Jag får väl försöka svara på det då...
En helt manuell analog kamera fungerar på samma sätt i grunden som en modern digital.
Med den gammla kameran ställer du fokus manuellt med en ring på objektivet, och när du har fokus indikeras det i sökaren genom att...
1) Snittbild = två halvor i en cirkel blir till en.
2) Microprisma = en cirkel i mitten på mattskivan blir klar.
Exponeringen ställer du in genom att vrida in slutartiden och bländaren så att två nålar möter varandra i sökaren, den ena nålen är för tiden och den andra bländaren, om kameran är riktigt gammal så finns det ingen inbyggd exponeringsmätare, då får man mäta med en lös mätare och ställa in resultatet på kameran.
Moderna kameror har olka former av automatik som gör det där jobbet åt dig, tex du ställer in den bländare du vill ha och kameran ställer in slutartiden eller tvärt om, sen finns även ett läge där kameran ställer in allt, ofta efter vissa program som tex landskap eller porträtt, då väljer kameran tid och bländare som passar för motivet.
Autofokus funkar ju så att du slipper vrida in fokus själv på objektivet, det finns även automatik för det, dvs kameran fokuserar på det närmsta föremålet eller det senaste, på människors ansikten, men man kan naturligtvis stänga utav den där helautomatiken och styra själv vad man vill ha fokus genom att välja vilken fokuspunkt man vill använda eller att bara använda den mittre och låsa fokus och komponera om. Sen finns det som sagt AF-C, dvs konturnerlig fokus, autofokusen följer då motivet så länge du håller den eller dom punkter du valt på motivet med avtryckaren nedtryckt till hälften.
Hoppas du blir lite klokare nu.
/kent