Voigtländer BESSA III 667 Folding camera

[Eeros]

Startar upp en forumtråd i sann fotosides-anda. Men nu för en retrokamera i modern tappning som får det att vattnas i munnen på den analoge fotografen. Inget prylnörderi alltså, med kameror som kan filma, zooma, motorfocusera, gaffla och sånt onödigt tekniskt "fjanteri", utan en sanlöst snygg kamera för fotografer som tänker själva och vill ha full kontroll.

Tänk, jag fick en lustig känsla i maggropen att tråden inte handlar om något annat än just prylnörderi, bara med skillnaden att fokus den här gången inte ligger på Canons eller Nikons nyaste digitalkameror. Men du sa ju att det inte är prylnörderi, så jag får ju vika mig och tro dig. För det är ju klart, det är alltid de andra som är nördar, själv är man entusiast.

 

[Graal]

Startar upp tråden igen, då det finns prisuppgift på tyska Voigtländersidan: http://www.voigtlaender.de
Vill först svara på sista inlägget. Om man är nörd eller entusiast brukar oftast synas om man tittar i vederbörandes bildgalleri, men jag tror det räcker med att titta på listan av prylar som brukar radas upp i profilen/kameraväskan.

1999 Euro för en Bessa II är ju inte direkt billigt, men kanske väntat? Hade själv hoppats på max 1400-1500. 1999 är 22.420 kr i dagens penningvärde. Om moms är inräknat där vet jag inte? Tror nog att många som velat ha en mellanformats gatukamera kommer välja andra billigare begagnade alternativ med det priset. Och Bessa III blir nog huvudsakligen en samlarnördskamera?

 

[dig]

Urtypen av en nörd attraheras ju av enkla avskalade grejer. En riktig nörd kräks om bildskärmen visar annat än text och förkastar alla vardagsaktiviteter som inte går att göra i emacs som onödiga. Så nog kan det vara nördigt att gilla Bessa III.

Jag föll i alla fall pladask direkt när jag såg den!

Skulle det bara vara vidvinkelobjektiv på den så vete fasiken om jag inte skulle övervägt ett köp.

Apropå 220; Många laddar ju två 120-rullar på en framkallningsspole. Antingen efter varandra eller med baksidorna mot varandra. Den sistnämnda metoden torde kräva separat sköljning kan jag tänka mig.

en liten tejpbit och sedan är det bara att rulla vidare. Jag har slutat fota mellanformat för jag har ingen scanner för det formatet och har packat ner förstoringsapparaten. Jag blir också väldigt sugen när jag ser kameran. Men om jag får för mig att börja med mellanformat igen så får det bli med min mamiya 6:a som ligger långt nere i garderoben.

 

[J. Patric]

Den är för dyr för mig, och skulle jag ha köpt den skulle jag nog irritera mig på att objektivet inte är ett Heliar trots att det står så. Jag nöjer mig med min E-Bessa med äkta Heliar och avståndsmätare.

Det är dock inte något nytt att man återanvänder namn man har rättigheterna till. Många känner inte till att "Sonnar" från början var ett objektiv av tessartyp som tillvernades av Nettel Camerawerk. De tillverkade även en kamera med namnet "Sonnet". Båda anspelar på "Sontheim" där fabriken låg. Efter några sammanslagningar så hade Zeiss rätt till varumärkena.

I det fallet blev ju ett okänt varumärke känt senare med Zeiss Sonnar, men i Heliars fall så är det en legendarisk objektivkontruktion vars namn nu i Japan läggs på vilken objektivtyp som helst. Det är tråkigt.

 

[Graal]

Vad är en äkta Heliar?

Ursprungsversionen från 1902, deras flertaliga omkunstruktioner (någon benämnd Dynar) som kom under följande åren, eller den specialversion med rörlig mellanlins (för att variera mjukheten från ingen alls 0 till maximal 5) som kom 1932? Eller kanske den Heliar som sitter på E-Bessa från 1936? Eller 50-talsversionerna som jag tror är ungefär samma som på E-Bessa fast med antireflexbehandling? Eller kanske den senaste jubileums Cosina/Voigtländer-Heliaren med M-bajonett, som är samma som 50-talarna men med flerskiktig antireflexbehandling? Personligen tror jag man sammanbinder namnet Heliar med den speciella softfocusversionen med rörligt linselemnt som hade mycket speciella egenskaper. De andra, från ursprungs-Heliaren utvecklade Heliarerna (som har bra prestanda även på stora bländaröppningar) har inte mycket gemensant med den optiken vad jag förstått. Så vad en äkta Heliar är råder nog delade meningar om.

 

[J. Patric]

Heliar för mig = Kittad akromat, dubbelkonkav lins, kittad akromat. Fem linser i tre grupper.

Heliar utgår från tripletten, och planarliknande objektiv utgår från dubbelanastigmater av gausstyp.

Heliar och Dynar skiljer sig bara genom att den positiva och negativa linskomponenten i akromaterna bytt plats. (Självklart är även de matematiska specifikationerna annorlunda, men alla objektivkonstruktioner har ju genomgått små förändringar genom åren, men principen är densamma).

Ursprungliga Heliar såldes ett tag vid sidan om Dynar, men Voigtländer slutade sedan tillverka den förstnämnda och bytte istället namnet på Dynar till "Heliar". "Heliar" hade nämligen fått ett mycket bra rykte trots att mindre omtalade Dynar var bättre.

På E-Bessa sitter dynarversionen av Heliar.

Universal-Heliar var av den ursprungliga heliartypen, med rörligt mittelement.

Alla klassiska heliarobjektiv ger en lätt softeffekt på de största bländaröppningarna på grund av medveten underkorrektion. Chefsobjektivdesignern Dr. Tronnier ville visst efter kriget optimera Heliar även för de stora bländaröppningarna, men fick blankt nej av ledningen.

Intressanta sidor:
http://www.antiquecameras.net/heliarlenses.html
http://www.taunusreiter.de/Cameras/Bessa_RF_histo_dt.html

 

[Graal]

Dynar-versionen och 50-tals-Heliarerna är väl i princip samma? Och den som sitter i de två nya småbilds Cosina/Voigtländer Heliar Classic 50mm är sådana Heliarer. I varje fall saknar dessa två nya Heliarer helt de egenskaper som den första Heliaren (samt den med rörligt linselement) hade. De har ingen som helst mjukhet på stora bländaröppningar, trots samma formula som Dynar och Heliar från 40-, 50-tal. Har jag fel när jag påstår att mjukheten försvann iom ändringen av formulan till Dynar eller kom den 1925 när Dynar bytte namn till Heliar igen och räknades om? Denna ska ju enligt reklamen då ha varit skarp och fin ända ut i hörnen på största bländaren?

 

[J. Patric]

Cosina optimerade heliarkontruktionen, vilket gamla Voigtländer inte ville göra. Därför är de inte lika mjuka vid stora bländaröppningar. På de bilder tagna med Cosinas "äkta heliarobjektiv" tycker jag mig ändå kunna se den "3D-effekt" Heliar kan ge, men det kanske är mitt psyke som VILL se det.

Jodå, även gamla Heliarer är skarpa på stora bländare. Vet inte hur man översätter "duftige schärfe", men övergången mellan skärpa och oskärpa är vacker. Svårt att som amatör att se vad det är för aberrationer som spelar in och jämföra med Cosinas, men det vore intressant.

Jag har en bild tagen med 105/4,5 Heliar på stor bländare i mitt galleri. Bara ett snabbt "pang på-porträtt" för att testa.

 

[Graal]

Cosina optimerade heliarkontruktionen, vilket gamla Voigtländer inte ville göra. Därför är de inte lika mjuka vid stora bländaröppningar. På de bilder tagna med Cosinas "äkta heliarobjektiv" tycker jag mig ändå kunna se den "3D-effekt" Heliar kan ge, men det kanske är mitt psyke som VILL se det.

Jodå, även gamla Heliarer är skarpa på stora bländare. Vet inte hur man översätter "duftige schärfe", men övergången mellan skärpa och oskärpa är vacker. Svårt att som amatör att se vad det är för aberrationer som spelar in och jämföra med Cosinas, men det vore intressant.

Jag har en bild tagen med 105/4,5 Heliar på stor bländare i mitt galleri. Bara ett snabbt "pang på-porträtt" för att testa.

Här en annan bild fotad med C/Voigtländers äkta Heliar Classic 2/50mm från 250-årsjubiléet 2006. Bl 2,8 1/250 sek.

http://www.fotosidan.se/gallery/viewlarge.htm?ID=1457179&target=_blank

Kanske lite speciell oskärpa ändå?

Tycker som du att det är synd att Heliarnamnet används även på andra optikkonstruktioner. Och när det gäller den nya Bessa III skulle det varit mera passande om man använt just den äkta Heliaren och inte som nu en trolig Planar eller Sonnar under Heliar-namn. Fast mest kul hade ju varit om de kunnat få till en äkta Apo-Lanthar.

 

[J. Patric]

Nils, ja jag tycker mig kunna se en viss "heliareffekt". Speciellt övergången mellan skärpa/oskärpa på mannens högra sida. Men det kan lika gärna vara önsketänkande.

Ja, Fuji/Cosina kunde ju ha använt en riktig heliarkontruktion på kameran. De har ju optimerat kontruktionen, och deras småbildsheliarer fick ju utmärkta recensioner.

Bifogar ett utsnitt från en testbild med ett 105/3,5 Heliar (dynartyp) nedbländat till 5,6. Ganska trevlig, nära 3D-effekt.

 

[timeUnit]

Men kolla denna då

Jäklar vilket gott släpp det är!

http://www.flickr.com/photos/charliexia/3835944962/

Jag är himla förtjust i rörig bokeh, så det faller mig på läppen. Gluggen är riktigt skarp redan på största bländare, vad är nackdelen? Just det, 2200 USD är inte billigt alls.

 

[timeUnit]

Nu kom jag på en nackdel. Optiken visar upp en del tunnformig distortion vilket är förvånande på en normaloptik.

 

[Henke1]

Startar upp tråden igen, då det finns prisuppgift på tyska Voigtländersidan: http://www.voigtlaender.de
1999 Euro för en Bessa II är ju inte direkt billigt, men kanske väntat? Hade själv hoppats på max 1400-1500. 1999 är 22.420 kr i dagens penningvärde. Om moms är inräknat där vet jag inte? Tror nog att många som velat ha en mellanformats gatukamera kommer välja andra billigare begagnade alternativ med det priset. Och Bessa III blir nog huvudsakligen en samlarnördskamera?

Någon som vet om den här kameran går att köpa ny i Sverige? Var i så fall, och pris i Sverige?