Kanske några kan ge råd om japanska bälgkameror, utöver de tyska som jag kan en del om.
Synd att du inte var ute och letade när jag sålde tre mycket fina bälgkameror som jag hade lagt ned många timmar på. En Agfa Record II med fyrlinsigt Solinar, Compur-Rapid-slutare och ny bälg. En Voigtländer Bessa I med Color-Skopar och en östtysk Ercona I med Zeiss Tessar. Alla med nyinfettade fokusgängor och skärpan noggrant justerad.
Några förslag på tyska kameror:
Dessa kan man få för ca 500 kr:
Voigtländer Bessa I med 3,5/105 Color-Skopar. Objektivet är mycket skarpt och antireflexbehandlat. Frontlinsfokus.
Ercona I eller II med 3,5/105 Carl Zeiss Tessar. Ercona var Östtysklands motsvarighet till västtyska Zeiss Ikon Ikonta. (Zeiss Ikon i Dresden hamnade i Östtyskland, medan västtyska Zeiss Ikon fortsatte produktionen i Stuttgart, Västtyskland). Mycket stabila kameror till lågt pris jämfört med de västtyska. Frontlinsfokus.
Agfa Billy Record (eller bara Record) II med 4,5/105 Solinar eller Color-Solinar. Här bör man dock vara försiktig. De flesta agfakameror har dåliga bälgar av ett konstmaterial som med tiden utvecklade små hål i hörnen. Man kan i och för sig pensla på hörnen flera lager med svart nagellack eller akrylfärg och på så vis täcka hålen. Agfa använde ett fett som stelnade med tiden, så många kameror har fastlåsta fokusringar som måste åtgärdas (och skärpan sedan justeras). Frontlinsfokus.
För en tusenlapp kan man kanske finna:
Zeiss Ikon Super-Ikonta med 3,5/105 Tessar. Mycket skarpt objektiv och kameran har inbygd avståndsmätare. Frontlinsfokus.
Voigtländer E-Bessa (RF-Bessa på engelska), med 3,5/105 Skopar (fyrlinsigt) eller Heliar (femlinsigt). Det är en 30-talsmodell, men har inbygd avståndsmätare och speciellt modellen med Heliar är speciellt eftertraktad för sin underbara, nästan tredimensionella övergång mellan skärpa och oskärpa. Fokuserar med hela objektivet då frontstandaren glider på skenor.
Min Ercona II och E-Bessa:
http://www.flickr.com/photos/19332145@N00/4080364571/in/photostream
http://www.flickr.com/photos/19332145@N00/2580258762/in/photostream
Men du bör nog tänka på detta:
6x9 är större än 6x6, mycket riktigt, men den egentliga fördelarna du får med en 6x9-bälgkamera jämfört med t.ex. en Rolleicord för 6x6 är lite finkornigare bilder (givet filmen är densamma) och något mer gråskaletoner i detaljerna (eftersom större negativ tillåter fler korn per detalj jämfört med mindre negativ när samma film används och man fotar från samma avstånd).
Men bälgkamerorna har ofta nackdelen att ha frontlinsfokus, vilket är en optisk kompromiss. Vid oändligt är objektivet överkorrigerat för att till viss del kompensera för den underkorrigering som uppstår vid fokusering på nära avstånd. Bäst korrigerade brukar objektiven vara vid fokus på 10-6 meter.
Frontstandaren på bälgkameror är inte lika stabila som fokusenheterna på t.ex. en enögd eller tvåögd spegelreflex. Zeiss Ikonta/Super Ikonta och Ercona har dock rätt så stabila frontstandarer (men frontlinsfokus).
Ofta behöver man justera skärpan på bälgkameror för att fokusera exakt. Det har jag fått göra på många. Det tar flera timmar i anspråk om man vill göra ett perfekt jobb. Pytteskruvmejsel, mattskiva för filmplanet, testfilmer...
När man förstorar negativ från en 6x9 bälgkamera och en 6x6 Rollei (-cord eller -flex) så vinner rolleikamerorna med stor marginal när det gäller skärpan. Men gör man inte större förstoringar än 24x30 cm så spelar det nog ingen större roll.
Så, om jag vore du, så skulle jag hellre använda en Rolleicord III med Xenar och en finkornig film (Ilford Pan F+ exponerad efter 25 ASA exempelvis) än en bälgkamera. Man vinner i skärpa, stadighet, kontroll över sökaren, och det mycket enklare handhavandet.