ANNONS
Annons

Har jag gjort fel alla dessa år? AdobeRGB vs sRGB

Produkter
(logga in för att koppla)
Svarar själv efter lite efterforskning.
Se video:

Det är alltså bra att nyttja skärmens maximala gamut "native".
Vilken arbetsrymd man än väljer så visar skärmen korrekta färger.
Så har man en riktigt bra skrivare kan man jobba i ProphotoRGB lika gärna som AdobeRGB och nyttja skärmen maximala omfång. Kanske hellre i ProphotoRGB.

Har inte sett filmen du länkar till men att använda sin skärm maximalt är ju att föredra i de flesta fall. Jag har alltid kalibrerat min skärm native eftersom guiderna tex från Stefan Ohlsson visat så, däremot utan riktig förståelse tidigare. Det klickade till för några veckor sedan😃

Jag tror att PS kan visa i ProphotoRGB oavsett vad du ställer in för arbetsfärgrymd. Även om du valt sRGB som arbetsfärgrymd så ser du allt i filen som din skärm är kapabel till.

Vald arbetsfärgrymd tex sRGB påverkar i läget när du skapar ett nytt dokument i PS. Det blir då i sRGB. Likaså om du gjort valet att inkommande filers profiler ska kastas och ersättas med profil utifrån arbetsfärgrymd. Eller om filerna inte har någon profil från början.

Med inställningen att alla filer ska behålla sin profil oavsett om dom är i sRGB, aRGB eller ProphotoRGB vid import, ser vi dom utifrån vilken profil de sparats med. Detta har jag testat och PS hanterar det utmärkt. Däremot har jag inte testat att tilldela arbetsfärgrymd på en fil som saknar profil. Kan tänka mig att det kan uppstå problem när det inte är en konvertering som sker.
 
Senast ändrad:
Har inte sett filmen du länkar till men att använda sin skärm maximalt är ju att föredra i de flesta fall. Jag har alltid kalibrerat min skärm native eftersom guiderna tex från Stefan Ohlsson visat så, däremot utan riktig förståelse tidigare. Det klickade till för några veckor sedan😃

Jag tror att FS kan visa i ProphotoRGB oavsett vad du ställer in för arbetsfärgrymd. Även om du valt sRGB som arbetsfärgrymd så ser du allt i filen som din skärm är kapabel till.

Vald arbetsfärgrymd tex sRGB påverkar i läget när du skapar ett nytt dokument i PS. Det blir då i sRGB. Likaså om du gjort valet att inkommande filers profiler ska kastas och ersättas med profil utifrån arbetsfärgrymd. Eller om filerna inte har någon profil från början.

Med inställningen att alla filer ska behålla sin profil oavsett om dom är i sRGB, aRGB eller ProphotoRGB vid import, ser vi dom utifrån vilken profil de sparats med. Detta har jag testat och FS hanterar det utmärkt. Däremot har jag inte testat att tilldela arbetsfärgrymd på en fil som saknar profil. Kan tänka mig att det kan uppstå problem när det inte är en konvertering som sker.
Jag surfar med Chrome som automatiskt visar i sRGB. Vad FS kan visa har nog ingen betydelse för de allra flesta på nätet.
 
Hej och hå!

Som du säkert fattar så finns det ingen poäng i att jag skulle beskriva precis allt i detalj som jag testat den senaste tiden här på FS där folk i allmänhet inte orkar läsa mer än fem rader innan de kroknar och jag vet inte hur mycket du läst av de trådar som nu pågått parallellt ett bra tag för ibland verkar du halkat in på ett bananskal och saknar helheten.

De rapporterna du pratar om jag skriver jag till folk som begriper vad jag skriver om och som har ett intresse av att dessa problem verkligen åtgärdas. Folk som också använder de applikationer jag talar om.

Egentligen kan man inte bedriva några seriösa tekniska diskussioner i ett forum som detta och det var nog dumt av mig att jag inte avstod från det.

Om du vill att vi ska hjälpa dig behöver vi förstå hur du gjort (provat) för att kunna rekonstruera problemet.
 
...
Jag fick alltså grava problem med reprofotad dia med Wide gamut som jag givit en brun ton i "Style - Toning".

Visa bilaga 170945

Denna bild använder Classic-Legacy Gamut (Adobe RBG som arbetsgamut)

Visa bilaga 170946

Samma bild med den nya DXO Wide Gamut som täcker in både sRGB, Adobe RGB samt P3 och är helt fel.

Så välkommen till min verklighet med mina reprofotade dian. För mig är detta en verklig "show stopper" som gör en generell migrering till Wide Gamut omöjlig idag och fenomenet har vi börjat utreda. Det ser ungefär lika illa ut vare sig jag använder Adobe-läget eller sRGB-läget.
DxO har en bra sida om färghantering och deras widegamut:
Citat från sidan:
"...
However, when converting from sensor native color into a working color space, as you do when developing RAW files, it may happen that a color cannot be represented. Essentially it has fallen outside of the working color space’s gamut. Having a working color space with a wider gamut therefore allows us to preserve more colors, just as they were recorded by a camera’s sensor. In combination with a wide gamut monitor and printer, the scene can then be captured, processed, and reproduced without losing its original intensity.
..."
Så om du tidiagare arbetat i t ex AdobeRGB på en skärm med liten gamut så kan det vara så enkelt att alla färger inte kunnat visas dvs att de klipts/konverterats bort. Med möjligheten att jobba i en större färgrymd t ex DxO Wide gamut så ser du nu de färgerna som inte fick plats i AdobeRGB.
 
Jag surfar med Chrome som automatiskt visar i sRGB. Vad FS kan visa har nog ingen betydelse för de allra flesta på nätet.

Jag tänkte utifrån att PS är ett program som många redigerar i och det ger förklaringen till varför du kan ha skärmen i native och få nytta av det. Oavsett inställd arbetsfärgrymd. Det kan också ge en liten tanke om vad som möjligen händer i andra redigeringsprogram när inte resultatet blir det förväntade.
 
Senast ändrad:
Jag tänkte utifrån att FS är ett program som många redigerar i och det ger förklaringen till varför du kan ha skärmen i native och få nytta av det. Oavsett inställd arbetsfärgrymd. Det kan också ge en liten tanke om vad som möjligen händer i andra redigeringsprogram när inte resultatet blir det förväntade.
Då har jag missuppfattat vad FS är förkortning, jag tänkte FotoSidan!😯
 
Haha då förstår jag. PS ska det vara såklart😅. Blev en blandning av svenska och engelska.Har nog skrivit det på fler ställen är jag rädd😅
🤠
Då är det väsentliga utrett.
Använd så bra skärm som möjligt och kalibrera den i sitt bästa omfång "native gamut".
ProphotoRGB har den största arbetsrymden och redigeringsprogrammen har koll så att så korrekta färger som möjligt visas på skärmen.
Skärmen är egentligen ett mellansteg innan den färdiga bilden kommer ut ur skrivaren.

Och egentligen så duger gamla sRGB gott såväl för skärm som för skrivare. I alla fall för väldigt många bilder.
 
Hej och hå!

Som du säkert fattar så finns det ingen poäng i att jag skulle beskriva precis allt i detalj som jag testat den senaste tiden här på FS där folk i allmänhet inte orkar läsa mer än fem rader innan de kroknar och jag vet inte hur mycket du läst av de trådar som nu pågått parallellt ett bra tag för ibland verkar du halkat in på ett bananskal och saknar helheten.

De rapporterna du pratar om jag skriver jag till folk som begriper vad jag skriver om och som har ett intresse av att dessa problem verkligen åtgärdas. Folk som också använder de applikationer jag talar om.

Egentligen kan man inte bedriva några seriösa tekniska diskussioner i ett forum som detta och det var nog dumt av mig att jag inte avstod från det.

Snygg omskrivning för att du tycker de flesta deltagarna i detta forum är mer eller mindre korkade och icke läskunniga, bara för att de inte håller med dig ;)

Jag har för övrigt själv i många år använt skärmar som klarar nästan full aRGB och aldrig någonsin ändrat inställning på dem när de är kalibrerade. Nu kör jag bara med en helt okalibrerad Macbook Pro, och tycker det fungerar bra ...
 
🤠
Då är det väsentliga utrett.
Använd så bra skärm som möjligt och kalibrera den i sitt bästa omfång "native gamut".
ProphotoRGB har den största arbetsrymden och redigeringsprogrammen har koll så att så korrekta färger som möjligt visas på skärmen.
Skärmen är egentligen ett mellansteg innan den färdiga bilden kommer ut ur skrivaren.

Och egentligen så duger gamla sRGB gott såväl för skärm som för skrivare. I alla fall för väldigt många bilder.

👍
 
Fan va nice att ha superhjältesyn.
Om färgerna ändras när du byter profil på fotot så har du inte konverterat färgrymden utan gjort något annat. Du säger att du förstår hur färghantering funkar, men håller på med massa tester och får resultat du inte förstår, för ett system som bevisligen funkar. Om det hade fungerat så som du verkar tro, hade ju inte färghantering fungerat för någon.
Profilerna översätter färgerna till samma färg i den andra färgrymden, om du ser något annat hända har du gjort något fel.
Roligt också att du, som häpnar av att folk fotar i JPG, gladeligen redigerar dina super-duper Sony raw-filer i sRgb.

Ja jag ser utmärkt men erfarenheten av de operationerna var mycket intressanta. Jag tog ett öga i taget och kunde efter första operationen konstatera att mitt oopererade öga hade mycket sämre ljuskänslighet samt att jag genom det såg världen genom en ganska ordentlig gul hinna, så vi tror ofta kanske att allt är frid och fröjd därför vi har kalibrerat och har en skärms med superbra Delta E-värden men det behöver det som sagt inte nödvändigt vis vara. Innan kunde jag aldrig ha solglasögon då jag hade för ljussvaga ögon. Nu har jag ett omvänt problem och tvingas ha dyra Mai Jim-solglas som bländar av både i över och underkant då mina nya ögon är extremt ljusstarka mot tidigare. Det är de enda glas som funkar nu för mig.

Kan du inte spara på din tråkiga sarkasm och försöka förstå istället?
Det är inget konstigt alls att jag redigerat i sRGB. Det borde väl f.ö. de flesta göra som varken skriver ut själva eller lejer bort print utan möjligen ser sina bilder på TV. 99%+ av mina bilder använder jag i mina fotoberättelser/rese- och arbetslivsreportage i min blogg (jag har väl skrivit ett 30-tal nu ungefär) samt visar i mina portfolios eller kollar på TV ibland t.o.m.

Sten-Åke Sändh - Sten-Åke Sändh - Stenis Fotoblogg (fotosidan.se)

Sten-Åke Sändh - Portfolio (fotosidan.se)

Jag har länge haft en sRGB 4K-skärm och 4K TV-apparater så därför har det varit fullständigt naturligt att standardisera på 4K i sRGB. Jag har alltid prioriterat att ha synk mellan skärm och utskrift för annars vet man inte alls vad man gör i efterbehandlingen. Jag har prioriterat det framför att exportera ut i Adobe RGB. Jag vill ha kontroll.

Eftersom Fotosidans blogg och portfolio skalar mina 4K automatiskt så är det väldigt praktiskt att köra 4K sRGB även av det skälet. Så även om jag nu har en Adobe RGB-kompatibel skärm så kommer den till 99+ % fortsatt stå i sRGB, för så pass marginell är min printning i jämförelse med de 25 000 bilder jag nu har som är färdigbehandlade och på det har jag ca 45 000+ som jag fortfarande håller på att efterbehandla och metadatasätta - alltid i sRGB.

... och du har fortfarande inte förstått att jag har inte gjort något annat än att ha sparat ut fyra filer med olika ICC: en Adobe RGB, En P3, en Prophoto och en sRGB och testat hur dessa uppför sig på skärm och i utskrifter samt i ett antal olika applikationer jag använder, så hoppas jag att det äntligen kan sjunka in nu. Det som stör mig är inte mitt arbetsflöde överhuvudtaget för jag har haft helt koll på det både med min gamla sRGB-skärm i åratal och med det sRGB-flöde jag hade innan jag fick min Benq SW271 där jag nu har koll på både sRGB och Adobe RGB.

Jag har enväldigt bra synk nu i båda dessa flöden och det hade jag både innan och efter min egen kalibrering och ommappning av skärmens gränssnitt där jag nu lagt in Calibrering 1 och 2 som motsvarar Adobe RGB resp sRGB på den "puck" som man använder för att växla gamut med bl.a. (Adobe RGB och sRGB fanns redan som fabrikskalibrering) Jag har även riggat så att Picture by Picture (Gamut Duo) visar dessa gamuts i bilder bredvid varann.

Du skriver "Om färgerna ändras när du byter profil på fotot så har du inte konverterat färgrymden utan gjort något annat." ... och när du skriver sånt så undrar jag om du aldrig använt en skärm som kan hårdvarukalibreras och där kalibreringarna kan sparas i själva skärmen. Jag byter ju inte profilen överhuvudtaget på filen ens om det är en JPEG, eftersom det bytet sker helt genom att styra skärmen och skälet till att man kan det i min skärm och många andra är ju just att man ska kunna simulera den gamut som man vill att bilden ska slutbehandlas med. Det är case 1.

Case 2 är ju i exemplen med applikationer såsom Epson Pringt Layout eller XnView som båda är kapabla att verkligen visa på skärm hur de olika filernas inbäddade ICC påverkar hur de visas. Jag har INTE sagt att de visas korrekt eftersom det påverkas av vald skärmvisning (sRGB resp Adobe RB) men du kan mycket väl se en väldigt klar skillnad mellan främst sRGB, Adobe RGB och ProPhoto. I Epson Print Layout visas även profilen om man hovrar över bilden vilket jag tycker är väldigt bra. Har aldrig förstått varför inte det är standard i mina konverterare sedan länge.

I mitt fall så ser ju jag att hudtonerna sticker direkt när jag skiftar från sRGB om jag använt det som default, om jag istället växlar skärmen till Adobe RGB. Så om jag ska printa i Adobe RGB och inte vill ha detta rödstick i print, så skapar jag en Virtual Copy i Photolab och fixar det problemet före print - för det måste faktiskt fixas

Jag vet att jag kan lita på min nya skärm nu. När jag kalibrerat den med Palette Master Element (Benqs eget kaliberingsprogram) för sRGB så har jag fått Delta E Average på 0,46 och ett max på 0,90, vilket är väldigt bra. För Adobe RGB är motsvarande värden 0,56 och max 1,56. Med brightness satt till 120 och färgtemp till 6500 så ser mina utskrifter väldigt bra ut både för sRGB och Adobe RGB. Jag har nu en väldigt fin synk mellan skärm och print om jag kollar på printen med min dagsljuslampa som är på 6500 K.

I min konverterare så kan man INTE se dessa skillnader i gamut utifrån de profiler JPEG-filerna har om jag kollar i ett filbibliotek med exv. mina fyra exempelfiler och jag förstår att DXO kanske inte prioriterat detta eftersom ju Photolab bara behöver se grunddatat i både RAW- och JPEG-filer eftersom den applikationen ju är till för att exportera ut bl.a. JPEG med de profiler man önskar. Jag skulle dock tycka det vore en bra feature att man som i XNView skulle kunna identifiera filer även efter ICC. Det kan man alltså överhuvudtaget inte i Photolab men väl i exv. Epson Print Layout. Där ser man resp. bild med ICC då den applikationen är ICC-medveten.

Det verkliga problem jag har är fortfarande att Photolab inte kan hålla färgerna i mina reprofotade bilder i brun ton (vilket jag visat ovan), så de bilderna måste jag fortsatt hantera i Classic-Legacy Gamut istället för den nya DXO Wide Gamut.

Den diskussion ovan där man diskuterar att skicka bilder till skrivaren med Profoto-profil istället för Adobe RGB för att skrivaren kan skriva en vidare gamut än Adobe RGB förstår jag överhuvudtaget inte. Varför då skaffa en skärm med nära perfekt färgåtergivning och kalibrera den i Adobe RGB och sedan i konverteraren ta fram en RAW i Adobe RGB samt exportera ut en fil i exv. Profoto och skicka den till skrivaren bara för att få ut alla färger skrivaren råkar klara av? Om jag gör det så gillar jag inte alls vad jag får, för om jag kör i Wide Gamut i Photolab och skickar ut min ProPhoto exempelfil till skrivaren, så får jag inte alls den lätt cyanfärgade dörr jag få både med sRGB och Adobe RGB utan det som kommer ut då är inte alls cyan utan något betydligt mer ljusblått och grått. Beter man sig så, så bryr man sig nog överhuvudtaget inte om att ha synk mellan skärm och utskrift.

Sedan kan man ju även undra vad som egentligen händer när man i Photolab kör DXO Wide Gamut och sedan exporterar ut ProPhoto som ju är en betydligt vidare gamut än DWG. Det kan ju bara inte bli detsamma som om filen exporterats ut från Lightroom som ju har en fulla ProPhoto som arbetsrymd.

Det beror lite på motivens färger hur utskrifterna blir om man väljer att skriva ut exakt samma motiv med antingen sRGB eller Adobe RGB-profil. Om jag ser till några av mina djurporträttmotiv av exv. lejon, så blir de en aning mer mättade i Adobe RGB (både på skärm och i print) därför att de bruna nyanserna får lite mer rött i Adobe RGB men gör jag en virtuell kopia och ökar mättnaden i de nyanserna i sRGB istället så blir den skillnaden ännu mindre än om jag bara tar upp en oredigerad bild och och exporterar den med olika ICC. Det är ju f.ö. precis så jag nu gör d.v.s att parera rödstick i hudtoner i en RAW som grundbehandlats för sRGB i Photolab och vise versa i andra motiv där det passar sig.

Vad man gör med en och samma bild kommer alltid att styras av hur den kommer användas/publiceras och det är nu väldigt bra att jag jätteenkelt kan ta upp en bild och se i GamutDuo-bild (sRGB och Adobe RGB) i PBP (Picture By Picture)) hur den skillnaden ser ut. För om man inte ser denna skillnad sida vid sida på detta sätt så är det ofta väldigt svårt att avgöra om en bild faktiskt visas i Adobe RGB eller i sRGB och detsamma gäller i print. Tro mig har gjort ett trettiotal testprintar i detta sammanhang och har råkoll på detta i mitt system nu. Jag tror även du skulle ha svårt att avgöra bild för bild utan parallella GamutDuo-vyer eller dubbla printar i olika gamut vad som är sRGB eller Adobe RGB. Större är inte skillnaderna ofta.

Med det har jag redovisat och sagt det jag vill säga angående både applikationer, min nya skärm och redovisat hur den påverkat mina flöden.
 
Senast ändrad:
Ja jag ser utmärkt men erfarenheten av de operationerna var mycket intressanta. Jag tog ett öga i taget och kunde efter första operationen konstatera att mitt oopererade öga hade mycket sämre ljuskänslighet samt att jag genom det såg världen genom en ganska ordentlig gul hinna, så vi tror ofta kanske att allt är frid och fröjd därför vi har kalibrerat och har en skärms med superbra Delta E-värden men det behöver det som sagt inte nödvändigt vis vara. Innan kunde jag aldrig ha solglasögon då jag hade för ljussvaga ögon. Nu har jag ett omvänt problem och tvingas ha dyra Mai Jim-solglas som bländar av både i över och underkant då mina nya ögon är extremt ljusstarka mot tidigare. Det är de enda glas som funkar nu för mig.

Kan du inte spara på din tråkiga sarkasm och försöka förstå istället?
Det är inget konstigt alls att jag redigerat i sRGB. Det borde väl f.ö. de flesta göra som varken skriver ut själva eller lejer bort print utan möjligen ser sina bilder på TV. 99%+ av mina bilder använder jag i mina fotoberättelser/rese- och arbetslivsreportage i min blogg (jag har väl skrivit ett 30-tal nu ungefär) samt visar i mina portfolios eller kollar på TV ibland t.o.m.

Sten-Åke Sändh - Sten-Åke Sändh - Stenis Fotoblogg (fotosidan.se)

Sten-Åke Sändh - Portfolio (fotosidan.se)

Jag har länge haft en sRGB 4K-skärm och 4K TV-apparater så därför har det varit fullständigt naturligt att standardisera på 4K i sRGB. Jag har alltid prioriterat att ha synk mellan skärm och utskrift för annars vet man inte alls vad man gör i efterbehandlingen. Jag har prioriterat det framför att exportera ut i Adobe RGB. Jag vill ha kontroll.

Eftersom Fotosidans blogg och portfolio skalar mina 4K automatiskt så är det väldigt praktiskt att köra 4K sRGB även av det skälet. Så även om jag nu har en Adobe RGB-kompatibel skärm så kommer den till 99+ % fortsatt stå i sRGB, för så pass marginell är min printning i jämförelse med de 25 000 bilder jag nu har som är färdigbehandlade och på det har jag ca 45 000+ som jag fortfarande håller på att efterbehandla och metadatasätta - alltid i sRGB.

... och du har fortfarande inte förstått att jag har inte gjort något annat än att ha sparat ut fyra filer med olika ICC: en Adobe RGB, En P3, en Prophoto och en sRGB och testat hur dessa uppför sig på skärm och i utskrifter samt i ett antal olika applikationer jag använder, så hoppas jag att det äntligen kan sjunka in nu. Det som stör mig är inte mitt arbetsflöde överhuvudtaget för jag har haft helt koll på det både med min gamla sRGB-skärm i åratal och med det sRGB-flöde jag hade innan jag fick min Benq SW271 där jag nu har koll på både sRGB och Adobe RGB.

Jag har enväldigt bra synk nu i båda dessa flöden och det hade jag både innan och efter min egen kalibrering och ommappning av skärmens gränssnitt där jag nu lagt in Calibrering 1 och 2 som motsvarar Adobe RGB resp sRGB på den "puck" som man använder för att växla gamut med bl.a. (Adobe RGB och sRGB fanns redan som fabrikskalibrering) Jag har även riggat så att Picture by Picture (Gamut Duo) visar dessa gamuts i bilder bredvid varann.

Du skriver "Om färgerna ändras när du byter profil på fotot så har du inte konverterat färgrymden utan gjort något annat." ... och när du skriver sånt så undrar jag om du aldrig använt en skärm som kan hårdvarukalibreras och där kalibreringarna kan sparas i själva skärmen. Jag byter ju inte profilen överhuvudtaget på filen ens om det är en JPEG, eftersom det bytet sker helt genom att styra skärmen och skälet till att man kan det i min skärm och många andra är ju just att man ska kunna simulera den gamut som man vill att bilden ska slutbehandlas med. Det är case 1.

Case 2 är ju i exemplen med applikationer såsom Epson Pringt Layout eller XnView som båda är kapabla att verkligen visa på skärm hur de olika filernas inbäddade ICC påverkar hur de visas. Jag har INTE sagt att de visas korrekt eftersom det påverkas av vald skärmvisning (sRGB resp Adobe RB) men du kan mycket väl se en väldigt klar skillnad mellan främst sRGB, Adobe RGB och ProPhoto. I Epson Print Layout visas även profilen om man hovrar över bilden vilket jag tycker är väldigt bra. Har aldrig förstått varför inte det är standard i mina konverterare sedan länge.

I mitt fall så ser ju jag att hudtonerna sticker direkt när jag skiftar från sRGB om jag använt det som default, om jag istället växlar skärmen till Adobe RGB. Så om jag ska printa i Adobe RGB och inte vill ha detta rödstick i print, så skapar jag en Virtual Copy i Photolab och fixar det problemet före print - för det måste faktiskt fixas

Jag vet att jag kan lita på min nya skärm nu. När jag kalibrerat den med Palette Master Element (Benqs eget kaliberingsprogram) för sRGB så har jag fått Delta E Average på 0,46 och ett max på 0,90, vilket är väldigt bra. För Adobe RGB är motsvarande värden 0,56 och max 1,56. Med brightness satt till 120 och färgtemp till 6500 så ser mina utskrifter väldigt bra ut både för sRGB och Adobe RGB. Jag har nu en väldigt fin synk mellan skärm och print om jag kollar på printen med min dagsljuslampa som är på 6500 K.

I min konverterare så kan man INTE se dessa skillnader i gamut utifrån de profiler JPEG-filerna har om jag kollar i ett filbibliotek med exv. mina fyra exempelfiler och jag förstår att DXO kanske inte prioriterat detta eftersom ju Photolab bara behöver se grunddatat i både RAW- och JPEG-filer eftersom den applikationen ju är till för att exportera ut bl.a. JPEG med de profiler man önskar. Jag skulle dock tycka det vore en bra feature att man som i XNView skulle kunna identifiera filer även efter ICC. Det kan man alltså överhuvudtaget inte i Photolab men väl i exv. Epson Print Layout. Där ser man resp. bild med ICC då den applikationen är ICC-medveten.

Det verkliga problem jag har är fortfarande att Photolab inte kan hålla färgerna i mina reprofotade bilder i brun ton (vilket jag visat ovan), så de bilderna måste jag fortsatt hantera i Classic-Legacy Gamut istället för den nya DXO Wide Gamut.

Den diskussion ovan där man diskuterar att skicka bilder till skrivaren med Profoto-profil istället för Adobe RGB för att skrivaren kan skriva en vidare gamut än Adobe RGB förstår jag överhuvudtaget inte. Varför då skaffa en skärm med nära perfekt färgåtergivning och kalibrera den i Adobe RGB och sedan i konverteraren ta fram en RAW i Adobe RGB samt exportera ut en fil i exv. Profoto och skicka den till skrivaren bara för att få ut alla färger skrivaren råkar klara av? Om jag gör det så gillar jag inte alls vad jag får, för om jag kör i Wide Gamut i Photolab och skickar ut min ProPhoto exempelfil till skrivaren, så får jag inte alls den lätt cyanfärgade dörr jag få både med sRGB och Adobe RGB utan det som kommer ut då är inte alls cyan utan något betydligt mer ljusblått och grått. Beter man sig så, så bryr man sig nog överhuvudtaget inte om att ha synk mellan skärm och utskrift.

Sedan kan man ju även undra vad som egentligen händer när man i Photolab kör DXO Wide Gamut och sedan exporterar ut ProPhoto som ju är en betydligt vidare gamut än DWG. Det kan ju bara inte bli detsamma som om filen exporterats ut från Lightroom som ju har en fulla ProPhoto som arbetsrymd.

Det beror lite på motivens färger hur utskrifterna blir om man väljer att skriva ut exakt samma motiv med antingen sRGB eller Adobe RGB-profil. Om jag ser till några av mina djurporträttmotiv av exv. lejon, så blir de en aning mer mättade i Adobe RGB (både på skärm och i print) därför att de bruna nyanserna får lite mer rött i Adobe RGB men gör jag en virtuell kopia och ökar mättnaden i de nyanserna i sRGB istället så blir den skillnaden ännu mindre än om jag bara tar upp en oredigerad bild och och exporterar den med olika ICC. Det är ju f.ö. precis så jag nu gör d.v.s att parera rödstick i hudtoner i en RAW som grundbehandlats för sRGB i Photolab och vise versa i andra motiv där det passar sig.

Vad man gör med en och samma bild kommer alltid att styras av hur den kommer användas/publiceras och det är nu väldigt bra att jag jätteenkelt kan ta upp en bild och se i GamutDuo-bild (sRGB och Adobe RGB) i PBP (Picture By Picture)) hur den skillnaden ser ut. För om man inte ser denna skillnad sida vid sida på detta sätt så är det ofta väldigt svårt att avgöra om en bild faktiskt visas i Adobe RGB eller i sRGB och detsamma gäller i print. Tro mig har gjort ett trettiotal testprintar i detta sammanhang och har råkoll på detta i mitt system nu. Jag tror även du skulle ha svårt att avgöra bild för bild utan parallella GamutDuo-vyer eller dubbla printar i olika gamut vad som är sRGB eller Adobe RGB. Större är inte skillnaderna ofta.

Med det har jag redovisat och sagt det jag vill säga angående både applikationer, min nya skärm och redovisat hur den påverkat mina flöden.

Så fort du dämpar din hybris så slutar min sarkasm.
Men du förväxlar begrepp med varandra och drar fel slutsatser pga bristande kunskap.
 
...

... och du har fortfarande inte förstått att jag har inte gjort något annat än att ha sparat ut fyra filer med olika ICC: en Adobe RGB, En P3, en Prophoto och en sRGB och testat hur dessa uppför sig på skärm och i utskrifter samt i ett antal olika applikationer jag använder ...
Tack för beskrivningen av hur du gjort. Tidigare har du skrivit "konverterat" men nu förstår jag att du exporterat bilden till olika färgrymder. Det som kan vara intressant här är vilken arbetsfärgrymd som du exporterar från och om jag förstått det rätt så har du använt AdobeRGB som arbetsfärgrymd.

(Här är jag lite fundersam på DxOLab och om de verkligen använder DWG. AdobeRGB och sRGB som arbetsfärgrymder. Just arbetsfärgrymden vill man ju ha så stor som möjligt och DWG verkar framtaget som en lite större generell mål färgrymd vilket jag skulle säga är hur de flesta ser AdobeRGB och sRGB dvs en färgrymd som man använder för att exportera filer för print resp skärmvisning.
Men tanken kan ju vara att hålla arbetsfärgrymden tight för att bättre utnyttja färgdjupet i kanalerna för fler användbara nyanser. En annan väg att gå skulle vara att använda fler bitar per kanal.)

...
Det som stör mig är inte mitt arbetsflöde överhuvudtaget för jag har haft helt koll på det både med min gamla sRGB-skärm i åratal och med det sRGB-flöde jag hade innan jag fick min Benq SW271 där jag nu har koll på både sRGB och Adobe RGB.

Jag har enväldigt bra synk nu i båda dessa flöden och det hade jag både innan och efter min egen kalibrering och ommappning av skärmens gränssnitt där jag nu lagt in Calibrering 1 och 2 som motsvarar Adobe RGB resp sRGB på den "puck" som man använder för att växla gamut med bl.a. (Adobe RGB och sRGB fanns redan som fabrikskalibrering) Jag har även riggat så att Picture by Picture (Gamut Duo) visar dessa gamuts i bilder bredvid varann.
...
Vilket motsvarar Softproof där man ser bilden i arbetsfärgrymd och målfärgrymd och kan göra nödvändiga justeringar.
Personligen tycker jag nog att det är änklare att slå på Softproof i LR och välja målprofil än fippla med skärninställningar även om jag oxå har en Puck för det.

Om du vill använda Pucken istället för softproff så är väl det en smaksak.

...
Case 2 är ju i exemplen med applikationer såsom Epson Pringt Layout eller XnView som båda är kapabla att verkligen visa på skärm hur de olika filernas inbäddade ICC påverkar hur de visas. Jag har INTE sagt att de visas korrekt eftersom det påverkas av vald skärmvisning (sRGB resp Adobe RB) men du kan mycket väl se en väldigt klar skillnad mellan främst sRGB, Adobe RGB och ProPhoto. I Epson Print Layout visas även profilen om man hovrar över bilden vilket jag tycker är väldigt bra. Har aldrig förstått varför inte det är standard i mina konverterare sedan länge.
...
Skärmen bör visa rätt färger så länge som vald kärmprofil arä större eller lika stor som filens färgrymd.
I en raw-konverterrare är det är det kameraprofilen som anger filens färgrymd (hur den ska konverteras till arbetsfärgrymden. En raw-fil är ju en samling mätvärden av det infallnde ljusets intensitet i en pixel. Färg informationen finns i beskrivningen av färgfilermatrisen (metadata).
Så en RAW-gil har ingen färdig färgrymd.
Importerade bildfiler i RGB forma kan ha en profil inbäddad den skulle iofs kunna visas. Den ska i vartfall användas för att visa bilden när man editerar.

...
I min konverterare så kan man INTE se dessa skillnader i gamut utifrån de profiler JPEG-filerna har om jag kollar i ett filbibliotek med exv. mina fyra exempelfiler och jag förstår att DXO kanske inte prioriterat detta eftersom ju Photolab bara behöver se grunddatat i både RAW- och JPEG-filer eftersom den applikationen ju är till för att exportera ut bl.a. JPEG med de profiler man önskar. Jag skulle dock tycka det vore en bra feature att man som i XNView skulle kunna identifiera filer även efter ICC. Det kan man alltså överhuvudtaget inte i Photolab men väl i exv. Epson Print Layout. Där ser man resp. bild med ICC då den applikationen är ICC-medveten.
...
Nu blir jag lite osäker. Om du läst in filerna du exporterade i olka färgrymder med profilen inbäddad till DxO. Så ska DxO klara av att visa dessa korrekt dvs så som de editerade bilderna baserad på RAW-filen + dina redigeringar ser ut.
Saknar de inbäddad profil så kommer DxO att se dom som "rå-filer" och kan inte göra rätt hantering av färgerna.
Om du tittar på RAW-filen + edits för olika färgprofiler så antar jag att dina edits är gjorda för att de ska se lika ut.
...
Det verkliga problem jag har är fortfarande att Photolab inte kan hålla färgerna i mina reprofotade bilder i brun ton (vilket jag visat ovan), så de bilderna måste jag fortsatt hantera i Classic-Legacy Gamut istället för den nya DXO Wide Gamut.
...
Detta visar på problemet med att använda en för liten färgrymd som arbetfärgrymd. RAW-filen från kameran innehåller troligen färger som ligger utanför AdobeRGB och har därför mappats in i AdobeRGB med följden att de inte har exakt rätt färg.
Att sedan mappa om RAW-filen till en större färgrymd innebär att det blir fler nyanser och att de editeringar man gjort behöver göras om för att få samma resultat.
Lite samma problem man kan få i lightroom när de byter process versioner även om felet då inte är arbetsfärgrymden så kan hanteringen av färg konvertering men framför all redigering skilja en hel del.

...
Sedan kan man ju även undra vad som egentligen händer när man i Photolab kör DXO Wide Gamut och sedan exporterar ut ProPhoto som ju är en betydligt vidare gamut än DWG. Det kan ju bara inte bli detsamma som om filen exporterats ut från Lightroom som ju har en fulla ProPhoto som arbetsrymd.
...
Nja, anväder man relativ färg interpolation (Intent) så är det lite som att dra i en gummisnodd dvs de relativa avstånden mellan färgerna bevaras. Använder man andra varianter så kan det nog bli stökigt om man tänkt sig att kunna gå tillbaka igen. Ett alternativ är väl att mappa in det som det är vilket iofs med ett lågt färgdjup kan innebära att två nyanser mappas in som en.

För övrigt använder inte Lightroom prophotoRGB som arbetsfärgrymd utan en egen baserad på prophoto.
 
Tack för beskrivningen av hur du gjort. Tidigare har du skrivit "konverterat" men nu förstår jag att du exporterat bilden till olika färgrymder. Det som kan vara intressant här är vilken arbetsfärgrymd som du exporterar från och om jag förstått det rätt så har du använt AdobeRGB som arbetsfärgrymd.

Tack själv, äntligen ett inlägg som är seriöst och som försöker förstå vad jag försöker få fram och som jag slipper se mest som tondöv "trollning" som inte tar detta en millimeter längre än avsiktliga missförstånd.
Ända tills senaste versionen så har Photolab 6.x så har Photolab haft ett "Working Color Space" som motsvarat Adobe RGB. Nu finns istället DXO Wide Gamut som kan täcka in både sRGB, Adobe RGB samt Display P3. Så alla mina och andras äldre bilder är gjorda i motsvarande Adobe RGB som "WCS".

Det är inga problem alls för mig att byta till "WCS" på några sådana bilder utom de som jag reprofotat och bytt "Color Rendering" på. Vanligen på vanliga bilder sker absolut ingenting visuellt när jag gör det. Men dessa historiska bilder jag tepofotat från dia och bytt färg på funkar inte alls med Wide Gamut och det har jag redan visat för er men det viftades bara bort av Mattias utan att han ens försökte ta in detta. Denna "switchning" är alltså inte alls indifferent som vanliga digitala bilder är.

Förstora så ni ser inställningarna!

1693612377666.png

Reprofotad dia i "Classic=ARGB" "WCS" med "Generic rendering" och med profil för Sony A7 II)

1693612614551.png

(Samma bild ("Classic=ARGB" "WCS" med ändrad rendering och simulering av T-max film för att bryta Agfas fula blotchiga korn samt addering av "brun ton" med "sepia" i "Style Toning"

1693612945925.png

Exakt samma bild med allt lika utom att "WCS" nu är bytt till "DXO Wide Gamut" och som ni ser så ändras tonen i bilden på fräsarens overall. Detta var INTE något jag väntade mig och just detta gör nu att jag inte kan konvertera just denna typ av bilder till "DWG".

Så detta är en av de saker jag sett i Photolab som visar att färghanteringen inte klarar att hålla tonerna i bilden indifferenta vid byte mellan "Classic=ARGB" till "DXO Wide Gamut". Det här tror Mattias uppenbarligen att det alltid sker automatiskt men det är alltså en av de saker som INTE sker automatiskt.


(Här är jag lite fundersam på DxOLab och om de verkligen använder DWG. AdobeRGB och sRGB som arbetsfärgrymder. Just arbetsfärgrymden vill man ju ha så stor som möjligt och DWG verkar framtaget som en lite större generell mål färgrymd vilket jag skulle säga är hur de flesta ser AdobeRGB och sRGB dvs en färgrymd som man använder för att exportera filer för print resp skärmvisning.

Men tanken kan ju vara att hålla arbetsfärgrymden tight för att bättre utnyttja färgdjupet i kanalerna för fler användbara nyanser. En annan väg att gå skulle vara att använda fler bitar per kanal.)

Ja precis som jag ser det och gör. Jag vet ju precis som TS, vilket väl framgår av inlägg #1 och #2 i denna tråd att de bilder som av misstag skapats, exporterats med Adobe RGB kommer bli för mättade om de visas på sRGB-skärmar som ju dominerar fortfarande för webben.

Med "DWG" så har man en rymd som kan täcka in allt utom ProPhoto vid export och det är en anledning till varför jag undrar vad som sker vid export med ProPhoto som ju är vidare än "DWG". Den står ju verkligen ut i jämförelse med övriga testfiler och är konsekvent mer blågrå, ungefär det går ju igen i "DWG"-bilden oven också.


(Om jag switchar mellan mina kalibreringar på skärmen min anm.)

Vilket motsvarar Softproof där man ser bilden i arbetsfärgrymd och målfärgrymd och kan göra nödvändiga justeringar.
Personligen tycker jag nog att det är änklare att slå på Softproof i LR och välja målprofil än fippla med skärninställningar även om jag oxå har en Puck för det.

Om du vill använda Pucken istället för softproff så är väl det en smaksak.

Inte riktigt som jag ser det i alla fall. Jag ser ju bara mina bilder i den färgrymd jag vill korrigera den för, så att den passar den användning jag bestämt för den.


Skärmen bör visa rätt färger så länge som vald skärmprofil är större eller lika stor som filens färgrymd.

Ja det kan man ju anta men oavsett hur det är med det så ser jag ju direkt en skillnad i min bakgrundsbild mellan sRGB-, ARGB- och P3-lägena. Min bakgrundsbild avslöjar skillnaderna i blått och gult väl och jag kan se direkt vilket läge som är aktivt bara genom att kolla bakgrunden.


I en raw-konverterrare är det är det kameraprofilen som anger filens färgrymd (hur den ska konverteras till arbetsfärgrymden. En raw-fil är ju en samling mätvärden av det infallnde ljusets intensitet i en pixel. Färg informationen finns i beskrivningen av färgfilermatrisen (metadata).

Så en RAW-gil har ingen färdig färgrymd.

Japp instämmer.
En RAW har ingen färgrymd i sig men det är ju det jag ger den i redigeringsverkligheten genom att ställa om min skärm för att passa den användning jag avsett för filerna. Om jag vill kunna redigera min RAW-fil så att den passar Display P3 för både skärm och utskrifter så ställer jag om till P3 och när jag är färdig med bilderna exporterar jag dem med en Display P3 ICC.


Importerade bildfiler i RGB forma kan ha en profil inbäddad den skulle iofs kunna visas. Den ska i vartfall användas för att visa bilden när man editerar.

Ja det är ju just det jag försökt lyfta med mina exempel från XnView (i default-läge där profiler läses) och i Epson Print Layout.

1693615499085.png

När jag importerar dessa bilder från filhanteraren som inte läser ICC så är alla identiska. I EPL ovan är den tredje bilden (Prophoto ICC) markerad och i bilden har systemet tolkat profilerna. Stor skillnad på dessa. I detta fall är även papprets ICC aktiverat. Den övre bilden motsvarar vad som kommer ut i print men låter jag skrivaren och inte profilen styra, så kommer den mer blåaktiga "Profoto"-bilden ut istället.

Det jag undrar är hur man ska tolka de olika nyanserna i dessa fyra bilder. Ni får gärna komma med en bra förklaring för detta har stört mig. För jag fattar inte detta. I dessa fall skiljer visningen markant mellan samma bild som råkat få fyra olika profiler i sig. Jag har svårt att se någon annan förklaring till detta annat än att profiler läses och påverkar visningen. När jag lyft detta tidigare har det antingen negligerats eller bespottats som något jag tolkat som ett sätt att uttrycka min okunnighet på.

Mattias och alla hans lajkare har haft svårt att ta in att det är en massa andra faktorer som faktiskt påverkar samspel mellan användaren och mjukvarorna eftersom färghanteringen kan variera starkt hur detta faktiskt ser ut i de olika programmen och att det faktiskt är något vi måste förhålla oss till vare sig vi erkänner problemen med detta eller inte eller om man fattat vad det egentligen är man håller på och lajkar.

I Photolab är det dock inget som helst som hindrar mig att välja vilken profil som helst från Canon, Nikon eller vad man nu vill till mina Sony-bilder men konstigt nog kunde jag inte öppna mina A7 IV RAW i Photolab alls innan det fanns en profil och det tog i det fallet 6 månader för DXO att fixa. Jag har aldrig fattat vitsen med det när jag bara jag kommer in kan välja vilken profil som helst som ev. faller mig på läppen.
 
Senast ändrad:
Jag måste klippa mitt svar på ditt inlägg i två bitar då det blev mer än 10 000 tecken. Så här kommer fortsättningen

Tack Tony, för att du tog dig tiden till detta rätt omfattande och konstruktiva inspel

Nu blir jag lite osäker. Om du läst in filerna du exporterade i olka färgrymder med profilen inbäddad till DxO. Så ska DxO klara av att visa dessa korrekt dvs så som de editerade bilderna baserad på RAW-filen + dina redigeringar ser ut.
Saknar de inbäddad profil så kommer DxO att se dom som "rå-filer" och kan inte göra rätt hantering av färgerna.
Om du tittar på RAW-filen + edits för olika färgprofiler så antar jag att dina edits är gjorda för att de ska se lika ut.

1693619562749.png

Nu är det ju inga edits som gjorts här utan alla har exporterats från samma RAW med olika profiler. Kolla nu dessa bilder som är klippta ur Photolab i sRGB-läge och jämför dem med de ovanför. Ovanför är det proPhoto-bilden som är blålila och här är det sRGB-bilden. Det är inte konsekvent alls.

Detta visar på problemet med att använda en för liten färgrymd som arbetfärgrymd. RAW-filen från kameran innehåller troligen färger som ligger utanför AdobeRGB och har därför mappats in i AdobeRGB med följden att de inte har exakt rätt färg.
Att sedan mappa om RAW-filen till en större färgrymd innebär att det blir fler nyanser och att de editeringar man gjort behöver göras om för att få samma resultat.
Lite samma problem man kan få i lightroom när de byter process versioner även om felet då inte är arbetsfärgrymden så kan hanteringen av färg konvertering men framför all redigering skilja en hel del.

Normalt sett är nog inte det något problem att använda "Classic=ARGB" som "Arbetsfärgrymd" i Photolab eftersom Adobe RGB ju traditionellt gällt för print men jag är ju nu en av de som hellre använder P3 och då kan det ju vara en faktor att beakta.

Personligen ser jag "WGS Working Color Space" mest som en vidare basfärgrymd och jag tycker det egentligen är ett rätt knepigt begrepp som är centrerat kring Photolabs inre liv. Mitt verkliga "working space" eller min verkliga arbetsfärgrymd är istället den färgrymd jag för tillfället valt i min skärm, eftersom det är den som påverkar helt hur jag kommer redigera mina bilder för det gör ju inte Photolabs WGS eftersom den är helt "indifferent" för bildernas utseende (utom just för mina reprofotade gamla dia).


[/QUOTE]
Nja, anväder man relativ färg interpolation (Intent) så är det lite som att dra i en gummisnodd dvs de relativa avstånden mellan färgerna bevaras. Använder man andra varianter så kan det nog bli stökigt om man tänkt sig att kunna gå tillbaka igen. Ett alternativ är väl att mappa in det som det är vilket iofs med ett lågt färgdjup kan innebära att två nyanser mappas in som en.

För övrigt använder inte Lightroom prophotoRGB som arbetsfärgrymd utan en egen baserad på prophoto.
[/QUOTE]

Ja så är det också. Jag har läst på extra om det och labbat lite med detta också även om jag i allmänhet använder "Perceptuell" Intent.

Det finns väldigt många faktorer som påverkar bildernas utseende och färgerna. Några andra är exv. objektivens toner. Mina gamla Minolta gen 1 AF drar åt grönt, Konica AR drar åt lite kallare blått och mina Pentax SMC ger mer av jordartsfärger än de andra.

En annan mycket viktig faktor som många som inte tänker alltid på är bruset. Innan Lightroom fick ett lyft i senaste versionen var brushanteringen klart under par i jämförelse med DXO Photolab Deep Prime XD inte minst. I mörkerbilder tappade Lightroom massor av färg i jämförelse med Photolab eftersom Deep Prime var mycket bättre på att rädda dessa i brusreduceringen än Lightroom. Tror ni mig inte så finns det bra exempel på hur det kan se ut i videos bl.a. från lanseringen av DXO PureRAW som ju också innehåller Deep Prime XD.

... och som sagt så sker inte mycket automatiskt när det gäller softproof. Softproof indikerar och sedan är det upp till oss att göra något åt det och det som alltid sätter ribban vid print är faktiskt papprets egenskaper och hur väl papperstillverkaren lyckats med sina profiiler - om man nu inte försöker göra något bättre själv. Canson-papprena har väldigt hög vithet och kan verkligen återge djupaste svärta också och skillnader finns mellan matta och blanka papper när det gäller färgerna också. En del kan man parera delvis.

Här har ni ett exempel på det från min blogg som jag printat i P3 för att utnyttja de möjligheter denna färgrymd ger att i vissa motiv kunna få till en lite varmare ton än Adobe RGB eller sRGB klarar av ibland:

Höstbild av en ren tillfällighet- Skogsö-höst - Fotosidan


Tyvärr kommer de som inte har en Display P3-skärm att se bilden i sRGB och jag kan lova att det är en helt annan upplevelse än den jag får av den i P3. Den ser klart bättre ut i Adobe RGB också, så har ni inte P3 så kan ni ju alltid kolla på den med skärmen i ARGB.

Så det finns starka skäl att fasa ut sRGB bara av det skälet.


1693620276144.png
 
Senast ändrad:
Sten-Åke! Varför vill du inte profilera skärmen i "nativ" läge och utnyttja den till max istället för att jiddra med skärmens inställningar när du redigerar för olika exportsyften?

Det räcker ju med att du använder valfri arbetsfärgrymd i redigeringsprogrammet/råkonverteraren när du softproofar och exporterar…
 
Tack själv, äntligen ett inlägg som är seriöst och som försöker förstå vad jag försöker få fram och som jag slipper se mest som tondöv "trollning" som inte tar detta en millimeter längre än avsiktliga missförstånd.
Ända tills senaste versionen så har Photolab 6.x så har Photolab haft ett "Working Color Space" som motsvarat Adobe RGB. Nu finns istället DXO Wide Gamut som kan täcka in både sRGB, Adobe RGB samt Display P3. Så alla mina och andras äldre bilder är gjorda i motsvarande Adobe RGB som "WCS".

Det är inga problem alls för mig att byta till "WCS" på några sådana bilder utom de som jag reprofotat och bytt "Color Rendering" på. Vanligen på vanliga bilder sker absolut ingenting visuellt när jag gör det. Men dessa historiska bilder jag tepofotat från dia och bytt färg på funkar inte alls med Wide Gamut och det har jag redan visat för er men det viftades bara bort av Mattias utan att han ens försökte ta in detta. Denna "switchning" är alltså inte alls indifferent som vanliga digitala bilder är.

Förstora så ni ser inställningarna!

Visa bilaga 171429

Reprofotad dia i "Classic=ARGB" "WCS" med "Generic rendering" och med profil för Sony A7 II)

Visa bilaga 171431

(Samma bild ("Classic=ARGB" "WCS" med ändrad rendering och simulering av T-max film för att bryta Agfas fula blotchiga korn samt addering av "brun ton" med "sepia" i "Style Toning"

Visa bilaga 171432

Exakt samma bild med allt lika utom att "WCS" nu är bytt till "DXO Wide Gamut" och som ni ser så ändras tonen i bilden på fräsarens overall. Detta var INTE något jag väntade mig och just detta gör nu att jag inte kan konvertera just denna typ av bilder till "DWG".

Så detta är en av de saker jag sett i Photolab som visar att färghanteringen inte klarar att hålla tonerna i bilden indifferenta vid byte mellan "Classic=ARGB" till "DXO Wide Gamut". Det här tror Mattias uppenbarligen att det alltid sker automatiskt men det är alltså en av de saker som INTE sker automatiskt.




Ja precis som jag ser det och gör. Jag vet ju precis som TS, vilket väl framgår av inlägg #1 och #2 i denna tråd att de bilder som av misstag skapats, exporterats med Adobe RGB kommer bli för mättade om de visas på sRGB-skärmar som ju dominerar fortfarande för webben.

Med "DWG" så har man en rymd som kan täcka in allt utom ProPhoto vid export och det är en anledning till varför jag undrar vad som sker vid export med ProPhoto som ju är vidare än "DWG". Den står ju verkligen ut i jämförelse med övriga testfiler och är konsekvent mer blågrå, ungefär det går ju igen i "DWG"-bilden oven också.




Inte riktigt som jag ser det i alla fall. Jag ser ju bara mina bilder i den färgrymd jag vill korrigera den för, så att den passar den användning jag bestämt för den.




Ja det kan man ju anta men oavsett hur det är med det så ser jag ju direkt en skillnad i min bakgrundsbild mellan sRGB-, ARGB- och P3-lägena. Min bakgrundsbild avslöjar skillnaderna i blått och gult väl och jag kan se direkt vilket läge som är aktivt bara genom att kolla bakgrunden.




Japp instämmer.
En RAW har ingen färgrymd i sig men det är ju det jag ger den i redigeringsverkligheten genom att ställa om min skärm för att passa den användning jag avsett för filerna. Om jag vill kunna redigera min RAW-fil så att den passar Display P3 för både skärm och utskrifter så ställer jag om till P3 och när jag är färdig med bilderna exporterar jag dem med en Display P3 ICC.




Ja det är ju just det jag försökt lyfta med mina exempel från XnView (i default-läge där profiler läses) och i Epson Print Layout.

Visa bilaga 171433

När jag importerar dessa bilder från filhanteraren som inte läser ICC så är alla identiska. I EPL ovan är den tredje bilden (Prophoto ICC) markerad och i bilden har systemet tolkat profilerna. Stor skillnad på dessa. I detta fall är även papprets ICC aktiverat. Den övre bilden motsvarar vad som kommer ut i print men låter jag skrivaren och inte profilen styra, så kommer den mer blåaktiga "Profoto"-bilden ut istället.

Det jag undrar är hur man ska tolka de olika nyanserna i dessa fyra bilder. Ni får gärna komma med en bra förklaring för detta har stört mig. För jag fattar inte detta. I dessa fall skiljer visningen markant mellan samma bild som råkat få fyra olika profiler i sig. Jag har svårt att se någon annan förklaring till detta annat än att profiler läses och påverkar visningen. När jag lyft detta tidigare har det antingen negligerats eller bespottats som något jag tolkat som ett sätt att uttrycka min okunnighet på.

Mattias och alla hans lajkare har haft svårt att ta in att det är en massa andra faktorer som faktiskt påverkar samspel mellan användaren och mjukvarorna eftersom färghanteringen kan variera starkt hur detta faktiskt ser ut i de olika programmen och att det faktiskt är något vi måste förhålla oss till vare sig vi erkänner problemen med detta eller inte eller om man fattat vad det egentligen är man håller på och lajkar.

I Photolab är det dock inget som helst som hindrar mig att välja vilken profil som helst från Canon, Nikon eller vad man nu vill till mina Sony-bilder men konstigt nog kunde jag inte öppna mina A7 IV RAW i Photolab alls innan det fanns en profil och det tog i det fallet 6 månader för DXO att fixa. Jag har aldrig fattat vitsen med det när jag bara jag kommer in kan välja vilken profil som helst som ev. faller mig på läppen.

I fallet med gubben i blå overall så är det givetvis så att filter som appliceras på en bild beter sig olika beroende på vilken bild den används på. I detta fall blir det ju olika grunder pga arbetsfärgrymden. Vilket du redan fått förklarat för dig tidigare.

Stycket där du menar att jag och mina lajkare har svår att fatta grejer är märklig. Färghantering med icc-profiler m.m. handlar ju inte om någon åsikt. Det är en industristandard som hanterar och översätter färger. Så vad menar du?

Sist ut då, sättet du ska tolka de olika nyanserna i exemplet har jag m.fl. försökt förklara.
Enda anledning till att det ser ut så är att appen utgår från att bilden har en annan färgrymd än vad den hade från början.
Se Alfins förklaring.

Allt skulle klarna för dig om du pluggar på lite mer om färghantering.
 
I Photolab är det dock inget som helst som hindrar mig att välja vilken profil som helst från Canon, Nikon eller vad man nu vill till mina Sony-bilder men konstigt nog kunde jag inte öppna mina A7 IV RAW i Photolab alls innan det fanns en profil och det tog i det fallet 6 månader för DXO att fixa. Jag har aldrig fattat vitsen med det när jag bara jag kommer in kan välja vilken profil som helst som ev. faller mig på läppen.

Här har du förklaringen:

 
ANNONS
Upp till 6000:- Cashback på Sony-prylar