Beror helt på ljussituationen egentligen, men i grund och botten handlar det (som alltid) om att anpassa sig till rådande förhållanden. Själv kör jag nästan alltid med manuella inställningar och tar några testbilder så jag ser att jag ligger rätt exponerad (länge leve digitalkameran). Har hört att kamerans ljussensor lätt blir lurad av allt det vita, men minns inte om kameran vill underexponera eller överexponera (kan säkert variera mellan modeller dessutom). Det jag däremot märkte var att min EOS 40D gärna varnar för utbrända högdagrar trots att dom inte är det, vilket man märker först när man kommer hem till datorn.
Är man riktigt orolig så kan man ju underexponera lite, och kompensera det i efterhand. Det viktiga tycker jag är att snön känns vit och inte grå. Ovan nämnda varning gjorde att jag konsekvent underexponerade i Kanada i vintras, och fick kompensera med ca +1/3 EV i Lightroom för att det skulle kännas rätt.
Sen är det ju vitbalansen såklart (som också bäst görs i efterhand, tycker jag personligen), eftersom det annars är lätt att snön antingen blir lite gul (om det är klart) eller blå (om det är skugga/mulet).
Ett bra tips jag upptäckte är att alltid, någonstans i arbetsflödet, jämföra sina snöbilder mot vit bakgrund. På det sättet är det lätt att se om man hamnat lite snett med både vitbalans och exponering jämfört med vad man är ute efter, även om man inte har en perfekt kalibrerad skärm.
Som du märker gäller dom flesta tipsen hur man hanterar sina bilder efter dom väl är tagna. När man väl står där kan man inte göra mycket mer än att försöka anpassa exponering och vitbalans till rådande förhållanden och hoppas att man kommer så nära man bara kan. Ingen magi där...
Eventuellt kan ett rätt inställt polarisationsfilter hjälpa till lite för att döda onödiga reflexer från snön, eller UV-filter om man befinner sig högt upp (kanske mest gäller film iofs). Inget jag själv sysslar med dock.