Som Plus-medlem får du: Tillgång till våra Plus-artiklar | Egen blogg och Portfolio | Fri uppladdning av dina bilder | Rabatt på kameraförsäkring och fotoresor | 20% rabatt på Leofoto-stativ och tillbehör | Köp till Sveriges mest lästa fototidning Fotosidan Magasin till extra bra pris.

Plusmedlemskap kostar 349 kr per år

Annons

Fota gravstenar

Produkter
(logga in för att koppla)
Även om det är inga problem för fotografen/konstnären eller helt lagligt så bör man tänka till en gång om det är några andra som kan ta illa upp av ens verk.

Man ska inte heller låta sig skrämmas till tystnad. Men helt klart: gå inte strikt efter lagens bokstav utan tänk efter med sunt förnuft och de etiska aspekterna.
 
Nä vet ni vad. Man kan såra männsikor genom att ljuga och bedra dem. Om jag skulle fotografera en männsiska med fagra löften och sedan inte håller vad jag lovat, då har jag full förståelse att de blir sårade och ledsna.

Men en bild kan uppröra en person medan en annan person tycker det är den bästa bild de någonsin sett. Det finns inte en chans i världen att gissa alla människors reaktioner. Jag tycker absolut inte man skall försöka förutse varenda reaktion och unvika alla bilder man kan misstänka kan uppröra. Då blir det bara solnergångar resten av livet.

I tråden har det nämnts ämnen som ni tycker är olämpliga bilder. Jag kan hålla med. Jag gillar dem inte heller. Men jag tycker inte man skall behöva avstå från dem om man tycker det är viktigt.

Personligen tycker jag illa om destruktiva bilder av självmordskandidater,bilder med vapen, männsikor med psykiska besvär, bilder med blod, människor som skär sig själva. Sånna bilder finns i forumets Bildkritik. Många av dem får positiva kommentarer. Jag tror min upprördhet mer speglar mina egna trauman än att jag skulle kräva att fotografen borde avstått från att ha tagit bilden.

Ett annat exempel: Personer som sällan går i kyrkan och än mer sällan på begravningar tycker ofta det känns konstigt att fotografera på begravningar. Det känns konstigt att folk gråter. Men vem är det man tar hänsyn till egentligen? Den som gråter eller att man själv tycker det känns ovant? Troligen det sistnämnda. Om den som gråter inte vill bli fotograferad kommer nog den att tala om det. Då är det skysst att stå över.

Sen skulle jag tro att det är vanligare att man sårar personer utan att man använder kameran. Man kan säga saker, skriva saker, göra saker som folk tar illa vid sig av. Men inte går vi runt och tänker på att vi inte skall visa fotsulan, klia sig på näsan, avbryta nån som talar, eller andra saker som orskar vardagskonflikter.

Sen finns det säkert skäl till att man vill ta bilder som man garanterat vet kommer skapa konflikt. Men det är en annan historia.
 
Ett annat exempel: Personer som sällan går i kyrkan och än mer sällan på begravningar tycker ofta det känns konstigt att fotografera på begravningar. Det känns konstigt att folk gråter. Men vem är det man tar hänsyn till egentligen? Den som gråter eller att man själv tycker det känns ovant? Troligen det sistnämnda. Om den som gråter inte vill bli fotograferad kommer nog den att tala om det. Då är det skysst att stå över.

Med lite insikt i ens egna och andras reaktioner borde det väl stå ganska klart att det långt ifrån alltid inträffar att någon som blir drabbad av någon annans handling säger ifrån. Eller hur? Vågar nog nästan säga att det är vanligare att man är tyst än att man protesterar på ett tydligt sätt. Vid en begravning torde det vara så ganska säkert, mest troligt för att det inte är rätta tillfället att börja gräla med någon.
 
Ta tex Lars Vilks "barnteckningar" (alltså ett barn kan rita lika fint) på Muhammed som rondellhund. Det blev ett himla liv för att han ville få uppmärksamhet för sina "konstverk" och skymfade med dem miljontals muslimer.

Måste säga att jag helt och fullt står på Lars Vilks (och Jyllandspostens) sida i "Muhammed-konflikten".

Jag tycker att religionsfrihet är en viktig frihet, och har full respekt för muslimer och andra religiösa som väljer att leva utefter de regler som deras religion dikterar. Jag har dock ingen som helst respekt för religiösa (muslimer eller andra) som kräver att andra som inte delar deras tro ska rätta sig efter deras religions regler.

Man kan naturligtvis ha åsikten att Lars Vilks Muhammed-teckningar bara är ett sätt att få uppmärksamhet åt sig själv, men man kan också se det som en viktig markering att religionsfriheten lika mycket som det är en rättighet att välja religion också är en rättighet att inte tvingas vara bunden av religiösa påbud eller förbud tillhörande en religion som man inte själv valt oavsett om det gäller avbildande av vissa profeter, intolerans mot homosexuella eller annat.

I övrigt vad gäller den ursprungliga frågan och vad man bör fotografera och inte, så bör man utgå från sin egen moral snarare än att försöka vara alla till lags. Vad man än gör så riskerar man att det finns de som känner sig kränkta, men så länge man följer sin egen moral så kan man i alla fall stå för vad man gör oavsett omgivningens reaktioner.
 
Måste säga att jag helt och fullt står på Lars Vilks (och Jyllandspostens) sida i "Muhammed-konflikten".

Jag tycker att religionsfrihet är en viktig frihet, och har full respekt för muslimer och andra religiösa som väljer att leva utefter de regler som deras religion dikterar. Jag har dock ingen som helst respekt för religiösa (muslimer eller andra) som kräver att andra som inte delar deras tro ska rätta sig efter deras religions regler.
Det är just din inställning som speglar det stora problemet med kulturkrockarna och det är då lättare att förstå att 40% (!) av befolkningen i de arabiska länderna tyckte det var rätt åt USA med attackerna 11 September 2001. Inställningen du och många har kan ju beskrivas som "Vi har helt rätt att skymfa de där idioterna, med sin idiotiska tro och sagofigurer och försöker de hindra oss för publicera vad vi vill då kan de dra åt hxxxxx". Är det inte så du menar?
Var finns den ömsesidiga respekten där?
 
Vad är det du menar då?
Att våran tryck och yttrandfrihet ska ge vika för en religion som
knappt ens finns på våra breddgrader?
 
Vad är det du menar då?
Att våran tryck och yttrandfrihet ska ge vika för en religion som
knappt ens finns på våra breddgrader?

Märkligt det där med respekt för andra människor och för vad som är viktigt för dem.

Självklart är yttrandefriheten oerhört viktig, precis som religionsfriheten. Jag är själv inte det minsta religiös, men jag tillstår ändå att jag skulle bli rätt illa berörd om någon, jude, muslim eller varför inte en ateist som jag, tog sig för att publicera bilder där han/hon ...... bajsar på ett krucifix, för att nu dra till med något. Betydligt mer berörd än av muhammedteckningarna. Men visst... det är såvitt jag vet inte olagligt. Det visar kanske ändå att religiösa symboler kan vara viktiga, även för en ateist?

Bara en tanke...
 
Det är just din inställning som speglar det stora problemet med kulturkrockarna och det är då lättare att förstå att 40% (!) av befolkningen i de arabiska länderna tyckte det var rätt åt USA med attackerna 11 September 2001. Inställningen du och många har kan ju beskrivas som "Vi har helt rätt att skymfa de där idioterna, med sin idiotiska tro och sagofigurer och försöker de hindra oss för publicera vad vi vill då kan de dra åt hxxxxx". Är det inte så du menar?
Var finns den ömsesidiga respekten där?
Ja, det är måhända oartigt att rita nidbilder av en religiöst viktig gubbe, så man kanske ska undvika att visa sådana offentligt om det finns religiösa människor i närheten. Man kan ju visa dem på nån utställning där det klart framgår att religiösa människor kan ta anstöt, och då behöver ju dessa inte titta på utställningen.

Därifrån till att ta till våld när man blir skymfad är det rätt långt.

Jag tycker att både Lars Vilks och Elisabeth Ohlson Wallin (Ecce Homo-utställningen) är sin fulla rätt att visa bilder som alla inte tycker är gulliga. Det stora problemet är inte att de visar sådana bilder, utan det stora problemet är att det finns folk som tror på sagoväsen som vill förbjuda sådana bilder.
 
Inställningen du och många har kan ju beskrivas som "Vi har helt rätt att skymfa de där idioterna, med sin idiotiska tro och sagofigurer och försöker de hindra oss för publicera vad vi vill då kan de dra åt hxxxxx". Är det inte så du menar?
Var finns den ömsesidiga respekten där?

De enda som blir skymfade är ju de som är intoleranta nog att tycka att även icke-muslimer ska leva efter muslimsk lag.

De som ärligt och innerligt tror på islam, men är toleranta nog för att inse att det är deras livsval, inte nödvändigtvis andras, och att andra därmed inte behöver leva efter deras profeters ord kan ju knappast bli skymfade av att en icke-troende inte följer deras lagar.

Din logik innebär ju att man även bör anse att bögar ska hålla sig i garderoben för att inte skymfa kristna som anser att homosexualitet är synd och känner sig skymfade av den öppna homosexualiteten i samhället.

Visst, man kan tycka att det är en skillnad i att låta bli att gömma sin sexualitet på grund av intolerans och att medvetet provocera, och det är det förvisso också delvis, men principen är densamma; varför ska jag anpassa min livsstil och mina handlingar p.g.a. risken att skymfa intoleranta människor som anser att jag ska leva efter deras budord och inte mina egna?

Muhammed-teckningarna är en väldigt bra illustration eftersom de avslöjar den intolerans som finns bland många troende. Ingen människa som är tolerant för andras tro kan känna sig skymfad över att en icke-religiös människa inte följer deras religiösa lagar. De kan naturligtvis tycka att det är tråkigt, onödigt och provocerande. De kan ta avstånd från aktiviteterna, men att känna sig skymfad av att en icke-troende inte följer deras profets påbud är faktuskt samma sak som att känna sig skymfad över att homosexuella har sex med personer av samma kön.

Och ja. Om det finns människor som p.g.a. religiös eller annan intolerans försöker hota och skrämma oss till att inskränka vår yttrande- och tryckfrihet eftersom den är ett hot mot deras intoleranta världsbild, så kan de faktiskt dra åt hxxxxx.
 
....Det stora problemet är inte att de visar sådana bilder, utan det stora problemet är att det finns folk som tror på sagoväsen som vill förbjuda sådana bilder.
Som jag antydde tidigare så var i alla fall jag väldigt förvånad och om inte helig vred så rejält arg då jag läste att 40% av alla i de arabiska länderna tyckte det var rätt åt USA vid attacken 11 Sept 2001.
Börjar förstå dessa människor lite mer nu när de stöter på folk med den attityden som du har. De är alltså ett stort problem som inte acceptera vår värld. Kanske de tycker detsamma om oss?
 
Skillnaden är att jag inte försöker pådyvla dem mina irrationellt valda levnadsregler, medan de försöker göra just det med mig.

Det står dig förstås fritt att tycka att det förra är lika bra eller dåligt som det senare, men det kanske du inte skulle få tycka om den senare ambitionen segrade.
 
Ja, det är måhända oartigt att rita nidbilder av en religiöst viktig gubbe, så man kanske ska undvika att visa sådana offentligt om det finns religiösa människor i närheten. Man kan ju visa dem på nån utställning där det klart framgår att religiösa människor kan ta anstöt, och då behöver ju dessa inte titta på utställningen.
De behöver kanske inte läsa en Dansk tidning i Jylland heller?
Men det varkar som det kom dem till kännedom ändå och det drabbade Danmark med bojkott av danska varor för 8 Miljarder danska kronor (Källa: http://sydsvenskan.se/varlden/artic...r-sprider-sig-over-den-muslimska-varlden.html ) Men det kanske det är värt att någon blir av med jobbet eller blir skuten bara vi kan fortsätta att skymfa muslimerna enligt vår heliga tryckfrihetslag?
 
Men det kanske det är värt att någon blir av med jobbet eller blir skuten bara vi kan fortsätta att skymfa muslimerna enligt vår heliga tryckfrihetslag?

Om någon blir skjuten för att jag yttrar något som någon annan kan bli sur för p.g.a. att de förväntar sig att jag ska yttra mig utefter deras religiösa övertygelse, är det då mitt fel eller den intoleranta skyttens?

Jag kan i alla fall inte få det till att bli mitt fel...

Om jag är superkristen och böghatare, är det då bögarnas fel om jag skjuter människor som uttalar sig för gay rights?
 

Du menar att "Yttrandefriheten står inte i konflikt med religionsfriheten."
Och jag menar att det gör det när folk blir sura och kräver censur så fort man printar "fel" saker i en tidning.

Att folk sen brännar ambasader, flaggor och kräver bojkott av divers företag om inte censuren införs gör ju inte sakern bättre.

Jag menar givetvis inte att man skall printa eller säga vissa saker bara för att jävlas men att man skall ha rätten att göra det om man vill.

Och att desutom bemöta ytrande och tryckfriheten med våld är ju bara idiotiskt, ord skall endast bemötas med ord och inte våld, böter eller fängelse.
 
Om någon blir skjuten för att jag yttrar något som någon annan kan bli sur för p.g.a. att de förväntar sig att jag ska yttra mig utefter deras religiösa övertygelse, är det då mitt fel eller den intoleranta skyttens?
Det där resonemanget låter ungefär som de som blir överkörda när de går över övergångstället och säger samtidigt "Ha, ha, jag blir överkörd men den som kör över mig gör fel inte jag!". Vad hjälper det om de blir invalider?

Varken du eller jag tror på Muhammed men skillnaden är att jag inte öppet kallar dem för idioter och anser att man ska ha respekt för deras liv o tro. Lars Vilks teckningar är en skymf mot dem och det går att göra liknande uppmärksammade foton också om man vill men då tänker man mer på sig själv än på den grupp man utnyttjar för sin "konst". Enligt svensk lag får du göra så kanske men med ditt tilltag så kan andra svenskar bli lidande. Det är därför du har ett ansvar för dina bilder oavsett vad det står i din lag (men lita på att det står något helt annat i muslimsklag).
 
Du menar att "Yttrandefriheten står inte i konflikt med religionsfriheten."
Och jag menar att det gör det när folk blir sura och kräver censur så fort man printar "fel" saker i en tidning.

Yttrandefriheten står inte i konflikt med religionsfriheten i religionsfrihetens klassiska bemärkelse. Det är enbart om man lägger in möjligheten att tvinga andra att anpassa sig efter vissa religiösa regler i begreppet religionsfrihet som det blir en konflikt, men det är inte religionsfrihet, det är religionstvång.

Religionsfrihet innebär att var och en har rätt att tro på och öppet förespråka sin valda tro, vilket även inbegriper rätten att öppet kritisera andra människors tro, vilket är helt i linje med yttrandefrihet och tryckfrihet.

Att folk blir sura och kräver censur är ett uttryck för intolerans. Intolerans står i konflikt såväl med yttrandefrihet som religionsfrihet.
 
Det där resonemanget låter ungefär som de som blir överkörda när de går över övergångstället och säger samtidigt "Ha, ha, jag blir överkörd men den som kör över mig gör fel inte jag!". Vad hjälper det om de blir invalider?

Erm, jag förstår inte riktigt sambandet mellan mitt resonemang och ditt exempel. I ditt exempel är det frågan om oförsiktigt beteende som kan leda till en olycka. I mitt fall handlar det om att skylla intoleranta människors medvetna handlingar på den som kritiserar intoleransen. Hur tycker du att man ska arbeta mot intolerans i samhället om kritik mot intolerans inte tillåts? Ska man acceptera intoleransen för att kortsiktigt inte riskera att reta upp de intoleranta så att de skadar människor?

Varken du eller jag tror på Muhammed men skillnaden är att jag inte öppet kallar dem för idioter och anser att man ska ha respekt för deras liv o tro.

Har du läst det jag skrivit? Inte någonstans har jag påstått att muslimer är idioter eller att man inte ska ha respekt för deras liv och deras tro. Tvärtom har jag skrivit att är förespråkare för religionsfrihet och har den största respekt för muslimer som valt islam som deras personliga tro utan att försöka få mig att leva efter deras spelregler.

Det jag påstått är att jag inte har någon respekt för människor som vill påtvinga mig (eller någon annan) att leva efter deras regler, hindra mig från att öppet kritisera deras tro eller hindra mig från att välja min egen tro.

Enligt svensk lag får du göra så kanske men med ditt tilltag så kan andra svenskar bli lidande. Det är därför du har ett ansvar för dina bilder oavsett vad det står i din lag (men lita på att det står något helt annat i muslimsklag).

Bör Pride-festivalen avskaffas då den riskerar att provocera intoleranta människor att orsaka lidande för andra svenskar?

Är det de som anordnar Pride-festivalen som är ansvariga för eventuellt våld mot homosexuella som Pride-festivalen "provocerat fram"?
 
ANNONS
Upp till 6000:- Cashback på Sony-prylar