Som Plus-medlem får du: Tillgång till våra Plus-artiklar | Egen blogg och Portfolio | Fri uppladdning av dina bilder | Rabatt på kameraförsäkring och fotoresor | 20% rabatt på Leofoto-stativ och tillbehör | Köp till Sveriges mest lästa fototidning Fotosidan Magasin till extra bra pris.

Plusmedlemskap kostar 349 kr per år

Annons

En pixel är en pixel ... eller?

Produkter
(logga in för att koppla)
kuisma skrev:
Jag tycker ni går som katten kring het gröt, utan att någonsin komma till pudelns kärna...

Jag känner mig visserligen inte träffad men vill veta vilka ni är.

Några av de saker du nämner har tagits upp tidigare i denna tråd. Punkt 1 som exempel.

Punkt 2 har jag svårt för att förstå kontentan av. Vad menas med ”kontinuerlig pixelfärg”?

Punkt 3. Man använder olika upplösning beroende på rastertäthet. Att säga att man använder ”300 dpi” vid rastrering kan göra att man tror att 300 alltid används vid tryck. Så är det inte, dessutom rastreras en bild även vid utskrift på bläckstråleskrivare.

Observera att jag vill inte ge mothugg, jag känner mig mest lite osäker på vad du egentligen skriver i inlägget.
 
mipert skrev:
Nu närmare vi oss en nivå där jag inte längre vet så mycket och jag kan inte svara bättre än så här:

Dot Pitchen är ett resultat av att det finns ett raster som styr hur elektronerna skall träffa fosforskikten på skärmen.
Det är ett mått på hur fint rastret är och bestämmer maximal upplösning för skärmen. (På min skärm troligen 100 punkter per tum.)

Jag kan välja en grövre upplösning vilket sker om jag jobbar med exempelvis 800x600, exakt hur rasterhålen samverkar för att skapa större pixlar vet jag inte. Därför försöker jag inte teoretisera fram ett svar.


Men du har alltså fortfarande ett raster, en metallskiva med ett antal borrade hål. Förutom Trinitronskärmar som har någon form av metalltrådar som skapar ett rutnät.

Jag lämnar med varm hand över till någon som vet.

Tack för det svaret. Nu vet jag att vi pratar om samma saker : ).
Olika tätheter har det ju funnits ett tag utöver 72, men jag trodde ett tag ni pratade om en typ av rasterlös skärm.

Nåväl! någon har säkert ett svar.
Tack för lektionen..;).
 
mipert skrev:
Punkt 2 har jag svårt för att förstå kontentan av. Vad menas med ”kontinuerlig pixelfärg”?
Det är där man har tekniken att kunna ge det individuella bildelementet en exakt och godtycklig färg/ljushet/mättnad. Detta kan man t ex på en bildskärm. Jämför skrivare som bara har fyra fasta färger att spela med. "continuous tone" är den vedertagna termen, osäker på min översätning.


Punkt 3. Man använder olika upplösning beroende på rastertäthet. Att säga att man använder ”300 dpi” vid rastrering kan göra att man tror att 300 alltid används vid tryck. Så är det inte, dessutom rastreras en bild även vid utskrift på bläckstråleskrivare.
Ok, otydlighet här. Jag pratar om "högsta nödvändiga dpi", dvs den gräns där det inte lönar sig att gå högre. Dagstidningstryck har naturligtvis lägre, men Vouge skulle inte vinna på att köra med högre.


Observera att jag vill inte ge mothugg, jag känner mig mest lite osäker på vad du egentligen skriver i inlägget.
Åh, för all del. Kontentan är att jag tycker du med vänner pratar om allt oväsenligt vad gäller dpi, men glömmer vad det egentligen handlar om.
Men jag kan ju ha fel. :)
 
kuisma skrev:

Ok, otydlighet här. Jag pratar om "högsta nödvändiga dpi", dvs den gräns där det inte lönar sig att gå högre. Dagstidningstryck har naturligtvis lägre, men Vouge skulle inte vinna på att köra med högre.

Vet inte vad Vouge kör för linjer, men 150 lpi är långt ifrån det högsta man använder. Vi kör alltid det dubbla dpi värdet, då kan man projja 120% vid montering utan synbar försämring.

kuisma skrev:
Åh, för all del. Kontentan är att jag tycker du med vänner pratar om allt oväsenligt vad gäller dpi, men glömmer vad det egentligen handlar om.
Men jag kan ju ha fel. :)

Vi pratade skärmraster, inte raster du printar som är något helt annat.
 
kuisma skrev:
Ok, otydlighet här. Jag pratar om "högsta nödvändiga dpi", dvs den gräns där det inte lönar sig att gå högre. Dagstidningstryck har naturligtvis lägre, men Vouge skulle inte vinna på att köra med högre.

300 dpi bör man använda till alla rastrerade bilder som skall tryckas i 150 lpi om man vill uppnå bästa resultat. Därmed innebär det inte att du kommer kunna urskilja varje enskild pixel, varannan pixel ger inte så mycket mer detaljer utan mjukar snarare upp bilden. Men man kan absolut trycka i högre upplösning än 150 lpi, alltså kan det krävas högre dpi än 300, lineart t.ex som man bör köra i upplösningar runt 1200 för att få ett fint resultat, texten är oftast inte rastrerad och är därmed inte heller begränsad till samma lpi som bilderna, då den skulle bli ganska taggig annars.

Med kontinuerlig pixelfärg uppfattar jag att du menar en enfärgad platta. Om jag trycker en sådan så krävs det kanske 1 dpi, då den inte behöver rastreras och därmed inte heller innehåller linjer.

Åh, för all del. Kontentan är att jag tycker du med vänner pratar om allt oväsenligt vad gäller dpi, men glömmer vad det egentligen handlar om.
Men jag kan ju ha fel. :)



Kanske har vi alla fel, vem vet. Världsaltet kanske helt enkelt är en stor hund.
 
Copy_Con skrev:
(1)300 dpi bör man använda till alla rastrerade bilder som skall tryckas i 150 lpi om man vill uppnå bästa resultat..(2) Därmed innebär det inte att du kommer kunna urskilja varje enskild pixel, varannan pixel ger inte så mycket mer detaljer utan mjukar snarare upp bilden.(3) Men man kan absolut trycka i högre upplösning än 150 lpi, alltså kan det krävas högre dpi än 300, (4) lineart t.ex som man bör köra i upplösningar runt 1200 för att få ett fint resultat, texten är oftast inte rastrerad och är därmed inte heller begränsad till samma lpi som bilderna, då den skulle bli ganska taggig annars.
(5)
Med kontinuerlig pixelfärg uppfattar jag att du menar en enfärgad platta. Om jag trycker en sådan så krävs det kanske 1 dpi, då den inte behöver rastreras och därmed inte heller innehåller linjer.
(6)
Åh, för all del. Kontentan är att jag tycker du med vänner pratar om allt oväsenligt vad gäller dpi, men glömmer vad det egentligen handlar om.
Men jag kan ju ha fel. :)



Kanske har vi alla fel, vem vet. Världsaltet kanske helt enkelt är en stor hund.

?? Ursäkta om jag inte hajjar vad du svirrar om.
Skojjar du med mig?

(1+3) Du upprepar ju bara det jag sagt i tidigare inlägg?
2) Du kommer inte att se en enda pixel i tryck. Trycker gör man med färgpunkter och linjer/tum inget annat.
4) Lineart har inget med punktraster att göra.
5) Kontinuerlig pixelfärg har jag aldrig nämt överhuvudtaget.
6) Det var din replik.
 
som jag fått lära mig.
dpi = dots per inch = prickar per tum
i pricip kan man påstå att dpi = hur många pixlar man har på en tum.
när man scannar så kan man välja dpi.
så en bildfil har ett visst dpi värde.
men det är inget som sparas utan bilden får ett högre pixelvärde.
tex:::scannad bild med låg dpi låt oss säga 50, kanske har ett värde på 2x3 pixlar
medans samma bild med högre dpi 300 , har ett pixelvärde på 200x300 pixlar.

vet att siffrorna är orealistiska :)

en bra skärm idag har 0.24 dot pitch eller lägre..
detta är avståndet mellan prickarna på skärmen som man ser som pixlar...

när man sen ser de två olika bilderna på skärmen
så är den med högre upplösning mycket större
än den med med låg upplösning.

just denna biten är jag osäker på, men jag har förstått det sår här..

tar man den med hög dpi och sparar om den i rätt störlek, i cm då

så får man en mycket skarpare bild än om man spara den med låg dpi i samma storlek.




i scanner världen är dpi precis som det låter dot per inch. så många punkter scannar den av en tum på.

mao 10 dpi = 10 punkter på en tum

tar vi då 3000 dpi då scannar den av 3000 punkter på en tum. och det ger ju oss en mycket skarpare bild....................

en pixel är alltid en pixel. den är obestämd i storlek. men det kan finnas 800 x 600 =480 000 st
eller 1200x756 = 907200 st helt beroende på vilken upplösning du kör.
ja ni förstår skillnaden mellan dessa om man har olika stora bilder
 
Senast ändrad:
haze skrev:
?? Ursäkta om jag inte hajjar vad du svirrar om.
Skojjar du med mig?

(1+3) Du upprepar ju bara det jag sagt i tidigare inlägg?
2) Du kommer inte att se en enda pixel i tryck. Trycker gör man med färgpunkter och linjer/tum inget annat.
4) Lineart har inget med punktraster att göra.
5) Kontinuerlig pixelfärg har jag aldrig nämt överhuvudtaget.
6) Det var din replik.

HAZE:Mitt inlägg var inte riktia till dig ö.h.t. utan till Kuisma som jag tyckte skrev en del konstigheter.
 
Copy_Con skrev:
HAZE:Mitt inlägg var inte riktia till dig ö.h.t. utan till Kuisma som jag tyckte skrev en del konstigheter.
Jag håller helt med. Jag tror problemet är att vi pratar om så många och så olika saker här, och dessutom i mun på varandra.
Jag ska hålla tyst. :)
 
Helt rätt, en pixel är en pixel och hur många pixlar per tum man har på skärmen är betydelselöst. Där finns bara två viktiga mått och det är bredd och höjd i förhållande till skärmbredd.
Nu vi snackar vi utskrift. 85 lpi 150lpi. Min fråga är helt enkelt om man skall minska bildbredd/bildhöjd lika många % som man ökar upplösningen. Därav faktorn.
Eller räcker det att bibeålla bildbredden och bara öka på upplösningen.
 
Sarek skrev:
Helt rätt, en pixel är en pixel och hur många pixlar per tum man har på skärmen är betydelselöst.

Inte om man jobbar med layout.

Programmen (Illustrator, InDesign, Photoshop med flera) förutsätter att skärmen har en upplösning av 72 punkter per tum.

Om jag väljer att visa en sidlayout i 100 % så kommer min A4 bara visas i naturlig storlek om skärmens upplösning är 72. På min skärm måste jag hela tiden välja 112 % som zoomfaktor vilket är lite störande. Lite, inte mycket.

Väljer jag utskriftstorlek i Photoshop för att se hur stor bilden blir på papper krävs det också att skärmens upplösning är 72. Annars visas bilden i fel storlek.

Där finns bara två viktiga mått och det är bredd och höjd i förhållande till skärmbredd.

Och det är ju detta som kallas upplösning.
 
Kan vara intressant att veta att Officepaketet förutsätter en skärmupplösning på 96.

Detsamma gör PageMaker 6.5


Fortfarande finns det en felaktig föreställning om att PC-skärmar har en upplösning av 96 medan Mac kör med 72. Sådan fakta kan man fortfarande hitta i Photoshopböcker och höra på seminarier.
Det är en av mina favoriter vad gäller felaktiga myter i datorvärlden vid sidan av att bilder för webb skall ha en upplösning av 72 ppi.
 
Bra och lärorikt skrivet Mikael!

Det tyder på att jag jobbar i "skyddad verkstads" miljö då jag till 95% använder programmen du nämner, samt Quark och Macromedias produkter.

Har egentligen aldrig haft "format-kompatibilitets-problem" med vare sig skärmar eller utskrifter förutom de första åren då vi jobbade med Atariburkar, dvs före Macens inträde i reklambyråvärden. ( var ni födda då;).)
När Maccen sedan kom med sina skrivare så funkade allt som tåget. Har dock ställt Macarna åt sidan och jobbar 100% i PC, så NU kanske problemen dyker upp.
Får väl ta och mäta upp skärmarna och se vad de ger. Eller använda macskärmarna på PCn. Vad säger du om det?

Ang 72dpi på webben så har ju Photoshop mfl. en del i detta då "save for web" skapar detta format.
Annars har det väl sekundär betydelse då allt webmaterial ändå browsas i mottagarens dator och således är det den upplösning som gäller.
Häls haze
 
mipert skrev:
Fortfarande finns det en felaktig föreställning om att PC-skärmar har en upplösning av 96 medan Mac kör med 72. Sådan fakta kan man fortfarande hitta i Photoshopböcker och höra på seminarier.
Det är en av mina favoriter vad gäller felaktiga myter i datorvärlden vid sidan av att bilder för webb skall ha en upplösning av 72 ppi.

Ett annat missförstånd som jag kommer att tänka på är MAC och PC gamma.


Jag har i flera år irriterat mig på att sidlayouten inte är inställningsbar, det skulle väl inte vara så svårt att låta användaren själv knappa in vilken dpi som gäller på dennes skärm. I PS bryr jag mig inte så mycket (vore dock trevligt ändå), men i DTP kan det vara lite jobbigt.
 
ANNONS
Götaplatsens foto – en riktig fotobutik.