Oj jävlar där kom det mer information än vad jag förstår
Tack för lektionen!
Men om du skulle filma inomus/ utomhus och hitta egen vitbalans snabbast möjliga.
Skulle du aldrig först kolla att snabbvalen var okej?
Sedan kolla om man kan ställa in med Kelvin?
Sista hand egen mätning?
jag tycker att det känns den ordningen är det enklaste och snabbaste valen för hitta rätt. Kan förstå man kanske kan få ännu mer rätt med fota av papper eller kelvin.
Om man är utomhus kan det vara svårt hitta något vit att fota av för "egen" vitbalans om man inte tar med sig det i just det syftet.
Om jag tar i dagsljus har jag alltid inställt på solsken, eftersom det är stabilare än AWB och alltid är lätt att korrigera om det misstämmer lite. Men det gäller så klart inte video. Om det är mulet väder funkar det bättre med de kameror jag har att låta den stå kvar på solsken, men om man ställer på mulet blir det lite varmare färger. Jag föredrar solsken som inställning, och det stämmer också bättre med om jag mäter upp vitbalansen.
I konstljus använder jag alltid egen vitbalans, och i vanlig inomhusbelysning mäter jag den för det mesta från taket om det är vitt. Det brukar funka också om taket har nerbruten färg, eftersom taket ofta är den huvudsakliga ljuskällan.
Vitt papper är en nödlösning som bara funkar i glödlampsljus eller med lågenergilampor och lysrör som säljs här i norden med färg 827 (Ra>80, 2700K), eftersom det optiska vitmedlet ger papperet en blåare ton än vit. Det kan vara en fördel vid glödljus, eftersom man får varmare färgåtergivning. Jag använder annars en bit vit plast som är spektrumneutral.
Det är bra att ha klart för sig att man aldrig kan få "rena" färger i glödljus, så som färgen ser ut i dagsljus, eftersom sammansättningen, spektralfördelningen, är väldigt olika. Vissa färger kommer alltid att se helt annorlunda ut i glödljus, och det visar sig också på bilder. Glödlampor har ändå ett väldigt högt Ra-värde, 99, och det beror på att referensen för färgriktighet vid färgtemperatur under 5000K är temperaturstrålare, dvs glödlampa. Det finns glödlampor vars kolv har neodymfilter, som ger en spektralfördelning liknande dagsljusets, och de kan ge klarare färger, men har lägre Ra-värde.
Bästa konstgjorda ljuskällan för att härma dagsljus är faktiskt lysrör, men det är viktigt att lysröret har rätt temperatur. Därför ska man alltid låta lysrör bli varma innan man använder dem för fotografering, och de ska vara monterade så att de ventileras och därigenom kan hålla jämn temperatur. Det blir inte någon stor avvikelse om den kalla punkten är ett tiotal grader varmare, så ett visst spelrum finns för temperatur, men om röret blir väldigt hett så blir det grönt på ett sätt som inte kan vitbalanseras bort.
Vanliga lysrör bör man inte dimma, bland annat eftersom temperaturen sjunker, men det finns särskilda lysrör för foto som kan dimmas utan att ändra färg. Osram kallar dem
Studioline, och de är väldigt dyra. Jag föredrar de
vanliga rören i färg 954. De går att få till betydligt bättre pris än hos Scandinavian Photo.
Lysdioder har på senare tid kommit i bättre kvalité än förr, men det är ganska få diodlampor som har god färgåtergivning. Deras "vita" färg, särskilt för kallvita dioder, brukar vara sammansatt huvudsakligen av gult och blått, och sakna rött. Numera finns dioder som ger bättre spektralfördelning, men det finns ingen kvalitetsmärkning av dem, så man får prova dioderna för att se om de duger som ljuskälla. Att de skulle driva mot grönt har jag aldrig varit med om. De vita dioderna av tidiga typer var en blå lysdiod med gult lyspulver, därav den udda färgsammansättningen. Numera finns också dioder med andra pulver, men de är inte märkta på samma sätt som lysrör, så det är omöjligt att veta om de är bra eller inte utan att prova.