PMD
Aktiv medlem
Det är ungefär så Canon har gjort med EF-S-fattningen.
Framtiden
- Trådstartare goma
- Start datum
Det är ungefär så Canon har gjort med EF-S-fattningen.
goma
Aktiv medlem
Tack
Tack för att ni gjorde mitt inlägg intressant,det var givande att läsa alla inlägg.
Jag tycker nog att man glömmer det praktiska.
Olympus Pen epl-5 är mina nya kamera. Förutom den är bäst i många tester,så kan man köpa till en
sökare.
Ska inte går på hur den funkar, det får bli i en annan tråd.
Det som märks är, med den gamla kameran " idag ska ut och fotografera och tar med kameran."
Med den nya "Idag ska jag inte ta kort,men tar med kameran ändå, för den är lätt ha med.
Göran
Tack för att ni gjorde mitt inlägg intressant,det var givande att läsa alla inlägg.
Jag tycker nog att man glömmer det praktiska.
Olympus Pen epl-5 är mina nya kamera. Förutom den är bäst i många tester,så kan man köpa till en
sökare.
Ska inte går på hur den funkar, det får bli i en annan tråd.
Det som märks är, med den gamla kameran " idag ska ut och fotografera och tar med kameran."
Med den nya "Idag ska jag inte ta kort,men tar med kameran ändå, för den är lätt ha med.
Göran
Parsi
Aktiv medlem
Intel ligger väl idag på en processtäthet på 22nm. Det är nu många år sedan TI demonstrerade fungerande 10nm. Kan man gå ner på 10nm med produktionsteknologi (och om kretsarna får nån livslängd att tala om) så motsvarar det ytterligare 5 ggr krympning. Det finns fantasier om hur man skulle kunna göra 3nm kretsar. Om det skulle bli möjligt motsvarar det alltså 54 ggr krympning. Vilket i sin tur motsvarar över 100 månader Moore's lag. Om Moore's lag gäller (vilket den just för täthet nog har upphört att göra) så skulle det alltså vara ett decennium till.
Nu är det tre kommentarer som jag känner för att göra.
Den mesta digitalelektroniken är inte idag i närheten av det som är state-of -the-art, PC-processorer och PC-grafikkretsar från Intel och AMD. Jag har visserligen inte en aning om tätheten på kameraprocessorer, men jag antar att den släpar efter mobiltelefoner, som i sin tur släpar efter PC-processorer. Jag utgår alltså ifrån att det finns en hel del 'slack' att ta upp, även om det skulle bli tvärstopp för state-of-art.
Moore's lag har ju gällt ganska allmänt för IT, för fördubbling av kapacitet per 18 månader, och man skall nog alltså inte stirra sig blind på just transistortätheten. Våra PC-processorer har t.ex betydligt större chip'ar idag än förr. Detsamma gäller ju taktfrekvensen. Jag menar alltså att utvecklingen kan/kommer att fortsätta, även då miniatyriseringen har bromsat in.
Om där finns någon marknad som driver sån utveckling.
Men det finns andra begränsningar och problem än begränsad processorkraft. Det verkar ibland som det finns en föreställning att tekniken bara promenerar rakt igenom hinder, om man ger det lite tid, men så är det ju inte riktigt. T.ex så finns det vid låga ljusnivåer ett grundbrus i ljuset själv. Inte ens en tekniskt *perfekt* sensor rår på det. Enda sättet är större sensor. En annan sak, och en som gäller processorkraften, är värmeutvecklingen och energiåtgången. Sen måste man nog också börja göra filter som är baserade på interferensteknik, (vilket jag antar de är, i professionella videokameror) om man tänker sig att sensorn skall vara igång, exponerad och högaktiv hela tiden. Det blir rejält dyrare.
unoengborg
Aktiv medlem
Spegellöst kommer säkert att dominera i framtiden. Som tanke konstruktion är det en alldeles utmärkt ide. Man ser det kameran ser genom objektivet precis som om man hade haft en spegel. Det finns till och med fördelar i och med att vi kan manipulera bilden innan vi tittar på den i sökaren, vi kan t.ex. ha ett läge som visar hur motivet ser ut i svartvitt, eller förstärka ljuset om vi fotograferar någonstans där det är extremt mörkt, vi kan lägga på tekniker som fokuspeeking för att hjälpa till att hålla koll på skärpan. Dessutom borde det vara tåligare mot omild behandling och billigare att tillverka.
Tyvärr är EVF tekniken inte redo idag. EVF:er släpar efter och brusar så att manuell fokusering blir svårare i svagt ljus. Det drar för mycket ström man kan inte slå på kameran när man börjar på morgonen och slå av den när man kommer hem på kvällen och lita på att den inte ska börja ta någon tupplur för att spara ström stup i kvarten. Jag har missat otaliga bilder med min nikon V1 just för att den somnat och inte vaknat fort nog.Vilket faktiskt minskar dess värde som kameran att ha med alltid för att fånga ögonblicket när det händer.
Oavsett vilken sökarteknik som kommer att användas i framtiden tror jag att "tjockkamerorna" kommer att finnas kvar. De behövs av rent fysikaliska skäl. Vill man kunna leka med korta skärpedjup behövs större sensorer om man inte ska ha extremljustarka objektiv. Ska man ha ljustyrka f/0.95 eller andra vansinnesljustyrkor på sina gluggar så försvinner snabbt meningen med ett aningen mindre hus, och inte lär det bli billigt heller. En stor sensor kommer dessutom alltid att ge mindre brus än en liten vid svagt ljus förutsatt att samma teknikgeneration används för båda sensorerna.
Vad som känns lite utrotningshotat är mellanformat. Optiken börjar här bli dyr att bygga. Sensorerna likaså, och bildfilerna som kommer ur dem kommer att vara alldeles för stora för att tilltala andra än de som har behov att sätta upp husväggstora reklamafisher. Ska man få ut mesta möjliga av dem bör de dessutom sitta på stativ allt det här minskar antalet potentiella köpare, vilket gör att priserna blir höga, vilket i sin tur gör att än färre har råd med dem.
Tyvärr är EVF tekniken inte redo idag. EVF:er släpar efter och brusar så att manuell fokusering blir svårare i svagt ljus. Det drar för mycket ström man kan inte slå på kameran när man börjar på morgonen och slå av den när man kommer hem på kvällen och lita på att den inte ska börja ta någon tupplur för att spara ström stup i kvarten. Jag har missat otaliga bilder med min nikon V1 just för att den somnat och inte vaknat fort nog.Vilket faktiskt minskar dess värde som kameran att ha med alltid för att fånga ögonblicket när det händer.
Oavsett vilken sökarteknik som kommer att användas i framtiden tror jag att "tjockkamerorna" kommer att finnas kvar. De behövs av rent fysikaliska skäl. Vill man kunna leka med korta skärpedjup behövs större sensorer om man inte ska ha extremljustarka objektiv. Ska man ha ljustyrka f/0.95 eller andra vansinnesljustyrkor på sina gluggar så försvinner snabbt meningen med ett aningen mindre hus, och inte lär det bli billigt heller. En stor sensor kommer dessutom alltid att ge mindre brus än en liten vid svagt ljus förutsatt att samma teknikgeneration används för båda sensorerna.
Vad som känns lite utrotningshotat är mellanformat. Optiken börjar här bli dyr att bygga. Sensorerna likaså, och bildfilerna som kommer ur dem kommer att vara alldeles för stora för att tilltala andra än de som har behov att sätta upp husväggstora reklamafisher. Ska man få ut mesta möjliga av dem bör de dessutom sitta på stativ allt det här minskar antalet potentiella köpare, vilket gör att priserna blir höga, vilket i sin tur gör att än färre har råd med dem.
eskil23
Aktiv medlem
Atomradien för kisel är 110 pm (0.11 nm). Ledningsbanor kan säkert göras så smala som 10 atomer breda, men i så fall måste de göras av metall och inte av kisel. Kisel som används som halvledare får ju sina egenskaper genom dopning med bor, arsenik eller andra ämnen. Kretsar tillverkade av dopad kisel blir mycket svåra att göra mindre än hundra atomer breda. Annars finns det helt enkelt inte tillräckligt mycket kisel för att uppnå rätt koncentration av dopningsämnen.
Makten
Aktiv medlem
Jämför med ett manuellt Nikon av metall istället så får du mer likvärdig vikt. Vad gäller måtten så får du därtill lägga på skillnaden i bajonettavstånd på Nikonobjektivet, så visst är skillnaden stor, och då är det ändå som sagt i den längre änden av det spann som påverkas.
Skriver du dumheter så får du räkna med bitska svar.
Parsi
Aktiv medlem
Makten
Aktiv medlem
Plast är lättare än metall och det har ingenting med kameratypen att göra. Vi kan göra en relevant jämförelse mellan två objektiv från samma tillverkare och med likvärdig byggkvalitet istället:
Zeiss 35/2 ZM för Leica M: 52x68 mm, 240 gram
Zeiss 35/2 ZF för Nikon F: 64x97 mm, 530 gram
Zeiss 50/2 ZM för Leica M: 52x68 mm, 230 gram
Zeiss 50/2 ZF för Nikon F: 72x88 mm, 500 gram
Zeiss 50/1,5 ZM för Leica M: 56x63 mm, 250 gram
Zeiss 50/1,4 ZF för Nikon F: 69x66 mm, 330 gram
Leica 50/2 M: 43,5x53 mm, 240 gram
Leica 50/2 R: 41x66 mm, 290 gram
Och nu har vi inte ens räknat med hur mycket större objektivet blir monterat på spegelreflexkameran på grund av större registeravstånd. Men om du vill sitta och tro att objektiv inte kan göras mindre för spegellösa kameror, så varsågod. Vi får dock hoppas att du inte lurar några stackars nybörjare.
Varför inte bara erkänna att du har fel istället? Vi kan fortsätta att räkna upp likvärdiga objektiv om du vill.
unoengborg
Aktiv medlem
Nu finns det väl i och för sig även andra detaljer som skiljer än registeravståndet. T.ex. har nikonobjektiven en nedbländningsmekanism som leica optiken mig veterligen saknar.
Så skillnaden i vikt kanske inte blir så stor som man skulle kunna tro.
Själv ser jag inte registeravståndet något stort problem som det gör så mycket till eller från om vi löser eller ej. Vill vi kunna leka med korta skärpedjup behöver vi stora sensorer, och med stora sensorer följer stora hus och längre brännvidder, och då kan registeravståndet i stort sett kvitta. Vi får inga fickkameror även om vi gör det lite mindre. Ett 35/1.4, en 50/1.2 eller 85/1.4 kommer fortfarande att vara stora och bulkiga även om man kortar registeravståndet någon centimeter.. Detsamma kommer säkerligen att gälla för populära zoomar som t.ex 24-70/2.8. Därmed inte sagt att speglöst inte kan vara en fördel när man löst strömförsörjnings, brus och eftersläpningsproblemen, men det är nog rätt många år dit. Framförallt batteriutveckling verkar gå med snigelfart.
eskil23
Aktiv medlem
Ett 1Nikkor 32mm f/1.2 är bara 47mm långt och väger 235 gram. Jag tror att det blir svårt matcha det med en F-bajonett.
Parsi
Aktiv medlem
Du lägger väldigt mycket ord i min mun jag aldrig sagt (precis som förra gången). Det jag har sagt (som dessutom är en avslutad diskussion) är att skillnaden bara påverkar objektiv inom ett snävt område. Nu har jag redan konstaterat (som du borde ha vetat) att jag trodde fel, när jag antog att så snart man var tvungen att göra vidvinklar retrofokala igen, för strålgångsvinkelns skull, så skulle det inte vara nån skillnad. Det är det, därför att man behöver plats för en vidare strålgång i objektivet med längre avstånd. Jag insåg detta omedelbart, när jag fick det påpekat för mig. Största skillnaden ligger nog ändå runt 35mm, tror jag.
För övrigt tycker jag fortfarande att dina 50mm exempel inte övertygar. Det är ingen större skillnad på de 50mm objektiv du räknar upp. Inte så det stör om man betänker mekaniska och andra tänkbara orsaker.
Jo, det blir en skillnad om du räknar med registeravståndet, vilket du så gärna vill. Det spelar roll för kamerans bulk när objektivet är monterat. Inte i väskan. Men samtidigt är det också så att relativa skillnaden i bulk, med objektivet monterat, är inte lika stor som den du räknar för bara objektivet, när du plussar på registeravståndet.
Detta angående diskussionen. F.ö. gällde min slutkommentar det faktum att du uttrycker dig mycket otrevligt. Argument väger inte tyngre för att de levereras tillsammans med kränkande kommentarer. Sen är det den här biten om att de dessutom utgår från föreställningar som saknar grund i det jag faktiskt sagt.
Makten
Aktiv medlem
Jag skulle vilja påstå att det är tvärtom. Vill vi ha korta skärpedjup så behöver vi stora bländaröppningar, och för att kunna göra objektiv med bra korrigering för abberationer vid stora bländaröppningar så måste ljusstyrkan minskas och därmed brännvidden förlängas, vilket kräver stor sensor vid en viss bildvinkel;-)
Det finns förmodligen ett optimum vad gäller relationen mellan objektivstorlek och sensorstorlek vid ett visst totalt ljusinsläpp (samt skärpedjup). Är sensorn gigantisk måste brännvidden vara såpass lång att objektivet kommer sitta långt från sensorn trots att det i sig kan vara väldigt litet. Är sensorn skitliten så måste objektivkonstruktionen istället vara mycket komplicerad för att den relativa ljusstyrkan blir mycket hög, och därmed blir objektivet stort. Jag skulle faktiskt tro att småbildsformatet ligger nära den optimala kompromissen.
Sen finns det ingenting som kräver att huset är stort. Se bara på Sony RX1. Det hade naturligtvis gått att göra en lika liten kamera med utbytbara objektiv, som dock hade tvingats vara större för att de inte kan sitta mer eller mindre mot sensorn, som Sonnaren ifråga gör.
Kort registeravstånd är en nödvändighet för att kunna göra nära-symmetriska eller andra objektivkonstruktioner där bakersta linsen är nära sensorn. Med ett spegelhus ivägen har man inget val annat än att göra objektiv med korta brännvidder mycket knepiga då utgångspupillen hamnar mycket längre bort än vad brännvidden är. Och dessa blir mycket större än nära-symmetriska konstruktioner vars optiska centrum sammanfaller ungefär med brännvidden i fysiskt mått.
Haken är att du nog är ganska ensam om att anse att allt under ungefär 50 mm är ett "snävt område". Att just 35 mm utmärker sig är för att det är den brukligt kortaste brännvidden där man gör objektiv med hög ljusstyrka. Men jämför gärna 28/2-objektiv för spegelreflex och spegellöst så får du se samma skillnad där, om inte ännu större (vid konstruktioner som ger samma optiska prestanda förstås).
Jag tog 50 mm som exempel för att det är skillnad även där trots att det är i utkanten av det område som påverkas negativt av att ha ett spegelhus på kameran. Jag har haft några av dessa objektiv och för mig är skillnaden väldigt stor i praktiken, oavsett om man räknar med registeravstånd eller inte.
Jag får väl säga detsamma.
---------------
Edit: Det jag vill komma till är att det definitivt finns stora nackdelar med ett stort registeravstånd. Sen betyder det inte att alla tycker att det spelar någon roll.
Parsi
Aktiv medlem
Detta föregicks alltså precis av ett stycke citerat av mig där jag sa:
"Nu har jag redan konstaterat (som du borde ha vetat) att jag trodde fel, när jag antog att så snart man var tvungen att göra vidvinklar retrofokala igen, för strålgångsvinkelns skull, så skulle det inte vara nån skillnad. Det är det, därför att man behöver plats för en vidare strålgång i objektivet med längre avstånd. Jag insåg detta omedelbart, när jag fick det påpekat för mig."
Jag sa också: Det jag har sagt är ... Observera formen.
ErlandH
Aktiv medlem
Nja, om man räknar tätheten i tre dimensioner så kommer nog fotontekniken att göra att utvecklingen fortsätter ganska länge.
