Tobiasl
Aktiv medlem
I ett vanligt svepelektronmikroskop "skjuter" man elektroner på en yta och tittar sedan på de elektroner som reflekteras tillbaka. Det enklaste sättet att "se" de reflekterade elektronerna är att låta dem träffa en skärm med fosfor på, dvs. det fungerar på samma sätt som en TV.
"Linserna" i ett elektronmikroskop består av magnetfält som kan användas för att styra elektronerna på samma sätt som glaset i ett opiskt lins styr ljus.
Förr i tiden så brukade man faktiskt fotografera fosforskärmen med hjälp av en valig kamera, idag används dock datorer och CCD-kameror. Alla färger är per definition falska av den enkla anledningen att förmålen man tittar på är mycket mindre än ljusets våglängd, den kontrast man ser beror enbart på att olika ytor reflekterar elektroner olika bra (enkelt uttryckt).
Så Nilssons bilder passar inte alls in i någon defintion av fotografi som innhåller order "ljus". Men enligt min mening så påminner hans bilder ändå så mycket om "vanliga" fotografier i allt utom den tekniska utrustningen att de i alla fall ur konstnärlig synvinkel är att betrakta som "fotografiska". Jag känner många som är duktiga på att använda elektronmikroskop, ingen av dem har dock det "bildsinne" som Lennart Nilsson har; det krävs en fotografs kunskaper för att ta bra bilder.
"Linserna" i ett elektronmikroskop består av magnetfält som kan användas för att styra elektronerna på samma sätt som glaset i ett opiskt lins styr ljus.
Förr i tiden så brukade man faktiskt fotografera fosforskärmen med hjälp av en valig kamera, idag används dock datorer och CCD-kameror. Alla färger är per definition falska av den enkla anledningen att förmålen man tittar på är mycket mindre än ljusets våglängd, den kontrast man ser beror enbart på att olika ytor reflekterar elektroner olika bra (enkelt uttryckt).
Så Nilssons bilder passar inte alls in i någon defintion av fotografi som innhåller order "ljus". Men enligt min mening så påminner hans bilder ändå så mycket om "vanliga" fotografier i allt utom den tekniska utrustningen att de i alla fall ur konstnärlig synvinkel är att betrakta som "fotografiska". Jag känner många som är duktiga på att använda elektronmikroskop, ingen av dem har dock det "bildsinne" som Lennart Nilsson har; det krävs en fotografs kunskaper för att ta bra bilder.