Hur jobbar fotografer idag?

[elin f]

Detta är något jag gått och funderat på ett tag. Jag antar att det är många yrkesfotografer som numera jobbar heldigitalt, men det måste ju finnas många som inte vill överge mörkrum och analoga kameror också. Hur ser det ut egentligen, är det för olönsamt och tidskrävande att jobba i mörkrum och försörja sig som fotograf?

En tredje variant är väl att fotografera analogt men behandla i dator. Känns som en bra lösning om man t.ex. inte har råd att skaffa lokal för mörkrum eller så. Dessutom lite friare i och med att man inte är bunden till en viss lokal.

Vilken variant har ni yrkesfotografer valt?

 

[mipert]

Så här såg det ut för mig:

Fram till 1995.
Fotograferade på dia och levererade till kund.

Fram till 2001.
Fotograferade på negativ film och levererade papperkopior i 24x30 (som jag kopierade själv för att dra ned på omkostnaderna).

Fram till 2003.
Fotograferade med negativ film och leverade inskannade bilder.

Nu.
Fotogaferar det mesta med D100 och levererar digitalt. En del jobb görs på mellanformat eller storformat med neg film och skannas hemma.

I grova drag.


Ibland (eftersom jag jobbar för mycket) saknar jag tiden då jag levererade ett snyggt dia, efterarbetet var minimalt.

 

[elin f]

mipert skrev:
Så här såg det ut för mig:

Fram till 1995.
Fotograferade på dia och levererade till kund.

Fram till 2001.
Fotograferade på negativ film och levererade papperkopior i 24x30 (som jag kopierade själv för att dra ned på omkostnaderna).

Fram till 2003.
Fotograferade med negativ film och leverade inskannade bilder.

Nu.
Fotogaferar det mesta med D100 och levererar digitalt. En del jobb görs på mellanformat eller storformat med neg film och skannas hemma.

I grova drag.


Ibland (eftersom jag jobbar för mycket) saknar jag tiden då jag levererade ett snyggt dia, efterarbetet var minimalt.

Ok, så du har jobbat på alla tre sätten (jag kan inte komma på fler än tre sätt... Dia var ju iofs ytterligare ett.)

Jag har aldrig använt dia och har inte koll på hur det funkar riktigt. Hur leverades bilderna? Hur använde kunden dem? Lite utanför själva diskussionen kanske, men intressant att veta!

 

[mipert]

Diorna levererades (utvalda av mig) monterade i svarta passepartouer. Vanligtvis 6x7 dior som monterades i A5 passepartouer.

Jag fotograferar mest stilleben, arkitektur samt en del annat. Aldrig press.
Jag fotograferar på samma sätt oavsett material, ljussätter och är noga med göra bilden färdig innan fotografering.

Med dia lämnade jag rullen på labbet, hämtade ett par timmar senare (eller nästa morgon) och valde ut dem på mitt ljusbord med en lupp av hög klass.

De som jag ville leverera tejpade jag fast i svarta papp och klämde ned i plastfickor.
Sedan lämnade jag dem oftast själv till kunden (tycker det är fel att inte gå personligen till kund med sina bilder).

Kunden lämnade dem sedan till tryckeriet för inskanning och oftast fick jag dem tillbaka efteråt. Ibland var det strunt samma för min del.

Vad gäller tiden man lägger ned på ett jobb var diametoden den mest effektiva för mig med minst efterarbete.

 

[elin f]

Ok, tack för förklaringen. Det var det där med inscanningen jag undrade mest över, vad som hände med diorna liksom. Nu är jag med. Har kanske t.o.m. sett det med egna ögon. Min pappa jobbar på tryckeri och som liten fick man vara med och trycka på knappar i mörkrummet ibland

 

[mange78]

Hejsan!

Hoppar in lite i diskussionen här... Undrar lite över hur det ser ut bland pressfotografer. Är den digitala tekniken på väg att ta över där också?

Mange

 

[starnut]

Har inte den digitala tekniken redan tagit över bland pressfotografer? Borde vara väldigt fördelaktigt att fota digitalt i press sammanhang.

 

[Stegge]

Jag tror inte att det finns pressfotografer som jobbar med film idag.
Här i Göteborg har vi inte haft en C-41 maskin sedan ett par år tillbaka.

Angående hur jag jobbar så kör jag fortfarande två varianter; skall kunden ha pappersbilder i t ex album så är det film som gäller och skall det tryckas eller publiceras på web så är det digitalt.

Fast labbet (mörkrummet) har jag övergivit för gott. Fastän jag får något drömmande i blicken när jag ser en fint kopierad svartvit bild så går det snabbt över när jag tänker på hur mucket tid jag får över till annat om jag istället använder photoshop eller låter någon annan göra kopiorna...

 

[vondutch]

fel

´självklart kör alla pressfotografer digitalt men ibland om man är ledig dagen efter kör man av praktiska skäl analogt, låter ett bud hämta rullen direkt efter jobbet, så får tidningen korten framkallade och ofta inscannade dagen därpå rakt i handen av ett trevligt bud och jag kan sitta hemma och vara helt ledig

händer ibland, rätt skönt

 

[Stegge]

Re: fel

Och varför kan inte budet hämta ditt kort med alla bilder? Så gör vi i alla fall. Då slipper man ett extra moment!

 

[vondutch]

ere så

det är bara vad en vän på en skvallertidning sagt så jag vetefan asså

jag fotar bara fashion o reklam och det är en helt annan story

 

[Wake]

Jag jobbar med layouten på en månadstidning om fiske och där är det fortfarande ca 70% dia.

För att dra upp en digital bild över ett helt tidningsuppslag skulle det krävas ca 20 megapixlar. Och innan ni hoppar på mig... ja, jag vet att man kan dra upp bilden till kanske sin dubbla storlek om den är tagen med en professionell kamera och bilden sparad i RAW-format. Det blir ändå ca 10 megapixlar som krävs...

Det är dessutom mycket behändigare att titta på dia jämfört med digitala bilder.

Nackdelarna är ju att dia är känsliga och man får ju fotografens original (eller i värsta fall ett dåligt diaduplikat).

Med ett dia ser man färgerna på samma sätt som fotografen ser dom. Med en digital bild får man hoppas att fotografens bildskärm är kalibrerad så att han ser hur bilden ser ut och inte blir överraskad när den kommer i tryck.

Man nu glider jag från ämnet så jag stannar här.

 

[Paragrafryttaren]

Stegge skrev:
Jag tror inte att det finns pressfotografer som jobbar med film idag.
Här i Göteborg har vi inte haft en C-41 maskin sedan ett par år tillbaka.

En kurskamrat på sommarkursen på Gotland i sommras råkade tydligen ut för en pressfotograf med film vid en pressvisning av en teaterföreställning på Bottarvegården.
Fast man vet ju aldrig vad det kan ha varit för någon frilansare eller annat löst... ;-)

 

[mange78]

Ok, så den digitala tekniken är redan där alltså... Är det bara jag som tycker det är lite synd? Jag kanske är lite av en bakåtsträvare, det kan jag erkänna. Men att allt bara handlar om tid numera börjar man ju bli lite trött på.

Mange

 

[Estethia]

jag brukar säga (lite töntigt kanske) att "digitalkameran är guds gåva till bröllopsfotograferna"...
lite vida nyanserat men stämmer rätt bra.
sitt eget bröllop upplever man (förhoppningsvis) bara en gång i ens liv.
då är det extra viktigt att det finns bilder (helst bra sådana) som dokumenterade den dagen, hur fin man var och vad som hände.

jag som numera kör helt digitalt (sen ca. 3 år tillbaka) är mycket lättad över att jag kan kontrollera att det jag gör blir bra! det skulle vara mäkta nervöst att förklara för brudparet varför alla bilder blev toksvarta... ;o)
("ni visste kanske inte det men ni är väääldigt solbrända i sommar)
sen är det även skönt att jag inte behöver spara på "filmen".
visst tar det tid att rensa bland bilderna sen, men jag tar betydligt fler riktigt bra bilder oxå.
numera kör jag med två digitala systemkameror för att bli extra effektiv och samtidigt ha en försäkran om att det blir bilder även om en kamera pajar.

det enda orosmomentet är att minneskort kan strula (jag ser till att ha många 1 gigare), men å andra sidan har jag haft massor med strul under lika lång tid med olika labb.
(hittade i slutet av min "filmkarriär" det labb som funkade bäst, crimson)

det som jag verkligen saknade som "på plats"-fotograf på film-tiden var möjligheten med olika vitbalans.
visst finns det filmer för olika ljusförhållanden, men tex. tungstensfilm var rätt jobbigt att få tag på.

min filmfavorit då var tri-x och t-max.
kameran var en gammal FM2 med några rätt ruffiga gluggar (nåja, 50mm var rätt fin).

idag är kamerorna ett par Nikon D100 och min favoritglugg kostar mer än kamerahuset, en 17-35mm (den blir fin på Nikons "närapå"-fullformatare sen... *dreggel*).

svammel svammel.. nu är jag så där trött igen och pratar osammanhängande.. *gäsp*

 

[Stegge]

mange78 skrev:
Men att allt bara handlar om tid numera börjar man ju bli lite trött på.

Mange

Visst är det synd när tekniken går framåt och underlättar för oss... ;-)
Skämt åsido, jag pratar som yrkesfotograf och då är det ganska viktigt om du sitter och jobbar med en bild i två timmar eller en kvart.
Men sedan tar jag fortfarande mina semesterbilder med film när de ändå skall in i albumet - utan att efterbehandlas. Så det är inte alltid som det är bråttom.

 

[froderberg]

mange78 skrev:
Undrar lite över hur det ser ut bland pressfotografer. Är den digitala tekniken på väg att ta över där också?

Nyhetsfotografering är till 99,9% digital idag. Det är ekonomiavdelningarna som drivit på utvecklingen eftersom det är så mycket billigare att plåta digitalt. Tyvärr gick en del över lite väl tidigt och blev fast med Nikon D1 som inte var nån höjdare. Nikon D1H och Canon Eos 1D var betydligt bättre.

Till söndagsbillagor och liknande förekommer fortfarande analog fotografering för att främja fotograferns kreativitet. DN hade nyligen ett reportage taget med Hasselblad Xpan som exempel. Det kan också vara mat eller mode som tas med mellanformat.

Jens Assur vägrar ge upp sina Nikon F5r och Tri-X. Han älskar kornet.

Detta är något jag gått och funderat på ett tag. Jag antar att det är många yrkesfotografer som numera jobbar heldigitalt, men det måste ju finnas många som inte vill överge mörkrum och analoga kameror också. Hur ser det ut egentligen, är det för olönsamt och tidskrävande att jobba i mörkrum och försörja sig som fotograf?

Digitaltekniken har slagit igenom snabbare än film- och kameratillverkarna räknat med. Det är främst av ekonomiska skäl. Pratade med en reklamfotograf (med egen byrå) som sparade 250 000 per år sedan han köpte sin Canon Eos 1Ds.

Bland t ex inrednings- och matfotografer förekommer både digitalt och analogt flitigt. IKEA-katalogen tas helt digitalt. Andra tidningar låter sina fotografer välja själv andra vägrar betala filmen.

Det finns en del priviligierade fotografer som helt kan välja vilka uppdrag de ska ta och med vilken teknik. T ex Otmar Thorman och andra konstfotografer som även jobbar kommersiellt.

Fram till 1995.
Fotograferade på dia och levererade till kund.

Fram till 2001.
Fotograferade på negativ film och levererade papperkopior i 24x30 (som jag kopierade själv för att dra ned på omkostnaderna).

Fram till 2003.
Fotograferade med negativ film och leverade inskannade bilder.

Nu.
Fotogaferar det mesta med D100 och levererar digitalt. En del jobb görs på mellanformat eller storformat med neg film och skannas hemma.

Fram till 2000
Fotograferade främst svartvitt och levererade kopior i 24x30 eller 18x24. Färg kopierades av proffslabb.

Från 2000
Skannade negativ och levererade digitalt.

Från 2003
Började använda Canon D60 till en del jobb.

Från 2004
Kör 95 procent digitalt med Eos 1D mark II och snart också Eos 20D. Kör bara bröllop analogt och lite privat.

jag brukar säga (lite töntigt kanske) att "digitalkameran är guds gåva till bröllopsfotograferna"...

Oj, det är bara till bröllop jag kör analogt. Lämnar iväg negativen och slipper ordna med efterbeställningar. Men inne i kyrkan kör jag digitalt. Men snart kör jag väl bara digitalt. Vill helst slippa så mycket jobb som möjligt.

Vänners bröllop är en annan femma. Då blir det några tusen bilder digitalt...

 

[mange78]

froderberg skrev:
Oj, det är bara till bröllop jag kör analogt. Lämnar iväg negativen och slipper ordna med efterbeställningar. Men inne i kyrkan kör jag digitalt. Men snart kör jag väl bara digitalt. Vill helst slippa så mycket jobb som möjligt.

Vänners bröllop är en annan femma. Då blir det några tusen bilder digitalt...

Utveckla gärna "vill helst slippa så mycket jobb som möjligt". Nu talar jag rent hypotetiskt och enligt min subjektiva tro men om jag hade privilegiet att arbeta som yrkesfotograf skulle nog jobb som kretsar kring foto vara det jag ville göra. Men det är klart att det måste betala sig också. Det är väl fömodligen det stora problemet med allt hantverksarbete idag. Men borde inte bröllopsfoto vara ett sådant jobb där kunden vill betala för välarbetade bilder? Vad vet jag?
Kan förstå tidspressen när det gäller dagstidningar, men samtidigt håller man ju hoppet uppe när det gäller bilder som det läggs ner lite tid på. Det blir ju sån känsla i såna bilder.

Mange

 

[mikaelleijon.se]

Jag plåtar dia och neg med mellanformat och levererar inskannat till kund. Blir dock mer och mer sugen på att bli heldigital...

/Mikael

 

[mipert]

Jag kan nämna att jag jobbat allt enklare och enklare.

Runt 95-98 gjorde jag nästan alla jobb med mellanformat och mycket grejer runt mig.

Nu kör jag nästan allt med småbild (numera D100) och mer och mer zoomobjektiv.

Jag tar färre bilder, tack vare det digitala kan jag kassera dåliga idéer och bilder med en gång, och jag är istället mer noga med förarbetet för att få så många bilder som går att köra med actions som möjligt.

Jag vitbalanserar manuellt mot gråkort och tittar noga på histogrammet för att få filer som ligger så lika som möjligt i exponering.

Aldrig att jag tar 1000 bilder på ett bröllop, men, jag fotar aldrig fest eller sådant förstås...

Jag gör många reklamjobb hemma med en lampa som belysning och jag hittar alltid på skäl för att kunden inte skall vara med.
Skulle en del av dem se hur jag jobbar skulle mina bilder bli “sämre” för dem. Man måste ju ha studio och stora grejer i Sverige för att vara en riktig fotograf.

[Jag har stora grejer i och för sig, storformat, fyra stativ och blixtar på 2400J, jag anvämnder dem bara inte]