Ge mig en enda anledning att fortsätta med Nikon.

[ztenlund]

Det fungerar bra, men namnet är förstås ett (dåligt) marknadsföringsnamn. "Pre-capture" är inte mycket bättre, men jag har inget bra förslag själv.

Nikon kallar det för pre-release capture/burst i Z8 och Z9. Det fungerar dock inte med råformat som det är nu och har väl några andra begränsningar också.

 

[Calle S]

Nikon F4 anses av en del (ganska många, tror jag) vara Nikons bästa systemkamera för manuella objektiv. Det ligger nog nåt i det. Nikon var på den tiden lite efter när det gäller AF-teknik men ville sälja nyare kameror till den stora gruppen F3-användare. Sålunda gjorde man inte en tvålkopp i stil med Canon EOS-1.
(För säkerhets skulle vill jag påpeka att jag själv köpte en EOS-1N i mitten av 1990-talet).

Lite ot, men;
Kommer ihåg typ sent 80-tal när jag är med ett gäng fotografer i PFK Östra på besök i Stockholm, bland annat hos Canon. De visade sitt nya hus och lite optik. De flesta körde ju som bekant med Nikon då, även vi alla tidningar som var där på besök.

Canon-killen, välklädd i skjorta och slips, talar länge om kamerans af och allt annat, och lämnar över huset till en av oss. Han frågar, med stor förväntan i rösten:
– Hur känns den, vad tycker du?
– Den är lika tung och jävlig som den där Nikon-skiten, svarar han på bred östgötska.

Jag tyckte det var hysteriskt kul. Några år senare när vi blev digitala bytte vi till Canon.

 

[PMD]

Hur menar du? Kameran tänker inte så mycket. Den bara tar bilder. Ständigt, hela tiden. Man missar inget så länge man siktar rätt, men just den saken är ju svår med din EVF skrev du.

Jag har inte provat "Pro Capture" i svagt ljus än, men jag lovar att berätta om det när jag har provat. Jag får nog försöka hitta andra motiv än nattorienterare, dock. Sådana vet jag inte om det finns i skogarna häromkring.

 

[apersson850]

Hur menar du? Kameran tänker inte så mycket.

Jag menar att när fotografen i efterhand tänker att han skulle tryckt lite tidigare, så sköter kameran om det genom att samla in bilder ändå, om de skulle behövas.

 

[Micke_O]

Vet inte om jag håller med, det beror nog på vilka kameramodeller vi talar om. Min färd till Z-land började med en Z6 som fortfarande är i bruk. När jag senare köpte en Z7 II var det spiken i kistan för mina D-hus. Dessa två är så lika, design- och hanteringsmässigt, att jag när jag fotograferar konserter eller andra events i svagt ljus har jag olikfärgade L-plates på dem för att snabbt hitta rätt hus i kameraväskan – rycker jag åt mig huset med kopparfärgad L-plate vet jag att jag får Z7 II i handen. Det skulle inte fungera lika säkert annars, för respektive kameras bakpanel är i stort sett identisk, åtminstone finns inga särskiljande detaljer som syns i nästan mörker (de ligger med optiken nedåt i kameraväskan). Och alla relevanta inställningar ligger på invanda platser på båda husen så att jag i princip kan ratta om med slutna ögon. Inget behov av två identiska hus för min del, alltså, snarare tycker jag det är en poäng att ha ett hus som är lite bättre på höga ISO (Z6) och ett annat som har lite vassare AF (Z7 II).

Det går såklart men det är allt annat än optimalt när t ex knappen för "view" eller vad den heter när man vill chimpa några bilder man precis tryckt av, eller knappen för att ändra ISO sitter på olika ställen.

 

[Falumas]

Ja, som skrevs ovan, många yrkesfotografer är konservativa. Förmodligen för att de inte tar sig tid att läsa någon bruksanvisning. Kanske synd för dem, för det innebär också att de inte kan ta till sig ny teknik, som kanske skulle göra det bättre för dem, lika snabbt.

När jag började fotografera så var det en yrkesfotograf som hade en Canon 5D som berättade att det bara var knäppskallar som inte fotograferade i M-läget och fast ISO. Han gjorde så, han blev sur när jag bytte från Canon 20D till Nikon D70, vilket jag i princip bara gjorde för att kunna fotografera i M-läget. Canons bakre hjul var obrukbar. Tog nog ett år innan jag märkte att det mest var knäppskallar som använde M-läget hela tiden. Nu med auto-ISO och ISO-talen dagens kameror klarar är iofs M-läget mer praktiskt i fler situationer.

 

[PMD]

Kan man påverka auto-ISO så att signalförstärkningen blir mindre eller större än vad ljusmätaren tycker på Canonkameror numera?

 

[pdahlen]

Jag har använt M och AutoISO i 6-7år nu, man har perfekt kontroll med bländare på ena hjulet och tid på det andra. Det man får se upp med på en DSLR är att man ligger över lägsta ISO, händer ibland när man tex använder f/1,4 objektiv och skiftar mellan f/5,6 och 1,4 att man får vita bilder, man ser ju dock detta när man tittar på bilden. Med en spegelfri så ser man i sökaren när man felexponerar så där är det enklare att ha koll på det. Exponeringskompensationen fungerar som vanligt så man kan justera sin exponering

 

[apersson850]

Kan man påverka auto-ISO så att signalförstärkningen blir mindre eller större än vad ljusmätaren tycker på Canonkameror numera?

"Numera" är ett rätt vitt begrepp. Det går i alla fall på mina 1DX att finjustera både vanlig och blixtexponeringen.

Du har nog en udda tumme, Karl, för min tumme har inga problem med bakre hjulet på Canonkamerorna. Har inte haft det så länge hjulet funnits.

 

[ztenlund]

"Numera" är ett rätt vitt begrepp. Det går i alla fall på mina 1DX att finjustera både vanlig och blixtexponeringen.

Du har nog en udda tumme, Karl, för min tumme har inga problem med bakre hjulet på Canonkamerorna. Har inte haft det så länge hjulet funnits.

Det är ju helt klart så att Canon var väldigt sega att införa exponeringskompensation ihop med auto-iso i manuellt läge. Saknas det blir funktionen ganska värdelös. Nikons kameror har kunnat det väldigt länge. Min D700 kan det, även om det är sämre att slå av/på auto-iso då man måste in i menyn och inte kan göra det med ISO-knappen och främre hjulet som på senare modeller. Jag tror att D70 kan det också, men det ska jag inte ta gift på.

1D X är troligen den första eller bland de första isf, för det lär inte gå med 5D MkIII som är ungefär lika gammal.

Och jag håller med innehavaren av den udda tummen att hjulet på baksidan är en sämre lösning när man håller upp kameran till ögat. Jag tycker nämligen precis likadant. Av samma skäl är det enklare att flytta fokuspunkten på en Nikon som har en AF-joystick än en som inte har det, då joysticken sitter längre upp än styrkorsknappen (eller vad man ska kalla den) ungefär i Canon-hjulhöjd gör. Men den knappen behöver man åtminstone inte snurra också...

 

[ztenlund]

Jag har använt M och AutoISO i 6-7år nu, man har perfekt kontroll med bländare på ena hjulet och tid på det andra. Det man får se upp med på en DSLR är att man ligger över lägsta ISO, händer ibland när man tex använder f/1,4 objektiv och skiftar mellan f/5,6 och 1,4 att man får vita bilder, man ser ju dock detta när man tittar på bilden. Med en spegelfri så ser man i sökaren när man felexponerar så där är det enklare att ha koll på det. Exponeringskompensationen fungerar som vanligt så man kan justera sin exponering

Det syns ju på exponeringsmätaren att man ställt in en kombination där ISO inte kan sänkas tillräckligt, om man är uppmärksam (vilket man kanske inte alltid är). Att se i sökaren på en spegellös beror ju på hur man har den inställd. En nackdel med att ha den på att visa en approximation av exponeringen är att detta påverkar autofokusen i varierande grad när ljusheten blir suboptimal för fokussystemet. Kameran använder ju samma dataflöde för att fokusera.

 

[apersson850]

Det är ju helt klart så att Canon var väldigt sega att införa exponeringskompensation ihop med auto-iso i manuellt läge.

Canon är ibland sega in absurdum. Problemet var/är att det inte fungerade med deras invanda allokering av funktioner till reglage. Normal används bakre hjulet (det som är så lätt att hantera med tummen, om det är min tumme) till exponeringskompensation, men in M-läge är det bländarinställningen, om man har slutaren på främre hjulet. Då blev det inget hjul över till exponeringskompensationen. Det här infördes på filmtiden och då var Auto-ISO inte så lätt att införa.
En del kameror har en knapp upptill med +/- på. Den kunde man ju tänka sig att man kunde använda till exponeringskompensation med Auto-ISO. Tryck på den och snurra hjul. Men icke. Det den knappen verkligen gör är att kopiera den bakre rattens funktion till den främre. Ofta är det ju exponeringskompensation och då stämmer +/-. Men om du har bländarinställningen där bak får du bländarinställningen fram också, för så har det alltid varit.
Suck.
Med tanke på mängden inställningar som ändå finns kunde man ju tänka sig att man kunde få välja om den knappen ska fungera som den gjorde på filmtiden eller om den skulle kunna få fungera enligt symbolen som den är märkt med. Men icke.

När det gäller flyttning av AF-punkten har Canon två joystickar, så det finns en tillgänglig ovanför bakre hjulet oavsett hur man håller i kameran. Dessutom finns det en touchpad på de senaste kamerorna som man kan använda. Finns fler sätt att flytta AF-punkten på numera än vad kamerorna hade AF-punkter för några år sedan...

Finjustering av exponeringen har funnits på 1-serien rätt länge. Tanken var att man skulle kunna trimma in dem så man fick exakt samma resultat från alla sina kameror, om man ställde in dem likadant för övrigt och fotograferade samma motiv. Skilde det då lite grand i toleranserna kunde man kompensera för det. Nu är det ju lättare att göra sånt i efterhand, så jag vet inte om någon frågar efter funktionen längre.

Att se i sökaren på en spegellös beror ju på hur man har den inställd. En nackdel med att ha den på att visa en approximation av exponeringen är att detta påverkar autofokusen i varierande grad när ljusheten blir suboptimal för fokussystemet. Kameran använder ju samma dataflöde för att fokusera.

Fast det som visas i displayen är ju en bearbetning av det som sensorn ser, så det är inte fast länkade till varandra. Det är nog så att det är när man kommer ut i marginalerna på specifikationerna som man behöver ändra sensorns exponering för att mäta AF från den exponering som man tänker använda till bilden.
Man löser några problem men lösningen skapar några nya. Det där känner jag igen...

 

[pdahlen]

Det syns ju på exponeringsmätaren att man ställt in en kombination där ISO inte kan sänkas tillräckligt, om man är uppmärksam (vilket man kanske inte alltid är). Att se i sökaren på en spegellös beror ju på hur man har den inställd. En nackdel med att ha den på att visa en approximation av exponeringen är att detta påverkar autofokusen i varierande grad när ljusheten blir suboptimal för fokussystemet. Kameran använder ju samma dataflöde för att fokusera.

Jo man skulle ha en checklista .
Titta på ISO värdet,
är du nöjd skjut,
är du inte nöjd justera tiden (före M och AutoISO hade jag bländarförval, så jag har ofta fix bländare och justerar in ISO med tiden (om det går))

Men ofta glömmer man sin checklista, utan ser bara sitt motiv, och reptilhjärnan skriker bara skjut, skjut, skjut och efter att motivet är borta så ser man att man har fel inställning. Fast jag brukar ändå vara såpass duktig så jag startar mitt fotopass med att ställa in en inställning som gäller för snabba motiv, för jag vet att reptilhjärnan vinner när det väl gäller.

Man kan kanske inte lita på sökaren fullt ut, men det ger iaf en indikation om man är i närheten eller helt ut. Jag har därefter högdagarvarning på vid visningen, så jag ser ju iaf efteråt hur jag ligger till

 

[Sten-Åke Sändh]

Sony A580 hade en pentaspegel i sökarhuset. Inte ett pentaprisma. Sökaren blir lite mörkare då.

Många APS-C DSLR-kameror har haft tunbelseende med sina små sensorer och speglar. Det var väl ett skäl att välja FF på den tiden.

 

[apersson850]

Men ofta glömmer man sin checklista, utan ser bara sitt motiv, och reptilhjärnan skriker bara skjut, skjut, skjut och efter att motivet är borta så ser man att man har fel inställning.

Det klagas ibland på att sökarna är för små, men de är minsann stora nog för att man inte ska se att tiden som står där nere är 1/60 s, inte 1/500 s som man tänkte sig.

 

[ztenlund]

Det klagas ibland på att sökarna är för små, men de är minsann stora nog för att man inte ska se att tiden som står där nere är 1/60 s, inte 1/500 s som man tänkte sig.

Om du menar att öppningen inte medger att man ser ut i kanten vid ett visst avstånd från ögat, så går det på en del kameror med elektronisk sökare att minska ned sökarbilden lite i storlek, just av det skälet.

 

[ztenlund]

Många APS-C DSLR-kameror har haft tunbelseende med sina små sensorer och speglar. Det var väl ett skäl att välja FF på den tiden.

Du verkar missa grundpoängen. En pentaspegel är sämre, men billigare och lättare, än ett pentaprisma och ger normalt sett en kvalitetsmässigt sämre sökarbild som är mörkare. Det är alltså en skillnad som finns redan mellan kameror där allt annat är lika.

 

[PMD]

Du har nog en udda tumme, Karl, för min tumme har inga problem med bakre hjulet på Canonkamerorna. Har inte haft det så länge hjulet funnits.

Det gäller att ha tumme med sin kamera!

Karls händer passar inte till en Canon. Mina händer passar inte till en Sony. Vi båda tycks ha händer som är Nikonkompatibla. Sånt e livet. Alla är tyvärr olika.

 

[PMD]

Många APS-C DSLR-kameror har haft tunbelseende med sina små sensorer och speglar. Det var väl ett skäl att välja FF på den tiden.

Ja, pentaspegel var billigare så APS-C-kamerorna i den lägre delen av prisspektrat hade det. Men fanns dyrare APS-C-kameror med pentaprisma också.

Sökarstorleken styrs mycket av sensorstorleken i en ESR. Något som inte gäller för en kamera med elektronisk sökare.

 

[ztenlund]

Ja, pentaspegel var billigare så APS-C-kamerorna i den lägre delen av prisspektrat hade det. Men fanns dyrare APS-C-kameror med pentaprisma också.

De behövde inte vara jättedyra. Nikon D70 tror jag hade pentaspegel, men ersättaren D80 hade pentaprisma. Jag har för mig att min D80 kostade någonstans 10-11 tkr med AF-S 18-70/3,5-4,5G DX och det var på hösten och den lanserades på sommaren. Sedan är det ju ingen tvekan om att småbildskameran D700 jag ersatte den med har bättre sökare ändå. Och senare modeller är ett snäpp upp från D700 också, även om skillnaden inte är dramatisk.