Som sagt, man behöver inte så korta slutartider för att fota månen. Att exponera med så snabba slutartider utan hjälpmedel för att sedan täcka över är svårt, men säkerligen inte omöjligt. Men som sagt så finns det knep såklart att kringå detta. Du har själv snuddat vid det och ett av knepen är såklart användandet av ett starkt ND-filter (finns fler alternativ). Men användandet av ett så starkt ND-filter skapar såklart ett nytt problem. (Som såklart går att lösa. Annars hade jag inte sagt det är möjligt)
Att ställa om från 200mm vid oändlighetsfotografering till 70mm är på mitt objektiv ungefär samma. Omfokusering behövs inte. Eller så använder man avtståndsskalan.
Och nä, man behöver inte vänta flera timmar efter man vänt kamera för att undvika överexponering pga månens ljus.
Ett tips: Månens påverkan i ljusintensitet på himlen är inte konstant..
Sen så uppstår ju startrails 13 ggr snabbare vid 200mm än 15mm. Och man behöver ju inte få helt runda ringar. Många nöjer sig oftast med bågar (kanske inte nöjer sig, men orkar inte vänta ut tiden)
Precis som i all astroscapefotografering som jag snöat in mig på så krävs det planering, planering och åter planering! Både tid, datum, riktning ska passas in. Omgivning är också en faktor att ta med. Det är inte bara att välja slumpmässig plats. Sen ska mna också aha tur med vädret. Ibland hjälper moln till mer än man tror. För oftast tror man de bara är i vägen och stör.
Det är mycket att tänka på, många delar som ska passa in. Ibland har jag fått vänta länge på tillfället. En bild på månen som jag tog förra året fick jag vänta ett helt år för att omständigheterna skulle passa in.
Lycka till allihopa. Fota nattetid är skitkul!
/Stefan