Fotografera i 10000 timmar för att nå toppen?

[acke]

Det kom ut en bok i höstas som handlar om vilka faktorer som är viktiga för att nå framgång. Boken heter "Outliers" och är skriven av Malcolm Gladwell. Mer info finns t.ex. här.

Jag har tyvärr inte hunnit läsa boken ännu, men jag har förstått att en viktig poäng är att hård och målmedvetet träning ofta är en viktigare framgångsfaktor än medfödd talang. Gladwell hävdar att det krävs i genomsnitt 10000 timmars träning för att nå elitnivå, och det gäller inom alla områden. Idrottare, konstnärer, musiker, entreprenörer, forskare, alla måste träna i snitt 10000 timmar för att nå toppen. 10000 timmar motsvarar ca tre timmars övning om dagen, sju dagar i veckan, i tio år. Eller åtta timmar om dagen, fem dagar i veckan, i fem år.

Jag tror att denna teori stämmer även för fotografer. Den säkraste vägen till fotografisk framgång är träning, träning och träning. Övning är viktigare än talang. Övning är viktigare än en fotoväska översvämmad av prylar.

Vad tror ni om Gladwells teori?
Visst kan det finnas enstaka exempel på fotografer som lyckats utan att träna särskilt mycket, men låt oss nu snacka i generella termer. Jag ser fram emot en nyanserad diskussion.

 

[kyo]

Det låter rätt självklart att man blir bättre på något ju mer man tränar. Jag håller med det om att hård och målvedveten träning är en viktigare faktor än talang inom allt. Man kan nog träna till sig det mesta om man är envis nog tror jag. Konst, musik och foto är nog lite knepigare att träna än mycket annat eftersom att det kräver att man skapar. Men kreativitet kan man också öva på. Jag känner mig mer kreativ nu än när jag började fotografera.

Att just 10000 timmar är en magisk gräns eller genomsnittstid låter väldigt taget ur luften, men det kanske är en bra men överdriven riktlinje - vad vet jag.

Jag håller verkligen med om att övning är viktigare än en massa dyra prylar. Det tycker jag att man märker tydligt när man ser jätteduktiga fotografer med enkel utrustning och vice versa (tråkiga bilder tagna med hundratusenkronors utrustning.)

 

[RG]

Blir ju en jäkla massa bilder för man ligger ju i snitt på runt 1/250, tar väl en evighet att nå 10 000 timmar.

 

[Lars tar siesta]

Teorin låter alldeles för statisk applicerad på konstnärlig verksamhet, som till sin natur kanske till och med har som syfte att motverka statiskt tänkande.
Dessutom bortser utsagan från just tänkandet. För många fotografer är det av lika stor vikt att ha lagt ned mycket tid på tänkandet runt omkring som på själva bildtagandet. En socialt engagerad reportagefotograf kanske har studerat språk,journalistik, rest eller ägnat tid åt att (kanske omedvetet) upparbeta livserfarenhet som en botten och hjälpmedel till själva bildmakandet. ´
Sedan kan man ju tillägga myter om hur mycket tid konstnärer lägger ned på allmänt livsbejakande eller mer destruktiv verksamhet vid sidan av huvudgebitet

Men forskaren har lär ha rätt i den självklara tanken att det krävs mycket tid för att utveckla kunskaper i ett hantverk, eller i konsten att bara vara människa - för all del.

 

[Bengt Sändh]

Håller endast delvis med Ulf. Har man inte anlag så spelar det ingen roll om du så har 100 000 timmars träning. En blind kan inte se hur mycket han än tränar. Därmed vill jag inte förringa träningens betydelse.

 

[ErlandH]

Att man med 10000 timmars träning skulle kunna nå "elitnivå" tror jag inte ett ögonblick på. Det beror, som flera redan påpekat, även på talang. För många behövs det inte alls så många timmar, andra når aldrig dit.

Däremot skulle jag kunna tänka mig att 10000 timmar är ett ganska gott mått för vad som krävs för att nå sin personliga maxnivå, oavsett om det gäller foto eller löpning.

 

[Bengt Sändh]

Herregud - plåta 10,000 timmar. Om vi antar att varje exponering tar 1/250 dels sekund så hinner man ta 144 miljoner bilder på 10.000 timmar. Skall det verkligen behövas?

 

[johanbryggman]

10000 exponeringar kan väl vara ett bra mått på att man åtminstone lärt sig vad fotografering handlar om, och lite mer därtill. Om man sen är "elit" kan diskuteras vidare...

 

[Bengt Sändh]

Tack alla!

Tycker detta är en sådan trevlig tråd. Alla är så trevliga och inläggen är så sakliga intelligenta och uttömmande.

 

[Linmajon]

Man kan också undra hur man ska räkna tiden. Är det tiden man håller i kameran, total exponeringstid (troligen inte), tid man sitter och väntar på motivet, tiden man tänker på nåt som har med foto att göra eller kanske undervisningstimmar?
Är det bara arbetstimmar för ett proffs ger jag inte så mycket för tesen.

Annars kan det stämma någorlunda. Det är ungefär den tid det tar för att tex. lära sig ett CAD-program hyggligt.

 

[imajica]

Hm. Vad det gäller till exempel löpning brukar man säga att för att bli bra i sprint behövs 90% talang och 10% träning, medan det i långdistans är tvärtom - alltså 10% talang och 90% träning.
Så jag skulle tro att både talang och träning är viktigt, fast i olika doser beroende på vad man vill uppnå.

 

[afe]

Jag har nog ägnat 10000 timmar åt diverse meningslösa sysselsättningar, och inte fan har jag uppnåt elitnivå i något

 

[Linmajon]

Jag har nog ägnat 10000 timmar åt diverse meningslösa sysselsättningar, och inte fan har jag uppnåt elitnivå i något

Då är det nog helt kört
Nävars, vi som har haft hobbies många år får nog lätt ihop mer än 10K timmar men elitnivå lär det nog aldrig bli av det, men det är ju heller inte ambitionen. Det viktiga är att jag tycker det är skoj. För mig är Foto en kul hobby och inget annat.
Däremot är ju 10K timmar av diverse erfarenheter inte fy skam. Om inte annat brukar man ha en del kul historier att berätta såsom misslyckanden, fiaskon och gyllene ögonblick av ren klantighet.

 

[Graylingman]

Hm. Vad det gäller till exempel löpning brukar man säga att för att bli bra i sprint behövs 90% talang och 10% träning, medan det i långdistans är tvärtom - alltså 10% talang och 90% träning.
Så jag skulle tro att både talang och träning är viktigt, fast i olika doser beroende på vad man vill uppnå.

Refererar fritt ur minnet till vad Anders Gärderud svarade på frågan om varför vi aldrig har särskilt framgångsrika långdistanslöpare i Sverige. Han menade att det finns en formel:

2x6x50x10 som skapar en bra långdistansare. 2 pass om dagen, 6 dagar i veckan, 50 veckor om året i 10 år.

Vad det har med foto att göra vet jag inte...

 

[Anders Östberg]

Jag tror man på 10000 timmars träning kan nå toppen *lokalt* inom dom flesta områden. Att nå toppen i ett större sammanhang tror jag dock kräver talang, och det har helt enkelt inte alla.

 

[Ravestream]

många pratar om att det är talang som är så viktig, undrar om någon kan nämna en av dessa med talang som inte tränat sig till sin framgång ?

Lite som stenmark sa när någon pratade om tur.

Det är konstigt att ju mer jag tränar desto mer tur får jag.

 

[Anders Östberg]

Det är nog till viss del självuppfyllande tror jag, ingen som saknar läggning och intresse för en viss syssla lär hålla på och nöta så mycket som det krävs för att nå toppen. Så dom som når dit har förstås både talang och har jobbat för det.

 

[ErlandH]

Annars kan det stämma någorlunda. Det är ungefär den tid det tar för att tex. lära sig ett CAD-program hyggligt.

Nu har jag iofs ganska måttlig erfarenhet av CAD-program, men jag undrar om du inte räknar fel. 10000 timmar motsvarar alltså ungefär 6 år av heltidsarbete.

 

[Lucanus]

För någon kan det ta längre tid och för någon annan kortare så 10 000 timmar kan man ha som ett symboliskt värde. Men det är helt klart att övning, träning och erfarenhet behövs!
//Stanislav Snäll

 

[Seglarmange]

Vishet från Nalle Puh

En liten mer filosofisk infallsvinkel på frågeställningen:

Jag upplever att författaren principiellt sett har en uppenbar poäng med att den enda vägen till varaktig stor framgång är hård träning. Personligen är jag övertygad om att ingen längre kan nå stor varaktig framgång utan hårt arbete, oavsett område.

Vad jag däremot upplever, till skillnad från författaren, är att den insikten som ett enskilt påstående är rätt självklart och ointressant. Det finns enligt min mening flera andra frågeställningar som är mer intressanta att reflektera över som att bilda sig en uppfattning om vad 'toppen' egentligen är för en själv? Vart vill man gå och när skall man anse att man är framme? Att förutsätta sig att planlöst träna x timmar per dag i y veckor per år leder ju för 99,999% av befolkningen till ett misslyckande eftersom det bara är 0,0001 (eller hur många det nu kan vara) som lyckas ta sig till en 'elitnivå'.

'Om man inte vet var man ska är det ingen idé att skynda sig. Man vet ändå inte när man kommer fram.' -Nalle Puh​

Personligen tror jag att man måste veta vart man skall för sedan behöver man fundera på hur man skall bära sig åt för att fortsätta att tycka att det är roligt att genomföra all den där träningen, som ju inte alltid är lustbetonad och kanske ännu viktigare, hur man skall skapa förutsättningarna för sig själv att kunna göra så mycket av den där träningen som möjligt.

Ytterligare ett skäl till varför ett påstående som författarens är ointressant att ta som utgångspunkt är enligt min uppfattning att ju närmare en 'topp' man kommer inom något område, ju mer spelar faktorer in som man inte själv kan påverka.

'Det bästa är att veta vad man letar efter innan man början leta efter det' -Nalle Puh​

Avslutningsvis tror jag att ett bra recept är att alltid göra det man gör så bra man någonsin kan. över tiden kan man då kanske ana hur den egna personliga 'toppen' ser ut och bilda sig en uppfattning om vad som skulle krävas för att ta sig dit. Be as good as you can be. Om inte annat tror jag att man har roligast då, och det är väl därför vi fotograferar, eller hur?

/Magnus