Som Plus-medlem får du: Tillgång till våra Plus-artiklar | Egen blogg och Portfolio | Fri uppladdning av dina bilder | Rabatt på kameraförsäkring och fotoresor | 20% rabatt på Leofoto-stativ och tillbehör | Köp till Sveriges mest lästa fototidning Fotosidan Magasin till extra bra pris.

Plusmedlemskap kostar 349 kr per år

Annons

En film om Anders Petersen

Produkter
(logga in för att koppla)
Det är väl inte fråga om att någon fotografisk stil är rätt eller fel? Det finns en massa musikstilar som jag gillar. Precis som med fotostilar. Och alla tycker jag ska använda den stil som passar sitt eget berättande bäst.

Mats L
 
Stilen har ett ideologiskt och politiskt innehåll, eftersom den är en produkt av ett samhälle och en tid. Då kan det bli så att vissa stilar bli omöjliga att använda, om man inte vill propagera för den ideologin och den politiken.

För mig skorrar Petersens estetik falskt i förhållande till det samhälle vi har idag. På 60- och 70-talet var den mera rätt, då var Sverige och världen en mindre komplicerad plats.
 
Hej Vänner. Läser med intresse åsikterna om JhEngströms film om Petersen. Anders Petersen är en fullständigt fenomenal fotograf. Jag har följt honom i trettiofem år, från tiden i Saftra fram till idag. Hans produktion är helt unik. Alla hans böcker, alla hans utställningar, alla hans workshops.AP arbetar enormt mycket. Det finns ingen fotograf i vår samtid som jobbat så hårt som Anders P.På senare år har han fått sina välförtjänta framgångar, tex stora priset i Arles. Dessutom säljer han numera bra internationellt.
Engströms film visade en sida av AP, den sjuke, trötte, nedslitne herrn. Det finns andra sidor. Alla som bevittnat en workshop med AP vet vad jag talar om.
Sedan kan jag hålla med om att APs snack inte alla ggr stämmer med vad han gör o hur det ser ut. Å andra sidan behöver man ju bara läsa den här tråden för att se att andra också har tomtar på loftet. Varför kan inte tex inte de som kritiserar ge oss ett förslag på vad dom tycker är BRA?Och vad är bilder i tiden? Det är ju ett stendött resonemang. Man gör de bilder man måste göra. Punkt slut.
Slutligen det tekniska. AP har kört med Nikon hela livet,på slutet Nikon fm,innan han gick över till Contaxen. Bilderna kopierar han o hans kopist Helena på fiberpapper.
mvh
micke berg
 
pareli skrev:
Stilen har ett ideologiskt och politiskt innehåll, eftersom den är en produkt av ett samhälle och en tid. Då kan det bli så att vissa stilar bli omöjliga att använda, om man inte vill propagera för den ideologin och den politiken.

För mig skorrar Petersens estetik falskt i förhållande till det samhälle vi har idag. På 60- och 70-talet var den mera rätt, då var Sverige och världen en mindre komplicerad plats.

Ge mig gärna exempel på dagens estetik. Om AP skulle använt t.ex. MTV-stil på 90-talet så jag ha upplevat det som falskt för hans bilder. Dom skulle ha tappat all trovärdighet.

Jag tycker att det är upp till dig/betraktaren att kunna se innehållet trots olika stilar.

Mats L
 
Hej Micke! Synd att du inte kom in i diskussionen tidigare. Du är ju "elev av samma skola" och har kommit en bit längre än oss övriga som deltar. Har kikat på dina bilder och jag gillar dom i sin rättframhet och enkelhet. Tycker de berättar något om livet helt enkelt. Har även stor respekt för Petersen fast, som jag skrev tidigare, gillar jag nog läromästaren mera. Men jag har ju inte sett så mycket bilder av Petersen om jag ska vara ärlig och visst fanns där en del guldkorn i filmen.

Om den och genren kan man tycka olika. Det har vi kunnat läsa här. Jag gillar definitivt den här typen av fotografi och om jag får spekulera så tror jag att det är den här typen av bilder som överlever alla trender, tidsandor och moden. Såg Oddners bilder i somras och blev imponerad. Han har en egen stil inom genren, precis som Strömholm, Petersen och Du. Ni fotar olika men gör det bra på ert egna personliga sätt. Och det märks att ni har en passion för det ni gör. Håller med om att "bilder i tiden" är ett stendött resonemang. Man ska göra sina egna bilder och skita i vad samtidskonsten "kräver". Den raka, ärliga och okomplicerade fotografin kommer alltid att vara intressant.
 
Jag bloggade om den här dokumentären och fick idag tips om den här tråden av en läsare.

Jag gillar Strömholm...sen dalar trion.Jag anser att HFF i Göteborg är Sveriges mest onödiga högskola som lätt kunde införlivats i Konstfack utan förlust.

//Liza
 
mats lindfors skrev:
Jag tycker att det är upp till dig/betraktaren att kunna se innehållet trots olika stilar.

Absolut. Men, ibland går det över gränsen och funkar inte. För mig är det så med Petersen. Formen och stilen har stelnat och talar inte längre ett språk som är användbart.
Att han sedan är en rasande skicklig fotograf bör man inte ifrågasätta. Jag tycker det är lite tråkigt att en sådan kvalificerad yrkesman inte kan göra bilder som berör mig.
 
Jag såg reprisen av dokumentären i söndags, jag hade sett den tidigare men det var nog ett år sedan. Jag blir så fascinerad över det här konstnärliga uttrycket som han har. För det är ju inte så att han gör en korrekt exponering och sedan en korrekt kopiering utan bakom minsta lilla skugga och höylys (ursäkta, lärde mig kopiering i norge) så finns det en tanke. Det är ju inte självklart att kopiera dem så som han gör, utifrån ett strikt fotografiskt/tekniskt perspektiv. Visst kan man då anklaga honom för att bara följa en trend som funnits länge, men när man fick se honom "in action" i mörkrummet och även utanför då han satt och blekte bilden på valda delar, då fick iallafall jag intrycket att han inte alls följer någon trend utan att bilden, sedd genom hans konstnärliga sinne, helt enkelt måste se ut just så.

Personligen så ser jag mig själv i de bilder och de personer han porträtterar, som att var bild/person speglar en sinnesstämning/tanke hos mig själv.

En annan sak angående hans bilder handlar om ärlighet. Han har fångat de flesta personerna i deras mest utsatta situationer vilket gör att han stadfäster just det ögonblicket som representant för den han porträtterar, det kan vara ett vredesutbrott, fylla eller något annat som kopplar till misär och utanförskap. Det är ju ärligt på så sätt att det visar hur de kan ha det, men det är ju inte ärligt på så sätt att de ju inte har det så här jämt. Varför visar han dem inte i lyckliga situationer också? Jag är medveten om vilka mottankar som kan komma upp angående borgerligt tänkande och att man inte tål att se sanningen för vissa, att man har det för bra m.m. Men det är ju ett destruktivt liv de lever och nog måste man väl önska dem lycka och ett bättre liv och att sträva mot ett bättre liv.
 
Graal skrev:
Håller med om att "bilder i tiden" är ett stendött resonemang. Man ska göra sina egna bilder och skita i vad samtidskonsten "kräver". Den raka, ärliga och okomplicerade fotografin kommer alltid att vara intressant.

Den raka, ärliga och okomplicerade fotografin finns inte. Allting är en produkt av en tid och ett samhälle. Om man tror att man är frikopplad från samhället och politiken är man ute på hal is. Det är viktigt att veta vad man håller på med och vilka konsekvenser det får, estetiskt och ideologiskt.

De "egna bilderna" är de bilder du gör utifrån dina erfarenheter i ditt sammanhang, ditt samhälle. Visst är det möjligt att isolera sig och leva i en förgången tid, men det tycker jag varken är intressant eller klokt.
Är man intresserad av att skildra sin tid (vilket man bör vara) och dess centrala frågor bör man söka upp de sammanhang som är tidstypiska och verka där, istället för att snöa in i de invanda kretsarna och de kända sammanhangen. Den egna klubben och den egna traditionen bekräftar bara sig själv och hindrar det kritiska och kreativa seendet.

Typ...
 
pareli skrev:
Den raka, ärliga och okomplicerade fotografin finns inte. Allting är en produkt av en tid och ett samhälle. Om man tror att man är frikopplad från samhället och politiken är man ute på hal is. Det är viktigt att veta vad man håller på med och vilka konsekvenser det får, estetiskt och ideologiskt.

De "egna bilderna" är de bilder du gör utifrån dina erfarenheter i ditt sammanhang, ditt samhälle. Visst är det möjligt att isolera sig och leva i en förgången tid, men det tycker jag varken är intressant eller klokt.
Är man intresserad av att skildra sin tid (vilket man bör vara) och dess centrala frågor bör man söka upp de sammanhang som är tidstypiska och verka där, istället för att snöa in i de invanda kretsarna och de kända sammanhangen. Den egna klubben och den egna traditionen bekräftar bara sig själv och hindrar det kritiska och kreativa seendet.

Typ...

Men Petersens bilder är tagna under lång tid, sedan 60-talet och framåt. Vilka av hans bilder är det som du inte ser som tidsenliga? Tycker ditt resonemang verkar lite väl tunt? Eller är det bara stilen du inte tycker är tillräckligt modern?
 
Senast ändrad:
När Petersen började var han helt "tidsenlig", men sedan har inte så mycket hänt, som jag ser det. När jag ser bilderna idag har jag svårt att ta dom till mig, någon enstaka tilltalar mig, men de flesta funkar inte. Den störande stilen står ivägen.

Mitt resonemang tunt? :-] Det är inte jag som har hittat på det, direkt...
 
Fast i så fall blir tidsenlig bara något som har med kopiering att göra. För jag hoppas att det inte är ämnena att följa och berätta om människor som du tycker är ur tiden.

Men för att återgå till kopieringen så brukar det idag mer debatteras att allt för många saknar en egen stil och bara kopierar andra. Vilket enligt mig är värre i så fall.

Mvh
Maverick
 
Nu fick vi ju inte se så mycket av hans bilder tagna under senare tid. Men visst är det en traditionell socialreportagestil som dominerat Petersens bildskapande. Man kan även tycka det är otidsenligt och insnöat och att det ibland kan bli lite väl anpassat/pretentiöst till själva stilen. Det har jag förståelse för. Men den här typen av bilder tror jag ändå är de som blir mest intressanta och överlever i ett tidsperspektiv.
 
Det hela får mig att tänka på debatten som förs på några bloggar om att dagens bilder innehåller för mycket "ketchup". Vilket menas att det är för höga kontraster och för hög färgmättnad. Detta förs på Göran Segeholms blogg.

Där lovordas istället Sanna Sjöswärds bilder som Göran tycker påminner om hans fars trettio år gammla diabilder.

Med detta vill jag inte säga att det ena är mer rätt än det andra utan att det är upp till var och en vad man gillar. Jag skulle nog sätta en femma på att Anders bilder överlever Sannas trots den gammelmodiga kopieringen.

Mvh
Maverick
 
Det handlar inte bara om kopiering. Motivval, komposition, kamerateknik etc formar också stilen.

Jag är för fritt användande av stilar, men någonstans går gränsen. Alla stilar funkar inte alltid.

Stilens roll är att vara ett gränssnitt, ett språk. Språket (formen) skall förmedla det som är viktigt: innehållet. Väljer man fel stil förmedlas inte avsikten ordentligt och man missar målet.
 
Fast det där är ju mumbojumbo som kan sägas om allas bilder. Det finns liksom inget allmängiltigt för hur man ska nå fram.

Det går liksom att säga detsamma om Lars Tunbjörk, Sanna Sjöswärd, Martin Parr, mina och dina bilder oxå.

Hur motivvalet skulle påverka förstår jag inte riktigt. Om jag vill skildra samhällets mindre framgångsrika individer kan jag ju knappast ta en glad moderat istället...

Jag skulle säga att Anders stil funkar fintfint... Det för JH:s oxå men han har, enligt mig, inte tillfört nått direkt utav vad jag har sett. Anders byggde vidare på det som CS började med. En del tycker att JH har utvecklat något från Anders men jag har svårt att se vad...

Mvh
Maverick
 
Anders Petersen blev ju nominerad till tyska börsens fotopris så det verkar ju ändå som om hans stil går fram.

Vilka fotografer skulle du vilja lyfta fram som berör dig Pär?

ang. kopieringen så ska man väl där förstärka den känslan man hade när man tog bilden?


Vänligen Johan
 
Vad gäller kopiering så har det nog talats om detta i två betydelser här? Dels att kopiera en stil och dels själva bildframställningen i mörkrummet.
 
Jag såg reprisen nyss. Vilken oerhörd kraft det finns i filmen och i AP:s bilder, oj,oj. När filmen var slut så kunde jag inte resa mig ur soffan på kvart. Det känns nästan som jag har blivit sparkad av en häst. Det är mycket starkt och fysiskt och nära i bilderna. Och att bilderna fungerar i tiden råder ingen minsta tvekan. Men man måste nog vara ganska så känslig, öppen och mottaglig själv för att kunna ta in dom. Bilderna är inte till för att tala med intellektet utan till känslorna. Och känslor är det som många männskor stänger av.

Mats L
 
ANNONS
Götaplatsens foto – en riktig fotobutik.