drabbade eller närstående tar illa vid sig av särskilt ofta.

Både "normal" och "normalstörd" är ju ord som är vanliga av både anhöriga och arbetande med utvecklingsstörda och funktionshindrade. Ofta kallar de sig själva "normalstörda" eller som Ulf skriver NTV eller liknande. Med "vinktecken" tycker jag man måste kunna påpeka skillnader så här. Hur ska man annars göra det?

Sen är det skillnad på psykiska funktionshinder som du nämner och utvecklingsstörning. Mitt tips till Mc Bruno är att ta reda på så mycket som möjligt om hur han bäst närmar sig personerna på lägret innan han åker dit. Vad deras handikapp innebär.. Ordet utvecklingsstörd kan innefatta så många olika svårigheter. KAnske är de lätta att få kontakt med, kanske är de inte det..
 
Om jag ska vara ärlig så har jag inte så mycket koll än på exakt vad jag ska göra. Ska läsa igenom lappen igen o fråga de som anordningar lägret. Ska träffa dem imorgon.

När jag jobbar inom psyk så är detta så mycket lättare. Vi som jobbar är personal och de psykist sjuka kallar vi klienter.
 
Nu har du ju erfarenhet från att arbeta med psykiskt sjuka, men en annan sak som kanske kan vara värd att påpeka att man inte behöver prata "bäbisspråk" med utvecklingsstörda. Jag ser människor lite nu och då som faller in i det. Ibland måste man uttrycka sig lite tydligare och undvika vissa svårtolkade ord, men det måste man ju med NTV också. Och detta visste du säkert redan.

När det gäller vilka foton som du ska välja är det som du vet en känslig fråga. En mamma jag känner visade mig en gång överlyckligt en bild på sin förståndshandikappade och CP-skadade dotter, där flickan log mot kameran och man inte kunde se något spår av hennes funktionshinder. Det var definitivt inte en representativ bild av flickan, men mamman älskade den. Någon annan förälder kanske skulle ha sorterat bort den för att den inte såg ut som barnet brukar? Var beredd på att människor hanterar dessa frågor olika. Därför tycker jag att Camillas råd var bra, att låta personerna själva titta på bilderna. Kanske för släktingar också om de är med på lägret? Då märker du nog snart hur de reagerar på bilderna och kan anpassa fotandet efter det.

Lycka till, och berätta gärna om dina erfarenheter efteråt!
 
Ett väldigt bra exempel johan! Detta kan ju bli en intressekonflikt mellan vad den på bilden och dess föräldrar vill se och vad tidningen vill se. hmmm....

Det jag redan kommit överens om med de som arrangerar lägret är att vi ska fråga om det är någon som inte vill vara med på bild. Det tror jag underlättar en del. Om de vet vem jag är och vad jag gör vilket också kommer presenteras tror jag att ungdomarna kommer ställa sig ganska olika till kameran. Tror det har lite med kameravana att göra. Som tex när jag plåtar min släckt agerar alla som de alltid gör och när jag plåtar min flickvänns släckt så gömmer sig många eller beter sig olikt de brukar göra framför kameran.
 
Du har en stor fördel av att arbetat inom psyk, där har du säkerligen fått erfara att man får vara öppen för människan. Det är svårt att läsa in sig, även om det bidrar, eftersom det är människan man möter, precis som när man möter vilken människa som helst. Svårt att få en uppfattning från en skriven beskrivning.

Även jag skulle tycka det vore kul att få ta del av dina erfarenheter.
 
Jo jag kan skriva en liten sammanfattning av dagen här när jag är klar. Kan nog lägga upp lite bilder också om det är ok från de på bilderna. Är ju lag på det när bilderna ska ut på internett. Det vet väll alla på fotosidan?...ler
 
ANNONS
Upp till 6000:- Cashback på Sony-prylar