Som Plus-medlem får du: Tillgång till våra Plus-artiklar | Egen blogg och Portfolio | Fri uppladdning av dina bilder | Rabatt på kameraförsäkring och fotoresor | 20% rabatt på Leofoto-stativ och tillbehör | Köp till Sveriges mest lästa fototidning Fotosidan Magasin till extra bra pris.

Plusmedlemskap kostar 349 kr per år

Annons

första bilden

Produkter
(logga in för att koppla)
Bra val av diskutabel bild:)

Utan att vara intresserad av naturfotografi öht. så tycker jag denna bild är fantastisk. Men det kanske är det som är grejjen, ibland de inbitna naturfotograferna kanske denna bild står ganska lågt i kurs.

Hur pass iscensatt bilden är spelar ingen roll tycker jag, visst skulle det röra sig om en inhägnad varg som någon har antytt så skulle jag bli besviken... Om bevis lades fram, jag utgår ifrån att det handlar om en vild varg. Att sedan bilden är tagen påväg in på någons ägor & säkert följt samma rutin varje natt under en längre tid spelar ingen roll.

Vad vill fotografen förmedla? För det är ofta problemet jag har med "natur bilder" de kan vara vackra, intressanta & informativa (vilket absolut är nog för ett existensberättigande). Men vad vill fotografen säga? Ofta tror jag inte det finns några ambitioner om att förmedla någon åsikt kanske oftare en känsla.

Denna bilden där emot ruskar om (vilket har märkts i kommentarerna under denna), den skilldrar ett problem först och främst (inte ett problem för mig eller andra 08:eek:r) men ett problem för många även i sverige som försöker försörja sig på sina betesdjur men bor i vargtrakter. Det jag inte gillar med bilden är att den hjälper till att demonisera ett djur som redan omhöljs av många lösa rykten & mycket hat.

Men gott folk det är trots allt ett av vargens "normala" beteenden idag, kanske ser jag hellre sådana här bilder än bara den uppsjö av romantiserande bilder av vargar på dimmhöljda mossar, det behövs för balansen.

Tekniskt väldigt imponerande (innovativ, mellis med normal+ blixt) men rent personligt *tycka* så är jag inget fan av att låta en fotocell aktivera slutaren, dock förstår jag att detta behövs för att få vissa bilder.

Så utfallet blir att jag gillar om detta inte framgått.
 
Samtal..

Hmm, "i sin kontext"..

"Bilden skall stå fritt för sig själv"


Nå, José Luis Rodríguez har gjort ett rejält jobb med sin varg från Iberien.

Men, just denna bilden måste väl ändå sättas in i sin kontext? Han tittade på vinnarna och delvinnarna av de senaste årens mycket prestigefyllda (topp) tävling, med massor av helt fantastiska bilder, och tänkte till helt enkelt.

"-Jag måste sticka ut"

Grattis till JLR till en underbar bild som berättar massor och väcker många känslor!

Sedan hur bilden kom till är kanske ointressant, då han lyckades uppfylla sitt mål, kamma hem ära och berömmelse. Bra gjort tycker jag.
 
De som tror att naturfoto inte är tillräckligt "fint" har nog inte haft sådana här bilder i tanken.
Själv tänker jag på naturfoto som de dussinbilder man vanligtvis ser, tex här på FS, de kan vara vackra men är oftast väldigt ointressanta. Man kan ju undra varför, då det säkert krävts mycket arbete och skicklighet för att få fram dem, men jag kan ändå tycka att de är ointressanta.

Så varför är den här bilden intressant? För det tycker jag verkligen att den är. Kanske för att den överraskar, vi tänker oss inte vargar i den situationen. Men nu när vi sett det så är det inte konstigt, vi är kanske lite överraskade över oss själva i stället, bilden har gett oss en ny erfarenhet.

När jag tänker lite mer så vill jag jämföra bilden med ett bra gatufoto, är det någon annan som tycker likadant månntro?
 
Lite humoristiskt "att vargar, precis som människor ibland inte bryr sig om avspärrningar". Det var min första tanke, kanske inte så välformulerad just nu, men det handlar om det.

Naturligtvis kan man förvänta sig att vilda djur strövar fritt utan att bry sig om människans regler speciellt mycket. Men i den här bilden ser "överträdelsen" så avsiktlig ut, lite roligt tycker jag.
 
Eftersom Fredrik och Tomas postade sina inlägg samma minut, så måste Fredriks fråga vara riktad till mig.

Bilden berättar för mig:

Konflikten mellan människa och varg, den hoppa över en grind där kanske inhängnade djur finns? Djurets styrka och vighet. Anpassningsförmågan. Vargen är ett fantastiskt fascinerande djur som på många ställen på företrädesvis på norra hemisfären är omskriven. Vargen är även på Iberiska halvön utrotningshotad av människan och denna bilden är ett inlägg i den debatten.
 
Jag ser i bilden: En varg, eller vart fall tror jag att det är en varg, i övre vänstra hörnet placerat i gyllene snittet ungefär. Jag ser bitar av en gärsgård, och jag ser en grind i trä. Grinden löper längs en diagonal från nedre vänstra till mitten höger. Jag ser även lite gräs och en stig av jord och sten. I bakgrunden ser jag siluetterna av träd/sly. Vargen befinner sig i luften över grinden. Bilden är fryst.

Ljus: Ljuset är direkt och helt artificiellt. Det är ett medljus lite till höger om kamerapositionen och det är placerat högt. Jag är inte helt säker men jag tror att det finns ett ljus till placerat nere från höger i bild som lättar upp undersidan av vargen. Det naturliga ljuset är näst intill obefintligt.

Associationer: Jag tänker främst på hundar och agillity där de hoppar över olika hinder. Vargen ser rätt målmedveten ut, ungefär som den fått syn på något. Samtidigt ser den nästan uppstoppad ut. Det frysta läget gör att det ser inklippt ut, eller att man hängt upp den i snöre. Bilden blir mycket mer lågenergisk än jag tänker mig en varg i språng skulle vara.

Vad tycker jag om bilden? Det är en häftig bild, men inte så mycket mer än det. Vargen skulle kunna bytas ut mot vilket annat skyggt djur som helst och det skulle fortfarande vara samma häftiga bild. Till och med en tamhund skulle kunna användas. Bilden berättar ingenting egentligen som har med vargar att göra, annat än att de kan hoppa över grindar. Men det gör å andra sidan rådjur mest hela tiden. Om vi hade få se vad det var som utlöst vargens intresse så hade det kunnat uppstått en dramatik i bilden, i vart fall om det inte är nån form av åtel. Jag har ju inte sett de övriga bilderna i tävlingen och det är möjligt att denna är en värdig vinnare bland dessa. Men personligen har jag lite svårt för "showoff"-bilder.

/Maverick
 
Fotografiska samtalet är väl tyvärr inte något jag är särskilt van vid men någon gång måste man väl försöka.
Lite sporadiskt läst ursprungsdialogen om "Det fotografiska samtalet" men nu läst ikapp mig lite noggrannare och också några av länkarna där så några funderingar från min sida.

Mitt första intryck när jag såg bilden var "wow" och sedan funderingarna som pendlade mellan värderingarna ytterligheter som finns i kommentarerna (utan att ha läst dom) till bilden men bestämde mig aldrig riktigt för vad jag tycket även om "wow-känslan" blev den bestående.

Återkom till bilden idag på morgonen när den dök upp här och försökt se den igen. Mitt första intryck blev att jag hade svårt att koncentrera mig på bilden när den öppnades i länken. Var ju mycket runtomkring som störde mig och drog blicken till sig. Kanske är det ändå så att bilder kräver av oss att det är "lugnt" omkring när vi tittar. Jag gjorde då så att jag sparade ner den på skrivbordet och öppnade bara den och det blev helt annorlunda - förstärkte min känsla av åtminstone mitt behov av lugn när jag tittar.

Nu när jag på annorlunda sätt än den första gången har sett bilden så spelar det ingen roll hur bilden ha kommit till.
Min känsla av lite avundsjuka som kan ha funnits är borta nu.

För mig blir det en känsla av från mörker till ljus och att dessa ögonblick - stunder för oss kan komma rätt så överraskande ibland samtidigt som den talar till mig om målmedvetenhet och ger mig personligen en liten kick.
 
Bilden är snyggt gjort men för mig hade det varit bättre om det varit en hund. Då hade jag inte behövt tvivla på äktheten.

En vild varg uppför sig troligtvis inte på det sättet. Vilda djur är lata. Den hade gått över stenmuren i stället. En tam varg som dresserats som en hund, vilket går utmärkt och finns, kan man få att hoppa över hinder på kommando så allt tyder på att det är vad vi ser på bilden.

Fotografen har kanske inte försökt dölja detta men i tävlingssammanhang struntar man i detta vilket för mig betyder att bilden är ointressant som bild på vilda djur (eftersom den är tam) men intressant som bild, dock inte vinnarbild i en wildlife tävling.
Rolf
 
När jag först såg bilden var jag inte säker på att det var en varg. Sen såg jag bildtexten..

Ett lugnt kvadratiskt format. Två tydliga diagonaler som delar upp bilden i tre trianglar (när den ena diagonalen förlängs). En där det inte händer någonting, en där vargen kommer från, och en som vargen är på väg till. Vargen är placerad runt gyllene snittet, hoppandes åt höger i bild. Kompositionen medger att man ser ganska mycket mark kring där vargen kommer landa. Jag gäspar lite. Det känns som att fotografen spelar med säkra kort. Som att han inte vågar bryta mot reglerna. Det känns lite som: "Titta! En varg!". Hade bilden dykit upp i kritikpoolen hade jag antagligen inte orkat bry mig om att kommentera den.

Edit: Jag glömde skriva vad bilden säger mig.

Den säger egentligen inte mig så mycket mer än "En varg hoppar över grinden", eller kanske "Vargar kan hoppa över grindar.". Jag får ingen förståelse för var bilden är tagen. Jag ser en gammal stengärdsgård och en grind, men det säger mig inte mycket. Är det en gammal övergiven stengärdsgård ute i skogen? Eller är det runt en fårhage? Utan att få någon referens så har jag svårt att få ett större sammanhang än just att vargen hoppar.
 
Senast ändrad:
Jag tycker om bilden. Och det känns som att jag inte gillar att jag tycker om den. Jag vill inte tycka om den, men jag gör det.

I regel har jag svårt för hårt blixtljus, och jag klamrar mig fast vid det som en döende. Det handlar nog till stor del om min egen fotografiska utveckling.

Varför berörs jag då av bilden? För mig är den något nytt, därför välkomnar jag den. Jag kan helt enkelt inte minnas något hoppande fyrfota nattetid i blixtljus, som stillbild.

Bilden har en kuslig närhet. Fotografen (ok, kameran) har kommit mycket nära. Vargen gör också något annat än vad jag är van att se. Den lunkar inte i ett skogsbryn, sneglar mot fotografen på avstånd, eller anfaller ett vildsvin.

Associationen som jag tror lurat i bakhuvudet föll på plats när jag efter lång stund, och återkommande till bilden, läste titeln: The storybook wolf. Bilden är precis som teckningarna i barnböckerna, där varg, såväl som får och kanin glatt hoppar över en grind i en pittoresk lantlig miljö, en solig sommardag, givetvis målade frysta i sina rörelser.

Här får vi se motivet i verkligheten fryst på samma sätt.

Likheten har ett tvärt brott i att det är natt. Det är en rå bild. Det är ingen saga och ingen fabel.

Det är en varg som rör sig i människans domän, övergivet eller inte, och den gör det med sin fulländade teknik. Det är en människa, en fotograf, som rör sig i vargens domän, och gör det med människans fulländade teknik. Jag ser ett tyst replikskifte. Bra jobbat.
 
Finns det någon "mall" man ska gå efter i "det fotografiska samtalet" eller är det bara att köra på. Jag kör på =)

Jag gillar inte bilden alls. Får direkt associationer till såna där hemska "halv-fantasy" målningar/tryck med enhörningar, vargar, osv, osv. Inte alls min stil.

Bortser jag från det tycker jag fortfarande inte att den är så speciell. Gillar verkligen inte det där spot-blixtljuset som har blivit ganska populärt på sistone. Det känns inte äkta. Jämför med en mycket naturromantisk blå timmen-bild på en älg på en dimmfylld myr. Det är verkligen inte samma sak.
Min personliga åsikt, inget annat.
Senaste national geographic (för övrigt innehållandes ett intressant reportage från redwood-parken) hade precis samma typ av bild på en uggla, vilken jag inte heller gillade. Visst är det "häftigt", men ändå inte. Känns som en modefluga som snart är över.

Sen kan man ju diskutera det här med fotofällor, men det hör antagligen inte hit.
 
På något sätt gillar jag den här bilden. Första tanken var att det var en bild från en åtelkamera som fångat en varghund på väg hem till husse och matte men förstod sedan att det nog var de svenska referensramarna som spökade för mig. Det är en Iberisk varg och efter har läst på lite om denna vargstam så har bilden växt. Bilden fick en att börja fundera...
 
1. Ett bra val av bild för ett samtal!

2. Mitt första intryck var att bilden var mycket tilltalande och spännande. Inte så mycket för att fotografen lyckats med något ovanligt, utan mer för att bilden på ett säreget sätt visar fram vargens skönhet i språnget.

3. Efter att ha följt de olika inläggen har jag blivit nyfiken på hur bilden tagits. Uppenbarligen är det en av flera försök som blivit tävlingsbild. Fotografen berättar att han först prövat med en Nikon, men sedan övergick till en Hasselblad. Skrev han kontrakt med vargen om ett antal hoppförsök? :) Och så undrar man över ljuset. En bild i mörkaste natten, med konstljus. Det skulle vara kul att veta hur bilden gjorts. Och det skulle vara kul att veta hur autentisk den är.

Sammanfattning: Påverkar dessa funderingar vad man ska tycka om bilden? Är det viktigt för oss om en utsökt bild på ett ståtligt lejon är taget på savannen eller i en djurpark? Det brukar anses att detta är viktigt. Men bilden som sådan blir ju varken bättre eller sämre av frågan om fotoplatsen, eller?

Jag landar i att själva bilden kanske trots allt inte är så märkvärdig som jag först tyckte -- men vargen! Det är det ståtliga djuret som gör bilden snarare än fotografen. Så har då bilden ändå givit mig en impuls av kärlek till den vilda naturen. Oavsett om vargen är vild eller tam, för den tillhör ändå det vilda naturriket. Och det är väl inte så dåligt.
 
... Är det viktigt för oss om en utsökt bild på ett ståtligt lejon är taget på savannen eller i en djurpark? Det brukar anses att detta är viktigt. Men bilden som sådan blir ju varken bättre eller sämre av frågan om fotoplatsen, eller?

Självklart är det skillnad. Om du hissar upp en bil med domkrafter i en kurva så att det ser ut som om den kom med 200 knutar och tar en pangbild så kan alla klara det. Men om bilen verkligen kom i 200 knutar skulle de flesta misslyckas. Jag tror du håller med om detta och samma sak gäller vilda djur. En bra bild på ett vilt djur kan vara en dålig bild om djuret vore uppstoppat så man måste lägga in i resonemanget hur bilden är tagen. Under vilka omständigheter? Därefter kan man bedöma bildens kvalité.

Mvh Rolf
 
Urbanfotografi och natrufotografi ligger nog inte så långt ifrån varann men i naturfotografi ligger det nästan alltid ett prestationsvärde i ett fotografi. Ju svårare omständigheter som råder för att få ett art- eller miljöfoto desto högre värderas fotot.

Visst är vargfotot vackert och fint fångat med avancerad teknik som hjälp, en prestation alltså. Det är mitt första intryck men om bara de här fotot är orsaken till att ge fotografen priset "Wildlife Photografer 2009" så visar det nog mer en urban jurys syn på saken...eller?

Mitt andra intryck är att den är för fryst. Nu vet jag inte hur mörkt det var vid fototilfället men en lite längre exponeringstid och en blixtsynk på andra ridån skulle kanske ge fotot den rörelseoskärpa de saknar...och höja prestationen ;-)
 
Wildlife?

Många av de senaste årens vinnarbilder visar väl bara att juryn har en helt annan syn på vad som är en bra "wildlifebild" än de flesta naturfotografer. Det är tydligen BBC-konceptet som gäller. Med en stor budget och en massa kameror och folk kan man vinna en sådan här fototävling, Bilden kan iofs vara en produkt av en mans idé och slitsamma arbete men det är föga troligt. Och att som enskild bild få presentera det bästa av vad naturfotografin kan erbjuda är det ju bara trams. Jag skulle vilja påstå att bra naturfotografi är betydligt mer avancerad och svårare att åstadkomma än 95% av all annan fotografi man ser i fototidningar och på websajter. En sådan här bild som vinnarbild sänker bara statusen på bra naturfoto, hur spännande och diskutabel den än kan vara. Tala om att bita sig själv i svansen!
 
Naturfotografi för mig handlar om naturen i sin helhet, inte en enskild art. Därför tycker jag det blir lite fel att fotografera i hägn på så sätt att det inte framgår. För det skulle kunna ge mig intrycket att just den här arten, varg t ex, är så pass vanlig att det går alldeles utmärkt att fotografera den.

Medan verkligheten däremot är att den är så ovanlig att det i stora drag bara går att fotografera i hägn. Dom två infallsvinklarna får sen kanske konsekvens för hur jag ställer mig i frågan om skyddsjakt och jakt på varg. För om jag tror att den är vanlig, så kanske jag tycker att det är helt okej med jakt på varg. Jag blir lurad helt enkelt.

Så tillkomsten av ett naturfotografi kan absolut ha betydelse tycker jag, men utifrån helt andra aspekter än huruvida det är svårt eller inte.

/Maverick
 
ANNONS