Jag måste hålla med Magnus G här. 36x24 är inte Guds gåva till fotograferna. Det FINNS fördelar med APS-C-lägret, åtminstone om vi snackar Canon - vilket jag egentligen är i fel forumdel just nu.
De fördelar jag ser med APS-C på Canon är:
Vidvinkelzoomar! 10-22/3.5-4.5 är bättre än någon annan Canon UWA, 16-35/2.8 II inkluderat. Jag upplever även Tokina 12-24/4 och bra exemplar av Sigma 10-20/4-5.6 som bättre än Canons "bästa"! Dessutom är de mycket billigare. Detta kan ju dock inte appliceras på Nikon DX vs FX, där vi har monstret 14-24/2.8 som gör rent hus vad den än ställs mot.
Normalzoomar! EF-S 17-55/2.8 IS är LJUSÅR bättre än fullframe-motsvarigheterna. 24-70/2.8 väger ett halvt ton, har inte IS, och har minst sagt tveksam kvalitetskontroll. 24-105/4 IS är väl närmaste motsvarigheten till 17-55/2.8. Går längre både neråt och uppåt i zoom-spannet, men dess optiska egenskaper (skärpa, distorsion och vinjettering) är mycket sämre än 17-55/2.8.
Däremot är det väl ganska dött lopp om man går ner i prisklasserna, åtminstone på 5D Mk I och D700. Tamron 28-75/2.8 fick tyvärr inga lysande omdömen avseende kantskärpa på Photozone.de, när de testade på en 21Mp 5D II.
Personligen har jag länge varit i valet och kvalet att gå vidare till en 5D. Sökaren, det "korrekta" skärpedjupet samt det mindre bruset lockar, eftersom jag älskar att fotografera i befintligt ljus. Men - priset och 10-22'an håller mig kvar vid min 20D ett tag till.
Egentligen hade kanske en kompromiss i form av 1D (APS-H 1.3x) varit optimalt, avseende skärpebortfall i hörn...integrerat vertikalgrepp skrämmer bort mig.