Install the app
How to install the app on iOS
Follow along with the video below to see how to install our site as a web app on your home screen.
Notera: This feature may not be available in some browsers.
Du använder en lite för gammal webbläsare, du bör uppdatera den.
hur gjorde man innan man köpte bilderna digitalt?
- Trådstartare Maa
- Start datum
Paragrafryttaren
Aktiv medlem
Jag tror att folk har glömt... ;-)
forry4U
Aktiv medlem
man använde en gammal uppfinning som kallades telefon o sen talade man med en person som hjälpte till att hitta vad man sökte och kunde rekommendera alternativ, stod till tjänst med pris etc. På den tiden var det vanligt med något som idag är så förlegat..det kallades Personlig Kontakt och var mycket omtyckt på den tiden...
/Göran
/Göran
Maa
Aktiv medlem
Göran, du låter lite ironisk=).
Ja det förstår jag väl med, men det känns som det var aningens med omständigt. Även om personlig kontakt är väldigt bra, vet jag inte riktigt om jag skulle vilja, via telefon, lägga bildletandet i någon annas händer. Måste varit mycket trögare att hitta den bilden man ville ha och det måste ha tagit oändligt med mer tid. Men alla är ju uppfinningsrika och kanske fanns det nåt alldeles otroligt smart sätt man gjorde detta på för att underlätta lite?
Tycker det är väldigt intressant, för internet måste ha inneburit ett hur stort framsteg som hellst för fotografer att marknadsföra vad de gör. Därför vore det kul om nån ville berätta lite hur det gick till innan internet tågade in i världen=).
Tack
Ja det förstår jag väl med, men det känns som det var aningens med omständigt. Även om personlig kontakt är väldigt bra, vet jag inte riktigt om jag skulle vilja, via telefon, lägga bildletandet i någon annas händer. Måste varit mycket trögare att hitta den bilden man ville ha och det måste ha tagit oändligt med mer tid. Men alla är ju uppfinningsrika och kanske fanns det nåt alldeles otroligt smart sätt man gjorde detta på för att underlätta lite?
Tycker det är väldigt intressant, för internet måste ha inneburit ett hur stort framsteg som hellst för fotografer att marknadsföra vad de gör. Därför vore det kul om nån ville berätta lite hur det gick till innan internet tågade in i världen=).
Tack
ursose
Aktiv medlem
Alla bildköpare nöjer sig inte med digitalt utan en del vill fortfarande ha diabilder. Mer info om det kan jag inte ge för jag vet inte varför men tex kalenderbolag verkar vilja ha dia fortfarande.
Så antingen åker de till bildbyrån och väljer ut ett antal som de är intresserade av och lånar hem bilderna under ett tag för att välja ut vilka de ska använda. Annars ringer de och förklarar vad de vill ha och får ett antal bilder skickade till sig för påseende.
Så det var lite svårare än innan internet men även idag har inte alla bildbyråer allt på internet, iallafall inte om de har hållt på några år. Det är mest de senare bilderna som kommer upp på internet.
Så antingen åker de till bildbyrån och väljer ut ett antal som de är intresserade av och lånar hem bilderna under ett tag för att välja ut vilka de ska använda. Annars ringer de och förklarar vad de vill ha och får ett antal bilder skickade till sig för påseende.
Så det var lite svårare än innan internet men även idag har inte alla bildbyråer allt på internet, iallafall inte om de har hållt på några år. Det är mest de senare bilderna som kommer upp på internet.
forry4U
Aktiv medlem
Maa skrev:
Göran, du låter lite ironisk=).
Ja, ironin var inte menad åt dej,ber om ursäkt om du tog illa vid dej.
Fast det var/är ungefär så det gick/går till
Bildbyrån jag är ansluten till har fortfarande en mycket stor del diabilder och att digitalisera allt kostar både tid o pengar...Det är nog inte alltid det är bekvämt att sitta o leta bilder på nätet heller, i många fall så är det nog mer kostnadseffektivt att ringa o tala om att "jag behöver en bild av en häst som dricker norrlandsguld" och överlåta till bildbyrån att leta fram användbara bilder från sitt arkiv och skicka över till påseende än att spendera timmar av sin arbetstid på att leta.
Jag har suttit många gånger o pimplat kaffe när jag besökt min bildbyrå o lyssnat med ett öra på samtal från kunder som letat en speciell bild.
En stressad person på ex.Stockholms Parkering är nog mer lättad av att få ge grovjobbet åt någon annan och få serverat ett antal färdiga förslag
Trots internet så går telefonerna varma i alla fall på den bildbyrå jag är ansluten till så jag tror att i alla fall vill företag ha en personlig kontakt och hjälp med bildköp
mvh
Göran
Tridentphoto
Aktiv medlem
Hej
jag håller med Göran
det har blivit mera opersonligt och hela tiden en kamp mot klockan,
men rent praktiskt så sändes bilder per telefon med den då oumbärliga Hasselbladssändaren, en bild kundet ta 15 minuter att sända och inte så sällan blev det avbrott under överförningen
Vänligen
Bertil
jag håller med Göran
det har blivit mera opersonligt och hela tiden en kamp mot klockan,
men rent praktiskt så sändes bilder per telefon med den då oumbärliga Hasselbladssändaren, en bild kundet ta 15 minuter att sända och inte så sällan blev det avbrott under överförningen
Vänligen
Bertil
uge
Aktiv medlem
Maa skrev:
tack=). Intressant. O nog har du rätt - även om internet har gjort saker och ting med lättillgängligt, behöver det inte betyda att det är bättre i alla lägen. Den personliga kontakten är mycket värt=). Men hur gick det till när man sände bilder per telefoN?
/Mari
Alltså bilder per telefon var ingen hit, i o f s inte märkligare än dagens överföring men betydligt slöare. Jag har köpt bilder från bildbyråer under en massa år. Så här gjorde man:
man kollade i stora kataloger med bilder alternativt ringde man och beskrev vad man sökte. Se dök det ner en drös (ibland väldigt många) dior med posten. Dessa hade en liten lapp runt plastfickan som om man bröt den så var bilden "köpt" Nu valde man vilka bilder som skulle användas o sen var det i väg till repron som scannade. Använda som icje använda skickades tillbaka med en liten lapp som visade vad vi köpt och använt (den brutna ettiketten visade att vi talade sanning
Ibland la man in dia med plastficka ettikett/sigll rätt i kontaktkameran och drog en auto på hela rasket, monterade den på originalet och visade kunden innan man bröt sigillet på repron...
Kontaktkamera, pappersorginal, autokontakt mm är döda begrepp från en svunnen byråtid. Vaxmaskinen var den som höll ihop hela processen. men det är en annan tråd. Jo just det, vaxlukten saknar jag fortfarande (tror vi skrotade den 1988)
MVh
UGE (byråbroiler)
Inom press, där bilderna måste skickas snabbare än vad posten klarar av, skickades bilderna på en s.k telefotosändare. Byrån, eller tidningen som skulle skicka bilden till någon annan, tog papperskopian, satte fast den på en cylinderliknande trumma. Sedan slog man numret till mottagaren, fick signal, och började sända. Trumman roterade och en lampa läste av bilden och omvandlade den till signaler.
När lampan läst av hela bilden, det tog kanske fem minuter för en 18*24, började mottagaren i sin tur framkalla en kopia som förhoppningsvis såg anständig ut.
Det gick att skicka färgbilder också, men det tog 20 minuter, rgb + svart.
I dag går man in på Pressens Bild eller Scanpix hemsida, kan välja precis vilken bild man vill ha och det tar nån sekund att få hem bilden. I färg och mycket bättre kvalitet. Plus att jag kan själv söka i deras arkiv. Men det går att ringa också, desken är bemannad till 01.00.
Det var inte bättre förr, iallafall inte på dagstidningar...!
När lampan läst av hela bilden, det tog kanske fem minuter för en 18*24, började mottagaren i sin tur framkalla en kopia som förhoppningsvis såg anständig ut.
Det gick att skicka färgbilder också, men det tog 20 minuter, rgb + svart.
I dag går man in på Pressens Bild eller Scanpix hemsida, kan välja precis vilken bild man vill ha och det tar nån sekund att få hem bilden. I färg och mycket bättre kvalitet. Plus att jag kan själv söka i deras arkiv. Men det går att ringa också, desken är bemannad till 01.00.
Det var inte bättre förr, iallafall inte på dagstidningar...!
Similar threads
- Svar
- 133
- Visningar
- 29 K