Fokuseringsmekanik
- Trådstartare voitcanon
- Start datum
Urban Domeij
Avslutat medlemskap
Du blandar ihop begrepp, eftersom det inte i första hand handlar om att ha vad man kallar flytande element. Innerfokusering har inte alltid flytande element. Innerfokusering innebär bara att brännvidden på objektivet blir kortare utan att utdraget ändras, så att det blir fokuserat på nära håll.
Flytande element är ett begrepp som innebär att de inbördes avstånden mellan linserna ändras när man fokuserar, för att anpassa korrektionen till näravstånd.
För skärpans skull har det inte någon betydelse om objektivet fokuseras på ena eller andra sättet, men ett innerfokuserande objektiv kan byggas stabilare, och det blir mer oömt eftersom det inte har några yttre rörliga delar. Det kan också ses som en fördel att det inte blir längre när man ställer in på nära håll, och det gäller särskilt innerfokuserande makroobjektiv. När objektivet fokuserar genom förlängning så ändras ju avståndet framför objektivet när det skjuts ut, och när man närmar sig kortaste inställning med ett makro blir det svårare att hitta fokus.
När man använder tonade filter eller polariserade, är det en fördel att främre delen av objektivet är stilla vid fokusering, och det innerfokuserade är stabilare för att använda filterhållare.
Flytande element är ett begrepp som innebär att de inbördes avstånden mellan linserna ändras när man fokuserar, för att anpassa korrektionen till näravstånd.
För skärpans skull har det inte någon betydelse om objektivet fokuseras på ena eller andra sättet, men ett innerfokuserande objektiv kan byggas stabilare, och det blir mer oömt eftersom det inte har några yttre rörliga delar. Det kan också ses som en fördel att det inte blir längre när man ställer in på nära håll, och det gäller särskilt innerfokuserande makroobjektiv. När objektivet fokuserar genom förlängning så ändras ju avståndet framför objektivet när det skjuts ut, och när man närmar sig kortaste inställning med ett makro blir det svårare att hitta fokus.
När man använder tonade filter eller polariserade, är det en fördel att främre delen av objektivet är stilla vid fokusering, och det innerfokuserade är stabilare för att använda filterhållare.
ErlandH
Aktiv medlem
Jag tror du blandar ihop begrepp. Brännvidden ändras väl inte när man fokuserar?
Jodå, det gör den. Normalt funderar man nog inte på det, men för makrofotografer kan effekten ibland nå irriterande nivåer.
Den brännvidd som anges för ett objektiv är den bränndvidd du får vid fokusering på oändligt. Beroende på objektivkonstruktion kan brännvidden sedan variera en hel del beroende på fokusavståndet.
Urban Domeij
Avslutat medlemskap
Nej, jag blandar inte ihop någonting. Metoden vid IF är att brännvidden minskar för att få skärpa på kortare avstånd. När ett innerfokuserande 100 mm makro kommer till 1:1 är dess brännvidd i närheten av 50 mm.
När objektivet i stället fokuserar genom att skjutas ut längre bort från sensorn, ändras inte brännvidden, men väl bildvinkeln, eftersom utdraget är längre. Ett symmetriskt uppbyggt objektiv ger avbildningsskala 1:1 när utdraget har ökats precis lika mycket som dess brännvidd. Dess bildvinkel är då samma som ett objektiv med dubbla brännvidden har när det är inställt på oändligt.
eskil23
Aktiv medlem
Nej, det är inte det som IF betyder. IF är när objektivet fokuserar med inre linsellement i stället för frontlinsen. Ej att förväxla med retrofokus.
afe
Aktiv medlem
Utan att blanda in brännviddsförändringar vid olika fokusavstånd finns här en förklaring till olika fokuseringsvarianter: http://www.photozone.de/focusing-systems
Urban Domeij
Avslutat medlemskap
Var kom retrofokus in i det här?
Retrofocus var namnet Angenieux satte på vidvinkelobjektiv där man tvärtom mot telekonstruktioner satte en negativ komponent längst fram, för att kunna ha längre utdrag, vilket dels minskar vinjetteringen, men också tillåter spegelmekanism eller avlänkningsprisma för sökaren bakom objektivet. Alla vidvinkelobjektiv till spegelreflexkameror som är kortare än omkring 40 mm är retrofokusobjektiv. På svenska har man också använt termen "omvänd telekonstruktion".
Retrofokusobjektiv, liksom telekonstruktioner med en negativ komponent mot bildplanet är asymmetriska konstruktioner, med olika stora ingångs- och utgångspupiller. Deras utrag från fokusplanet är i fallet retrofokus större, och för tele är det mindre, än objektivets brännvidd. Ett retrofokusobjektiv är mer telecentriskt än motsvarande symmetriska objektiv. Alla vidvinkelobjektiv till digitalkameror är därför retrofokus, då infallsvinklarna mot sensorn annars blir för flacka ut mot bildens kanter och hörn. Detta gör bland annat att vidvinkelobjektiv för mätsökarkameror inte lämpar sig för digitalkameror, om inte mikrolinserna i digitalkamerans sensor är optimerade för den kortare snittvidden. Problemet ökar med ökande ljusstyrka, vilket bland annat har noterats när man har försökt använda Leitz Summilux 35/1,4 på spegelfria digitalkameror.
En asymmetrisk objektivkonstruktion med positiv komponent baktill kallas ofta telecentrisk, men dess motsats, termen proxycentrisk, förekommer inte, utan objektiv med utgångspupillen närmre än brännvidden kallas bara "tele". Det ser lite motsägande ut när telet är proxycentriskt och dess motsats telecentrisk, men det är inte konstigare än att kalla retrofokuskonstruktionen omvänt tele.
Websidan som afe pekar på säger en del om hur det kan vara med innerfokusering eller fokusering med bakre komponenter respektive förskjutning av hela paketet. Sidans innehåll är inte helt kongruent, då det missar den totala likheten mellan att flytta hela objektivet jämfört med att flytta sensorn. I båda fallen är det avståndet mellan objektiv och sensor som förändras på precis samma sätt, och det är metoden man använder på de flesta storformatskameror där det är egalt om man flyttar den främre eller den bakre standarten. Vid mycket korta avstånd föredrar man att använda den bakre för fokusering, eftersom objektivet stannar på samma ställe, vilket lite grann liknar att innerfokuserade makroobjektiv klarar AF ända ner till minimiavståndet, medan de som fokuserar genom att skjuta fram objektivet inte fungerar säkert i närheten av det kortaste avståndet.
Och visst förenklar jag det lite när jag nämner att metoden vid innerfokusering är att minska brännvidden, men det är faktiskt så det fungerar. Man bibehåller utdraget, men har mindre brännvidd, och därigenom får man skärpa på kortare håll. Visst förekommer innerfokuseringskonstruktioner där brännviddsförändringen kanske är lite mindre, men principen är ändå att objektivet bibehåller sin yttre längd medan det fokuserar, genom att brännvidden ändras i stället för utdraget.
Kanske förväxlade du retrofokus med "rear focusing"?
Om den främsta gruppen är starkare ihopbrytande än en lins med samma brännvidd som objektivet, kan man förkorta brännvidden genom att öka avståndet mellan komponenterna. Detta var mycket vanligt förr, då i stort sett alla tripletter är byggda så, och man kan använda frontlinsen för att fokusera, med betydligt mindre rörelse än om man skulle förskjuta hela linspaketet. Det ger enklare och stabilare konstruktion för bälgkameror och billigare konstruktion än att göra en snäcka med flera ingångar, då gängan som används för att montera linsen kan användas för avståndsinställning. Det har använts för Novar och Tessar och alla andra objektiv som bygger på den konstruktionen. Frontlinsinställningen är visserligen inte "rear focus", men det är lätt att inse att man i stället kan öka avståndet med den bakre gruppen för att korta av brännvidden mer än snittvidden minskar av förflyttningen.
Och för att binda det till trådstarten: Det har egentligen ingenting att göra med om det är bättre eller sämre. All teknik har sitt användningsområde, och adjektivet bra är en bedömning utifrån uppsatta kriterier som kan variera. Ofta är "bra" helt subjektivt, beroende på vad respektive talare menar. Det finns ingenting som generellt kan betecknas som "bra" här. Allt har sin plats.
Websidan http://www.photozone.de/focusing-systems redovisar vad som menas med flytande element, ett element som flyttas för att förbättra korrektionen när man ställer in på nära håll.
Innerfokusering använder man för att få en fast objektivtub vars yttre form inte ändras vid fokusering. Det har fördelar, men innebär också svårigheter för den som konstruerar optiken, då också korrektionen ändras när man flyttar om linserna. Främsta skälet till att man använder det i moderna objektiv är att mindre och lättare komponenter flyttas kortare väg, vilket gör att det drar mindre ström, slits mindre och går fortare. För makroobjektiv har det också fördelen att arbetsavståndet inte ändras av fokusrörelsen.
Fokusering genom att skjuta ut objektivet innebär att den främre delen ändrar läge när man fokuserar. Nackdelen är att det kan vara mera ömtåligt, och att det inte fungerar vid mycket korta inställningsavstånd.
Fokusering genom att flytta bildplanet är det mest flexibla, men bara storformatskameror är konstruerade så att man kan göra det. Det går också när man tar närbilder med bälg och den bakre standarten flyttas för fokuseringen, även om man då vanligen ställer förstoringen med den bakre, och fokus ställs med släden, dvs att man flyttar hela kamera och närbildspaketet, eller att man fokuserar genom att flytta motivet till den punkt där man får skärpa.
Tonyeagle
Aktiv medlem
Inte bara
Inte bara klassiska internfokuserande fasta objektiv utan utdrag förändrar brännvidden. Ta tex en zoom som Canons 70-300L. Brännvidden vid 300mm-inställning sjunker till väl under 200 mm vid närgränsen. Inte helt ovanligt hos zoomar. Hur mycket den faktiska brännvidden är vid närgränsen brukar inte framgå av faktabladen men genom att kolla på avbildningsskalan för närgränsen får man en fingervisning. Canons 70-300L har samma avbildningsskala som deras 70-200 vid samma avstånd med resp zoom satt till maximalt läge.
Inte bara klassiska internfokuserande fasta objektiv utan utdrag förändrar brännvidden. Ta tex en zoom som Canons 70-300L. Brännvidden vid 300mm-inställning sjunker till väl under 200 mm vid närgränsen. Inte helt ovanligt hos zoomar. Hur mycket den faktiska brännvidden är vid närgränsen brukar inte framgå av faktabladen men genom att kolla på avbildningsskalan för närgränsen får man en fingervisning. Canons 70-300L har samma avbildningsskala som deras 70-200 vid samma avstånd med resp zoom satt till maximalt läge.
Urban Domeij
Avslutat medlemskap
Och det är inte heller "bara" när det gäller förflyttning av hela objektivet eller dess främre delar.
När man skjuter fram objektivet blir luftvolymen bakom större, och den luften måste komma någonstans ifrån. Det var smärtsamt tydligt ibland på bälgkameror som var för täta, då bälgen kunde tryckas ihop från sidorna om man drog ut för fort. Och i våra digitalkameror ställer det krav på tätning mot damm, eftersom luften som sugs in av "fokuseringspumpen" också kan innehålla damm som lägger sig på ställen där vi inte vill ha det.
När kompaktkameror får damm på sensorn är det oftast för att de suger in luft när de skjuter ut objektivet som ligger platt på kameran när den är avstängd. Kompaktkameror med "periskopobjektiv" har inte det problemet.
Värst är problemet på långa teleobjektiv, men det är också påtagligt på makroobjektiv. Ett makro som åker ut och in när det jagar fokus kan suga in en hel del damm. Det är ännu ett skäl för att välja makro med innerfokusering.
När man skjuter fram objektivet blir luftvolymen bakom större, och den luften måste komma någonstans ifrån. Det var smärtsamt tydligt ibland på bälgkameror som var för täta, då bälgen kunde tryckas ihop från sidorna om man drog ut för fort. Och i våra digitalkameror ställer det krav på tätning mot damm, eftersom luften som sugs in av "fokuseringspumpen" också kan innehålla damm som lägger sig på ställen där vi inte vill ha det.
När kompaktkameror får damm på sensorn är det oftast för att de suger in luft när de skjuter ut objektivet som ligger platt på kameran när den är avstängd. Kompaktkameror med "periskopobjektiv" har inte det problemet.
Värst är problemet på långa teleobjektiv, men det är också påtagligt på makroobjektiv. Ett makro som åker ut och in när det jagar fokus kan suga in en hel del damm. Det är ännu ett skäl för att välja makro med innerfokusering.
