Som Plus-medlem får du: Tillgång till våra Plus-artiklar | Egen blogg och Portfolio | Fri uppladdning av dina bilder | Rabatt på kameraförsäkring och fotoresor | 20% rabatt på Leofoto-stativ och tillbehör | Köp till Sveriges mest lästa fototidning Fotosidan Magasin till extra bra pris.

Plusmedlemskap kostar 349 kr per år

Annons

Hur många steg är 400 ASA på en Tri-X 400?

Produkter
(logga in för att koppla)

Rei Trulsson

Aktiv medlem
Ja, som rubriken fråga, hur många steg i ljusinsläpp är ASA 400 eller ISO 400 när det gäller Kodak Tri-X 400 film?

Varför jag undrar, är om jag kan kompensera då någon situation är ljusare än dagsljus, t ex när det är soligt ute. Kan jag underexponera filmen genom att blända ner lika många steg för att motsvara ASA 100 eller ISO 100?

Ja, jag är väldigt färsk på det här, som ni märker. Vet inte riktigt om jag har formulerat frågan rätt för att få svar på det jag menar. Hoppas någon förstår... :)
 
Senast ändrad:
Jag begriper inte ett skvatt.

Om du kör med en film på ISO 400 så exponerar du som om du hade en film på ISO 400, oavsett om det är ljust eller mörkt där du är.

Ja, såvida du inte roar dig med att pressa filmen, för att höja dess känslighet och därmed kunna fotografera i svagare ljus än du annars hade kunnat, men det verkar inte vara det du är ute efter.
 
Jag skulle misstänka att han frågar om filmens omfång....men nån annan får svara då jag inte är för förfaren i tri-x och olika framkallare.
 
Framkallar du själv?

I så fall är det mycket enklare att över- eller underexponera en rulle film då du har full kontroll på framkallningen och kan kompensera variationer i exponeringen.

Men du måste exponera hela rullen efter samma ASA/ISO värde.

Vill du kunna exponera efter ISO100 så skulle jag rekommendera dig att istället köpa någon av de superba 100 filmerna som finns. Fuji Acros 100; Kodak T Max 100 och Plus X 125; Ilford FP4+ 125 och Delta 100.

Eller varför inte ännu långsammare filmer som Efke 50/25 eller Ilford Pan F 50.

Vill du kunna fota i sämre ljus så finns det filmer som enligt tillverkarna ska kunna gå upp till ISO 1600 och 3200, Kodak/Fuji och Ilford. Kommer inte ihåg vad de heter nu men det är bara att söka här på fotosidan eller i någon sökmotor......

Mvh Niklas
 
Ok, så om jag har ASA 400 på rullen som sitter i för tillfället och det är soligt ute, så får jag helt enkelt ställa in kameran för bästa exponering, för att inte fräta ut högdagar.

Och sedan i framkallningen välja om jag vill framkalla enligt tidtabell för filmen jag använder, eller om jag vill under- eller överexponera genom att minska eller öka tiden för framkallningen.

Är det så det går till? :) Jag har inte framkallat negativ själv än. Men kommer snart att göra det. :)
 
Det går utmärkt att variera känsligheten för Tri-X.

Många fotografer kör Tri-X på 200 ISO dvs. Ett steg underexponering.
Det går att köra även på lägre värden men är förmodligen helt onödigt. För vid 200 ISO och rätt anpassad framkallning så har filmen hög exponeringstolerans vid hög kontrast.

Dessutom går det ju utmärkt att "pressa" filmen till relativt höga ISO. Men det känner du nog till.
Två steg upp till 1600 ISO är fullt möjligt om man gör avkall på fint tonomfång och fint korn.

Som i all fotografering så är tycke och smak väldigt styrande, det är roligt att experimentera med svartvitt i mörkrummet.

www.photax.se har en hel del bra litteratur och häften om mörkrum.

MVH J O
 
Ok, så om jag har ASA 400 på rullen som sitter i för tillfället och det är soligt ute, så får jag helt enkelt ställa in kameran för bästa exponering, för att inte fräta ut högdagar.

Och sedan i framkallningen välja om jag vill framkalla enligt tidtabell för filmen jag använder, eller om jag vill under- eller överexponera genom att minska eller öka tiden för framkallningen.

Är det så det går till? :) Jag har inte framkallat negativ själv än. Men kommer snart att göra det. :)

Ja, du måste använda samma känslighet för hela filmen och exponera därefter.
Om du ändrar på ISO-inställningen eller konsekvent underexponerar (resp. överexponerar) spelar ingen roll.
Skillnaden mot en digitalkamera är då att digitalt kan man välja ISO för varje enskild bild. Med film så är det konstant för hela rullen.
Så korrekt exponering av alla bilder på hela rullen är det som gäller.

Är man osäker på rätt exponering så tar man alternativa exponeringar på samma bild.
T.ex -1, 0, +1 steg.
 
Senast ändrad:
Det går utmärkt att variera känsligheten för Tri-X.

Många fotografer kör Tri-X på 200 ISO dvs. Ett steg underexponering.
Det går att köra även på lägre värden men är förmodligen helt onödigt. För vid 200 ISO och rätt anpassad framkallning så har filmen hög exponeringstolerans vid hög kontrast.

Dessutom går det ju utmärkt att "pressa" filmen till relativt höga ISO. Men det känner du nog till.
Två steg upp till 1600 ISO är fullt möjligt om man gör avkall på fint tonomfång och fint korn.

Som i all fotografering så är tycke och smak väldigt styrande, det är roligt att experimentera med svartvitt i mörkrummet.

www.photax.se har en hel del bra litteratur och häften om mörkrum.

MVH J O

Aha, på så vis. Jag ska kika på materialet hos Photax. Tack Jan Olof för förklaringen!
 
Ja, du måste använda samma känslighet för hela filmen och exponera därefter.
Om du ändrar på ISO-inställningen eller konsekvent underexponerar (resp. överexponerar) spelar ingen roll.
Skillnaden mot en digitalkamera är då att digitalt kan man välja ISO för varje enskild bild. Med film så är det konstant för hela rullen.

Ok, så man får bestämma sig från början och vara konsekvent. Tack än en gång för hjälpen!
 
Hallå hörni. Att exponera en 400 ASA film efter 100 eller 200 innebär att man ÖVERexponerar filmen. Kameran exponerar som om filmen vore mindre ljuskänslig och släpper alltså in MER ljus än filmens nominella värde anger.
 
Ett steg hit eller dit är inte särskilt mycket att bråka om, om man framkallar och skannar filmen själv. Därmed inte sagt att du ska ändra ISO-tal på ljusmätaren mitt i rullen, men om du står inför ett motiv där du måste över- eller underexponera för att bländare eller tid inte tillåter annat, så gör det. Det ska vara ganska rejält felexponerat för att bilden inte ska bli användbar ändå.

Filmen klarar dock överexponering mycket bättre än underexponering. Det innebär att du får mindre felmarginal för underexponering ju högre ISO-tal du bestämt dig för att använda. Det du gör när du ställer ljusmätaren till ett högt ISO-tal är nämligen att konsekvent underexponera filmen och sen får du kompensera med överframkallning. Dock kommer de djupaste skuggorna att hamna utanför filmens omfång om du exponerar väldigt lågt. Detta kan inte återfås genom överframkallning. Så, högre ISO-tal kommer att ge snävare dynamiskt omfång (högre kontrast), med allt vad det innebär.

Tillägg: Jag kan förresten rekommendera The Negative, av Ansel Adams. Den handlar om just detta, men han talar sällan om ISO-tal eftersom han mestadels använde storformatkameror, där man använder ett enskilt filmark för varje bild. Det gör dock läsningen ännu intressantare, eftersom han förklarar precis varför han exponerat som han gjort för varje enskild bild, med följande framkallning för att få olika kontrast.
 
Det går utmärkt att variera känsligheten för Tri-X.

Många fotografer kör Tri-X på 200 ISO dvs. Ett steg underexponering.
Det går att köra även på lägre värden men är förmodligen helt onödigt. För vid 200 ISO och rätt anpassad framkallning så har filmen hög exponeringstolerans vid hög kontrast.

MVH J O

Att exponera en Tri-X efter 200 ISO innebär ett stegs överexponering om inte känslighetsskalan har inverterats det senaste dygnet.
 
Har för övrigt för mig att framkallningstiden för Tri-x framkallad i d76 är samma, oavsett om man kör den som 400ASA eller 800ASA

EDIT:
Efter att ha kollat tMDC så kan jag konfirmera detta, 9min 45 sek för Tri-x 400-800ASA i 20 grader. Ska nog inte heller va några problem att köra 200ASA då framkallningstiden för denna endast är 15 sekunder kortare. Visst ska man vara konsekvent vid exponeringen, men det ska inte va nå större bekymmer att köra samma rulle tri-x från 200 till 800 ASA.
 
Har för övrigt för mig att framkallningstiden för Tri-x framkallad i d76 är samma, oavsett om man kör den som 400ASA eller 800ASA

EDIT:
Efter att ha kollat tMDC så kan jag konfirmera detta, 9min 45 sek för Tri-x 400-800ASA i 20 grader. Ska nog inte heller va några problem att köra 200ASA då framkallningstiden för denna endast är 15 sekunder kortare. Visst ska man vara konsekvent vid exponeringen, men det ska inte va nå större bekymmer att köra samma rulle tri-x från 200 till 800 ASA.

Så är det. Det som egentligen styr det hela är vilken gradiation man vill ha. Alltefter ljusförhållandena. Begreppen är många. Kontrast, tonomfång, gradiationskurva, utteckning i lågdagrar eller högdagrar etc...

Tumregeln är: Lång framkallningstid ger högre kontrast ( används vid mjuka ljusförhållanden), kort framkallningstid ger lägre kontrast (används vid hårt och kontrastrikt ljus)
 
Jag rekommenderar också Ansel Adams The Negative; helt klart mycket läsvärd.

Kodak Tri-X är den mest förlåtande filmen jag använt; efter ett hundratal rullar (jag närmare mig 200 totalt) har jag bara en handfull bilder som är så felexponerade att de är helt oanvändbara. Och dessa oanvändbara negativ är alla underexponerade. Det är praktiskt taget omöjligt att bränna ut högdagrarna; det går - såklart - men det är svårt. Filmen tål mycket överexponering,och du bör därför hellre över- än underexponera!

Hela rullen exponeras och framkallas efter samma värde. Med hjälp av bländare, slutartid och filter (!) kan du påverka mängden ljus som når filmen. Jag brukar ha ett gulfilter till hands. Mitt gulfiltret tar ungefär ett stegs ljus. Gulfiltret sitter på när jag fotograferar utomhus medan det genast åker av när jag går in.

Jag rekommenderar att du försöker framkalla filmerna själv. Det blir billigare redan efter någon limpa, och du får betydligt större koll på läget.

/Johan
http://www.mudride.com/blogg
 
Det är en intressant verksamhet att fotografera med analoga kameror och själv framkalla filmen.
Som andra har påpekat i denna tråd är det även en betydligt billigare väg än att lämna in filmen till ett labb.
Allt som blir fel har jag bara mig själv att skylla :) Det är frustrerande att lämna in film för framkallning och få till baka rulle efter rulle med repor, dam och diverse kemikladd.
Jag har provat diverse labb och blir bara trött när man ser resultatet.
Det som förvånade mig mest när jag nu börjat framkalla är hur mycket bättre det blir med avseende på skadad eller skitig/dammig film.

Men att börja att framkalla film och söka svar på alla frågor man har på olika forum är ungefär som att fråga olika människor om hur man skall lösa ett specifikt politiskt problem. Du kan få lika många olika svar som människor du frågar. Och var och en anser sig ha rätt och alla andra fel :)

Det finns mängder med olika åsikter om hur en given film skall framkallas. Ansel Adams brukar framhållas som en av verksamheten underbarn. Men det finns uppenbara problem med att luta sig mot framförallt äldre beskrivningar allt för slaviskt. Att försöka replikera ett tillvägagångssätt som beskrivs av någon av dom gamla gubbarna och förvänta sig att vi skall få exakt samma resultat är lite av ett lotteri. Dagens filmer skiljer sig ofta markant mot gårdagens filmer. Den fotokemi vi köper avviker mer eller mindre från vad som användes förr. Många blandade själva sin fotokemi från inköpta kemikalier som var mer eller mindre rena/koncentrerade enligt specifikationen.

Vad var egentligen den temperatur som framkallningsvätskan uppvisade när de framkallade?
Det är inga problem att mäta upp en temperaturvariation på +/- 2 grader C för ett vattenbad som vi antar är 22 C om vi provar några olika termometrar. Och gårdagens termometrar var inte bättre än dagens... Vilken kvalitet uppvisade det vatten som användes?
Gamla ljusmätare uppvisar stora ljusvariationer. En given slutartid uppvisar variationer mellan olika kameror. Osv osv.
Det innebär nog i slutändan att jag själv till viss del måste vara beredd att offra lite film för att hitta rätt. Men det är förvånansvärt sällan det blir helt fel :)
 
Ett stort tack till alla, för era tips och råd. Jag får läsa på grunderna och sedan praktisera det dels vid fotografering och dels vid framkallningen av negativen. Ska bli riktigt spännande och kul. Måste vara en speciell känsla att göra allt själv.
 
Det primära i början är att lära sig hur EN given film fungerar. Och det behöver inte vara världens bästa film, hellre värdens billigaste film. Samt lära mig hur min kamera uppför sig med avseende på slutartider samt hur dess ljusmätare uppför sig.

Ett sätt att lära sig en kombination av film/kamera är att utgå i från att filmen har ett steg lägre ISO-tal än vad som uppges dvs en 100 film används som en 50 film. Därefter fotas en rulle med bilder på den typ av motiv och ljussituationer som är representativa för vad jag planerar att fota mest.

Vid framkallning minskar du den angivna framkallningstiden med ca 20%.

Om du sedan tycker att detaljerna i skuggorna är för mörka dvs du vill se mera detaljer där minskar du ISO-värdet ett steg till. Och om skuggorna är för ljusa ökar du istället ISO-värdet.

Om du tycker att högdagrarna är för urbrända minskar du framkallningstiden med 10% och om du tycker de är för mörka ökar du med 10% per steg.

Men ändra endast en parameter i taget så att du vet vad den ger för resultat!
Denna metod ger dig möjlighet att justera resultatet inom rimliga gränser. Du kan inte skruva för mycket på dessa parametrar då dessa även påverkar varandra.


Använd gärna en spädning av framkallaren som ger dig lite längre framkallningstider, så blir det enklare att ha koll på tiderna, och dina procentuella tidsvariationer blir enklare att hantera och upprepa.

Använd rumstempererat vatten så förändras inte kemins temperatur under de längre framkallningarna.

Så det primära är inte att försöka replikera de olika beskrivningar på framkallning du hittar till sista tiondelen av en sekund. Det är i stället att använda en metod som DU har kontroll över och enkelt kan upprepa! När du så känner att du börjar att förstå hur kombinationen av film/kamera/kemi som just du använder fungerar så finns det ingen gräns för hur många olika varianter av film och framkallning som finns att utforska. Och då kan du arbeta mer systematiskt och har god kontroll över din framkallningsprocess.

Och det är helt klart en beroendeframkallande verksamhet, undrar om det kan vara kemikalierna :)
 
Ansel Adams var ett geni.

Hans "The Camera, The Negative och The Print." är en klassiker och fortfarande gångbar.
Brukar finnas på bibliotek.

Mina fem cent:
Är man intresserad av svartvit film och kopiering så ska man "köpa" hela konceptet.
Framkalla filmerna själv. Gå in i mörkrummet och kopiera från förstoringsapparaten på silverhaltigt papper.

(Jag har aldrig blivit sugen på att ta upp det analoga igen. Förstår nog inte riktigt vitsen med det hela. Men intuitivt känns det som att om jag vore ung och hungrig idag så hade jag direkt hoppat på)
 
ANNONS
Upp till 6000:- Cashback på Sony-prylar