Utan att gå in i detalj på allt som skrivits här, och utan att svara på alla ställda frågor, så tror jag så här:
Vissa personer har ett för stort fokus på att ta bort den optiska sökaren. Jag vet inte varför, möjligen har några fotojournalister spritt ut en massa desinformation, som folk byggt hela hönsgårdar av. Kameror blir mycket riktigt lite mindre av att ta bort sökaren, vare sig denna är en EVF eller optisk genomsiktssökare eller spegelreflex. Lite mindre. Men inte så mycket. Däremot har sökaren väldigt stor betydelse för hur man fotograferar. Därför påstår jag att sökaren är lika nödvändig som den alltid varit. Visst, det finns folk som tycker de klarar sig utan, men...
Jag påstår också att optisk sökare är bättre för aktiv fotografering. Vi kommer också tillbaka till beredskapen och uthålligheten, som också är överlägsen för kameror med optisk sökare. Till slut är det alltså fortfarande lämpligt med spegelreflex för optiska sökare för systemkameror, av samma gamla anledningar som alltid (se genom objektivet). Inget är ändrat.
Det är ingen *grej* att ta bort spegeln. Det ger inga större fördelar, samtidigt som allting som är bra med optisk sökare är minst lika bra som det alltid varit. Så varför tror/förväntar sig så många att det skulle vara ett tekniskt genombrott för kameror? Att ta bort spegeln?
Många tycks tro att kameror plötsligt kan bli mycket mindre, lättare och billigare utan sökare. Men så är det ju inte. Man vinner egentligen bara bulken och vikten av sökaren som man dumt nog tar bort. 'Dumt' därför man har användning för den. Någon nämnde några av skälen tillsammans med formuleringen "tekniska problem återstår att lösa". Nej, så är det inte. Det är inga "problem", det är fysiska realiteter och de lär knappast ändras.
Storleken av en kamera, ett kamerasystem, styrs av storleken på sensorn. Det finns en föreställning att det kortare avståndet till fokalplanet, som man kan ha om man tar bort spegelhuset, skulle leda till att objektiven blir mindre och lättare. Fel. Det faktum att man slipper konstruera några få objektiv utan retrofokus, påverkar just bara det - det är bara en fördel för några få fix-objektiv inom ett snävt brännviddsområde, säg 28-35mm, möjligen 24-40.
I övrigt handlar det bara om hur mycket man kan miniatyrisera den omgivande strukteren i kameran. Där är förutsättningarna desamma och leder till samma kompromisser och nackdelar. Med det vill jag säga att minsta möjliga kamera aldrig har varit det 'bästa', är det inte idag heller, och kommer aldrig att bli.
Situationen är idag en motsvarighet till situationen för analoga kameror. En del omständigheter ger fördelar för mindre format, andra ger fördelar för större format. Båda riktningarna stöter på patrull i form av fysiska och ekonomisk/tekniska förhållanden, som kommer att bilda en sorts naturliga gränser. Jag tror vi redan har sett hur framtiden kommer att se ut, eftersom jag tror att den digitala fototekniken redan har strukturerat sig. I stort sett. Förändringar i marknadsandelar kommer väl att krypa lite. Men mest tror jag det beror på att fler människor än nånsin tidigare skaffar sig fler kameror som de använder mer än vad folk brukade. Marknaden har blivit mycket större pga nya marknadssegment. Detta avspeglar marknadsandelar mer än att fotografer skulle börjat använda andra kameror.