För ljuskänsliga objektiv?
- Trådstartare Placebola
- Start datum
se33
Medlem
Anledning vad gäller tex 800mm f/1.2 är iaf att frontlinsen måste ha en diameter som motsvarar brännvidden dividerad med bländar talet - 800/1.2 = ~700mm alltså måste ett sånt objektiv ha en frontlins med diametern 70 cm, inte så smidigt...
vad gäller tex 16-35 vet jag inte men skulle gissa på att det handlar om skärpan och andra optiska egenskaper som krånglar.
vad gäller tex 16-35 vet jag inte men skulle gissa på att det handlar om skärpan och andra optiska egenskaper som krånglar.
unoengborg
Aktiv medlem
Om inte annat tilltänkta kundernas plånböcker och armstyrka. Sedan kanske det inte är så många som har så stor glädje av ett skärpedjup på fyra centimeter på tjugo meters håll.
lusidor
Aktiv medlem
När det gäller pro video finns det ju en del väldigt extrema objektiv.
Kollade utbudet på B&H, hittade bl a en Fujinon zoom för HDTV-kameror. Max bländare f/1,7 mellan 8,8mm och 348 mm brännvidd, kostar 160 199 dollar - och 95 cent ;o)
Kollade utbudet på B&H, hittade bl a en Fujinon zoom för HDTV-kameror. Max bländare f/1,7 mellan 8,8mm och 348 mm brännvidd, kostar 160 199 dollar - och 95 cent ;o)
Du har fått många svar som väl täcker in det mesta. Men man skulle kunna uttrycka saken så här:
Du kan göra en lista med några faktorer som var och en för sig gör ett objektiv större, tyngre, mer optiskt komplicerat att bygga och därmed dyrare. Det finns ytterligare faktorer, men de nedan är väl några av de som påverkar mest.
1) Bildcirkelns storlek. Kanske den enskilt tyngsta tekniska faktorn. Med små bildcirklar kan vi till exempel bygga 50-gångers optiska zoomar med hyfsade prestanda och till måttliga priser. Se kameror som Canon Powershot SX50.
2) Maximala bländaröppningen. Att bygga objektiv med liten maximal bländaröppning är ganska okomplicerat. Men ju större den maximala bländaren skall vara, ju besvärligare blir det. Ett av många problem är att få samma optiska egenskaper i periferin som i mitten, ett problem som inte så förvpnande växer ju större avståndet mellan centrum och periferi är i de optiska elementen i ett objektiv. Att bygga extremt ljusstarka objektiv slutar i stort sett alltid med extremt komplicerade optiska konstruktioner.
3) Extrema bildvinklar. Riktigt små bildvinklar är rent optiskt inte så komplicerat, men vill man få sådana objektiv i vettig bärbar storlek måste man basera dem på telekonvertrar (vilket alla moderna teleobjektiv är) vilket krånglar till konstruktionen en hel del. Riktigt stora bildvinklar är besvärliga av en lång rad skäl, dels för att det ger komplicerade och extrema former på linselementen (exempel: se den extremt böjda frontlinsen på Nikons 14-24/2,8). Dessutom får man med vidvinklar extra stora problem med att få ljuset - på grund av bildvinklarna - börjar studsa runt inne i objektivet och ställa till det. Plus att det blir svårt att få ljuset som kommer ut ur objektivet att träffa bildsensorn hyfsat vinkelrät så det inte bara reflekteras iväg av sensorns blanka yta.
4) Variabel brännvidd. Det är svårt nog att bygga objektiv som är bra på en bildvinkel. Att bygga objektv där du varierar bildvinkeln, zoomar, blir många gånger svårare. I synnerhet om vi pratar om extrema bildvinklar. Och extra i synnerhet om vi vill ha stor maximal bländaröppning. Och alldeles extremt extra i synnerhet om du dessutom vill ha en stor bildcirkel.
5) Retrofokus. Nej, det har inget med den allmänna retrotrenden i kameradesign att göra. Det handlar om att vi i alla kameror av praktiska skäl måste ha objektiv som framflyttade en bit från sensorn. Detta blir extra påtagligt i spegelreflexkameror där vi skall ha utrymme för en svängbar spegel mellan sensor och objektivets bakända. Det här leder till att de flesta vidvikelobjektiv idag - optiskt sett - byggs som ett normalobjektiv med en vidvinkelkonverter monterad i framänden. Kombinerar du sedan detta med faktorerna 1, 2, 3 och 4 ovan så förstår man varför det är svårt att bygga ljusstarka vidvinkelzoomar.
6) Telecentricitet. Enkelt uttryckt att ett objektiv, oavsett bildvinkel, skickar ljuset bakåt mot bildsensorn i parallella ljusstrålar som träffar sensorn så vinkelrät som möjligt. Detta blir mer och mer viktigt ju mer högupplösta sensorer vi har och som alla förstår alldeles speciellt svårt när man bygger vidvinkelobjektiv.
7) Tillverknings- och marknadslogik. Det här är ju ingen teknisk orsak, men en oerhört stor faktor. Som de flesta känner till så kan man uppnå ett lägre pris per tillverkad pryl ju större serier de tillverkas med. Priset faller drastiskt med större volymer, eller, beroende på hur man ser det: stiger drastiskt vid små volymer. Det innebär att prylar som passar många kunder kan göras ganska billiga vilket sin tur får dem att passa ännu fler vilket ytterligare driver ned priset. Och omvänt gäller att ju mindre målgrupp en pryl riktar sig mot, ju mer får man betala för varje enskild pryl.
Sedan förvärras detta ytterligare av principen om "diminishing returns" (jag har svårt att hitta ett adekvat svenskt uttryck för detta). Kort sagt att ju högre kvalitet en pryl är så blir det exponentiellt dyrare att förbättra kvaliteten ytterligare. Ett exempel är att för en viss pryl så leder varje förbättrig i kvaliteten med 10% till en fördubbling av priset. Det blir alltås dyrare och dyrare att förbättra kvaliteten.
För just objektiv innebär faktor 7) att objektiv som vänder sig till färre fotografer blir dyrare helt enkelt eftersom de görs i färre exemplar. Blir de dyrare förväntar sig kunder också en högre kvalitet, något som ytterligare driver upp priset enligt principen om diminishing returns. Något som ytterligare minskar målgruppen, vilket diver priste uppåt ... Det här blir väldigt snabbt en ond cirkel. Man kan generellt säga att det inte finns någon större poäng att försöka göra billiga budgetversiuoner av extrema objektiv, eftersom de oavsett pris ändå vänder sig till en begränsad målgrupp. Vad vore poängen med en 400/2,8 där man ändå var tvungen att blända ned till 5,6 eller 8 för att få användbar skärpa?
Sist men inte minst kan det vara värt att notera att just bländare 1,2 rent tekniskt ofta blir ganska poänglöst idag. Saken är att ju mer högupplösta sensorer vi har, ju mindre utbyte får vi av extremt stora bländaröppningar. Det beror (lite förenklat) på att med en större bländaröppning kommer mer ljus att träffa enskilda pixlar i vinkel och därmed inte nå ned i pixeln. Skall man överdriva lite så finns det idag ofast ganska lite poäng, rent ljusmässigt, att använda större bländare än sisådär 1,6-1,8. Visst, du forstätter påverka skärpedjupet med större bländaröppningar, men även den skillnaden är ganska subtil.
Så, kort sagt: Du kan rent tekniskt bygga objektiv som 800/1,2 eller 16-35/1,2 med någorlunda vettig bildkvalitet över hela bilden och även på maxbländare, detta även för större sensorer (säg 4/3 eller större). Men, och det är ett mycket stort men: De skulle bli groteskt stora, groteskt klumpiga, och framför allt groteskt dyra. I praktiken skulle de rikta sig till en så försvinnande liten målgrupp att det helt enkelt inte finns några marknadsmässiga möjligheter att tillverka och sälja dem (och tjäna pengar på affären).
Helmetrock
Aktiv medlem
Intressant utläggning Martin, tack för det!!
J O Härnström
Aktiv medlem
Martin.
Vad jag förstår så är Canons EF 1,2/50mm en lyckad konstruktion.
Den ska vara skarpare än EF 1,4/50mm på stora öppningar och fullt användbar på f:1,2.
Visst är 50mm-objektiven ännu bättre när man bländar ned men det är en annan femma.
Även om skärpedjupet kanske inte är dramatiskt kortare på f:1,2 så är skärpeintrycket viktigt för upplevelsen. Bättre skärpa med högre kontrast och upplösning gör skillnad.
(Jag tycker att EF 1,2/50mm L är väl dyrt men skulle gärna vilja ha ett i kameraväskan)
Vad jag förstår så är Canons EF 1,2/50mm en lyckad konstruktion.
Den ska vara skarpare än EF 1,4/50mm på stora öppningar och fullt användbar på f:1,2.
Visst är 50mm-objektiven ännu bättre när man bländar ned men det är en annan femma.
Även om skärpedjupet kanske inte är dramatiskt kortare på f:1,2 så är skärpeintrycket viktigt för upplevelsen. Bättre skärpa med högre kontrast och upplösning gör skillnad.
(Jag tycker att EF 1,2/50mm L är väl dyrt men skulle gärna vilja ha ett i kameraväskan)
SR-T303
Avslutat medlemskap
Avdelning "Viktigt vetande gällande groteska grunkor": Här finns faktiskt både lång brännvidd och ljusstyrka, men då blir det alltså nå´t sånt här: http://leicarumors.com/2008/12/13/the-largest-telephoto-lens-in-the-world-is-not-a-leica.aspx/
Lär ha varit någon oljeshejk eller liknande som beställt av Zeiss som one off, därav de arabiska tecknen på sidan av objektivet.
De hade lika gärna kunnat bygga ett lika skarpt och välkorrigerat 1,4-objektiv och fått det mindre, lättare, smidigare, mer snabbfokuserande och mycket troligen avsevärt biligare. Skillnaden i skärpedjup mot 1,2-varianten hade varit mycket marginell och den praktiska skillnaden i ljusinsläpp helt försumbar. Jag har svårt att se att det där tredjedels bländarsteget är någon speciellt smart idé.
Kika på 85 mm:
Sigma HSM 85/1,4 - 725 gram, 7000 kr
Zeiss Planar 85/1,4 - 700 gram, 10000 kr (ok ingen AF, men stabil metallkonstruktion)
Nikon AF-S 85/1,4 - 660 gram, 13500 kr
Canon EF 85/1,2L - 1025 gram, 20000 kr
Canon hade förmodligen kunat bygga ett EF 85/1,4L som varit minst lika skarpt, haft lika snygg oskärpeteckning som 85/1,2L men sparat tre-fyra hekto vikt, fått ett sex-sjutusen kronor lägre pris och avsevärt snabbare fokus på köpet. Precis som med 50:an har jag svårt att se att det där tredjedels bländarsteget är någon speciellt smart idé.
Det skulle inte förvåna mig om Nikon förr eller senare gör något modernt objektiv i området 50-60 mm med maxbländare 1,2 också (de har ju fortfarande en 50/1,2 med manuell fokus i utbudet). Men för mig vore det - precis som Canons varianter - mer av marknadsföringsjippo än bra objektivdesign. Hellre påkostade 1,4-varianter med samma kvalitetstänk.
Ah, skidboxen från Zeiss
Där ser man ett exempel på vad kombinationen lång brännvidd, stor ljusstyrka och stor bildcirkel (skall väl teckna ut 60x60 mm) leder till: 256 kilo ...
Några andra klassiker är ju Canons mäktiga 1200/5,6 - 85 cm lång (utan motljusskydd) och 16,5 kilo:
http://www.the-digital-picture.com/Reviews/Canon-EF-1200mm-f-5.6-L-USM-Lens-Review.aspx
Eller om vi koncentrerar oss på stor maxbländare, Nikons 300/2 - en best på 16 kilo den med ...
http://www.mir.com.my/rb/photography/companies/nikon/nikkoresources/telephotos/300mmedif20/index.htm
De här två senare - som ju ändå är objektiv som praktiskt används - kan ju ge lite ledtrådar hur en 800/1,2 som trådskaparen funderade över skulle se ut ...
EJM68
Aktiv medlem
Är moderna konstruktioner telecentriska? Känner bara till att Olympus 4/3 hade detta som försäljningsargument.
Alla har nog sedan lång tid tillbaka strävat efter att vara så telecentriska som möjligt - alltså i sig ingen ny trend, det här med retrofokusdesign av vidvinklar handlar ju till en stor del också om detta (vidvinklar som "samlar in" bilden framtill och skickar den sedan rakt bakåt förbi spegelhuset till filmen/sensorn).
Leica hade på filmtiden en designfördel för vidvinklar, i och med att deras objektiv kunde sitta närmare filmplanet kunde de bygga mer symmetriska vidvinklar (mindre utpräglad retrofokusdesign) som därmed kunde göras både mindre och bättre korrigerade (utan stora mängder linselement).
Men på filmtiden var det inte lika noga, film är lite mindre känsligt för snett infallande ljus än vad sensorer är. Mer högupplösta sensorer är i sin tur mer känsliga en lågupplösta, mikrolinser kan i gengäld i viss mån kompensera ... Känsligast av alla är ju Foevon-sensorer - utan telecentricitet blir det lätt ljusläckage mellan pixlarna i de olika lagren vilket ställer till det rejält.
I och med digitaliseringen har sedan Leica fått ett problem just med att deras vidviniklar är allt annat än telecentriska vilket tvingat dem till komplex mikrolinsdesign som försöker kompensera för att ljus från många av deras objektiv träffar väldigt snett utåt hörnen av sensorn i M9 och senare (de med småbildssensorer).
Olympus konstruerande ju ett helt nytt objektivsystem till 4/3 och passade då på att göra dem genomgående så telecentriska som möjligt. Men samma gäller antagligen i stort sett alla nyare objektiv oavsett fabrikat så det är nog i sig inget unikt för Olympus.
StaffanW
Aktiv medlem
Den här besten 690/2 med en diameter på hela 36cm...
http://www.rymdbutiken.com/product.html/cge-pro-1400?category_id=42
Går även att använda som 3900/11
http://www.rymdbutiken.com/product.html/cge-pro-1400?category_id=42
Går även att använda som 3900/11
baa
Aktiv medlem
Extrema objektiv....
Enligt uppgift såldes tre ex av Canon 5200mm F14 (pris okänt).
Canon 5200mm F14 Prime Lens. The world's largest dedicated SLR Super Telephoto lens.
Extremely rare. Made in Japan. FD or EF mount.
•Exposure Control: Light quantity is controlled with the use of built-in ND filters, corresponding to f/14, f/16, f/22, f/32
•Minimum Object Distance: 120 meters (Approx 393 feet!)
•Size: 500mm(wide) x 600mm(high) x 1890mm(deep) [20x24x75.6]
•Weight: 100kg (220 lbs) without stand.
From a Canon Flyer:
"This is the only ultra-telephoto lens in the world capable of taking photographs of objects 18 to 32 miles away (30km to 52kms away).
Having a focal length of 5200mm, Canon Mirror Lens 5200mm can obtain one hundred times as large an object image as that of a 50mm lens."
"For focusing this mounted or fixed lens on an extremely distant object, two aiming telescopes are set on the side of the lens barrel, and the entire lens is placed on a rigid stand which rotates smoothly.
Minimizing the overall length had been a big problem in designing this lens.
However, the Catadioptric system that is applied to the other two Canon mirror lenses (Canon 800mm f3.8 & 2000mm f11) has succeeded in reducing it down to one third of the nominal focal length.
In general focal length and optical aberration increase with each other, however, our long and persistent research and development have succeeded in solving this problem.
Canon mirror lens 5200mm composed of spherical main and secondary mirrors and a correction lens would assure you of clear images."
Andra extrema objektiv har Cyberphoto´s Thomas Lövgren sammanställt här: http://www.cyberphoto.se/?http://www.cyberphoto.se/thomas/095.php
afe
Aktiv medlem
Nikon 1200-1700/5,6-8 är rätt kul och hyfsat ljusstark med tanke på omfånget. Också den ligger på 16 kilo och var nog inte direkt gratis ....
http://www.mir.com.my/rb/photography/companies/nikon/nikkoresources/zoomsMF/12001700mm.htm
http://www.mir.com.my/rb/photography/companies/nikon/nikkoresources/zoomsMF/12001700mm.htm
