Annons

Dubbel exponering, rätt eller fel? Vad tycker du?

Produkter
(logga in för att koppla)

kmsellin

Aktiv medlem
Hej!

Jag skulle gärna vilja höra era åsikter angående dubbel exponering med digitala kameror, för att sedan lägga ihop dem i tex photoshop.

Är det kvalificerat fusk eller helt enkelt enda sättet att ta riktigt bra bilder under vissa förhållanden?

Jag tycker iallafall att det underlättar otroligt mycket i vissa lägen. Går det det huvudtaget att lyckas lika bra utan denna teknik?

Låt åsikterna rulla! :)
 
Graduerat filter, blixt, reflexskärmar och val av plats kan vara ett alternativ.

Hälsningar

Robert
 
Tycker också att det är ett utmärkt hjälpmedel på samma sätt som avtonad lagermask ist för avtonat gråfilter, något som här på fotosidan räknar som manupulation, men ger samma resultat.
 
Det finns naturligtvis flera olika sätt att jämna ut en exponering. Ibland kan man göra det med filter, blixt eller annat. Ibland kan man nå bättre resultat genom att lägga ihop två exponeringar. Man skall heller inte glömma möjligheten att lägga ihop två bilder som "framkallats" på olika sätt i RAW-konverteraren.

Att kalla dubbelexponeringssättet fusk tycker jag känns fel. det är bara ett sätt att jobba som en del gillar och andra inte.

Själv försöker jag alltid fotografera så att jag slipper så mycket av efterarbete som möjligt, men det är bara mitt sätt att jobba, som jag väljer för att jag tycker det är roligare att fotografera än att bildbehandla. Att andra gillar andra sätt kan varken vara fusk eller fel.

På tal om digitala dubbelexponeringar så är det något jag börjat använda flitigt i år. Jag gör dom dock i kameran, eftersom kameran medger det, och jag gör det inte i syftet att jämna ut exponeringar, utan som sätt att ge bilderna den känsla jag söker.
 
Fotografi är ingen sport. Det handlar om att uttrycka vad man ser och känner i en bild, och för det får man utnyttja de medel man har, helt enkelt. Att sen en del "fotostalinister" gruffar om fusk över allt dom inte kunde göra med Kodachrome II i sin ungdom får man väl ta...

Vore det fusk att jobba i Photoshop för att uttrycka sig, då vore ju också allt måleri fusk; exakt så såg inte motivet ut...

En helt annan sak är om man presenterar resultatet som ett dokument, alltså ett påstående att "detta har hänt, så här såg det ut". Men även då kan ju val av fotovinkel, exponeringsögonblick och utsnitt i kamerasökaren bli en förvrängning...

Per

http://ofverbeck.se

"In a world without walls and fences, who needs Windows or Gates?"
 
Per:
Jag tror inte heller det finns något som kallas fusk. Däremot tror jag att det finns en gräns där ett allt för omfattande PS jobb gör att det inte längre kan sägas att det är fotografi man ägnat sig åt annat än som grund för bilden.

Inget fel med det, dock.
 
En annan aspekt på det, som jag funderat en del över, är hur man upplever bilden.

Fotografen har naturligtvis rätt att göra vad han vill med sina bilder, så länge han kan stå för det och inte påstår att det är något annat än det är. Men för mig som betraktare tappar kanske bilden i värde om jag upplever den som onaturlig eller tillgjord, eftersom jag vet att det krävts en del pyssel i efterhand för att få till den. Men det är förstås väldigt olika från betraktare till betraktare, och det gör egentligen inte bilden som sådan 'sämre'.

Men just bilder fotade med avtonat gråfilter kan jag ibland reagera på, och jag anar att jag skulle kunna reagera på samma sätt för bilder där man gjort en sandwich, även om det är svårare att 'upptäcka'.

/Per
 
Är dubbelexponering i kameran "fusk", är det det även i bildbehandlingsprogammet. Blir bilden bra och det går att tjäna pengar på den spelar det i mitt tycke inte någon roll hur den har kommit till, så länge den inte utgör sig för att vara en ögonblicksbild av en händelse. Minnesbild av en händelse är en helt annan sak.

Vad är en bra bild, vad är ett budskap, vad vill bilden förmedla, vad är en bild?
 
JSL skrev:
Tycker också att det är ett utmärkt hjälpmedel på samma sätt som avtonad lagermask ist för avtonat gråfilter, något som här på fotosidan räknar som manupulation, men ger samma resultat.

Detaljerna du förlorat i t.ex. en överexponerad himmel kan du aldrig få tillbaka med hjälp av en avtonad lagermask. Avtonat gråfilter har man för att balansera exponeringen, inte för att lägga en mörk avtonad hinna över bilden.

Jag frågade om detta för några dagar sen, eftersom det säljs gradual ND plug-ins.
 
paco skrev:
Detaljerna du förlorat i t.ex. en överexponerad himmel kan du aldrig få tillbaka med hjälp av en avtonad lagermask.

Där har du rätt, förorat är förlorat och kommer aldrig mer tillbaka.
Det trådskaparen talade om, att göra två exponeringar, är dock något som ger en bra bild tekniskt sett. Dock gäller att få bilden att se naturlig ut, och det kanske inte alltid är så lätt.
 
Senast ändrad:
Eftersom det här är en fotosida med fotografiet som utgångspunkt bör frågeställningen inte vara vad som är rätt eller fel, fusk eller inte fusk utan vad som är fotografi och inte fotografi? Att all fotografi är manipulation av verkligheten i olika grader och omfattning bör inte vara svårt att förstå. Många verkar ändå ha svårt att förstå innebörden i begreppen fotografi/fotografisk teknik och manipulation av ett fotografi.

En fotografisk bild, helt igenom skapad med fotografisk teknik, kan aldrig kallas för ett manipulerat fotografi. Men en fotografisk bild som förändrats märkbart i t.ex photoshop eller med handcolorering i efterhand är tveklöst ett manipulerat fotografi. Även mörkrumsbilder som efter framkallning och fixering kraftigt tonförändrats kan definieras som manipulerade fotografier men gränserna är givetvis svåra att sätta.

En dubbelexponering i kameran eller sandwichkopiering/flernegativskopiering/rasterförfarande i mörkrummet ser jag inte som manipulerat fotografi. Bilden är ändå helt igenom skapad med fotografisk teknik.

Efterbelysningar, pjattningar, kontrastförändringar med filter/graderade pappper etc är helt normala fotografiska metoder som görs på ljuskänsligt material med ljus som medel och då är det inte fråga om manipulation av fotografiet även om bilden ser väldigt mycket annorlunda ut än om negativet kopieras rakt av eller med normal filtrering/gradation.

Dubbel exponering i kameran är väl inte möjligt digitalt, ännu? Men om två olika exponeringar sätts ihop med icke fotografisk metod i efterhand, t.ex photoshop, då är det manipulering av fotografi eller "fusk" som du skriver. Rätt eller fel är en oväsentlig fråga. Men en helt igenom fotografiskt skapad bild är det inte.
 
Graal skrev:
Dubbel exponering i kameran är väl inte möjligt digitalt, ännu? Men om två olika exponeringar sätts ihop med icke fotografisk metod i efterhand, t.ex photoshop, då är det manipulering av fotografi eller "fusk" som du skriver. Rätt eller fel är en oväsentlig fråga. Men en helt igenom fotografiskt skapd bild är det inte.

Jag är helt inne på din linje att photoshop inte är en fotografisk metod. Personligen vill jag jobba fotografiskt, och då i kameran.

Dubbelexponering i kameran är till min glädje möjligt i bl.a min D2X. Tack vara detta kan jag göra dubbelexponeringar fotografiskt, eller varför inte kvadrupel

Manipulation kanske dock inte är att jämställa med icke-fotografisk? Eller? Måste nog tänka till där hur det känns och vad det innebär, men nog är min vitsippsbild manipulerad, om än fotografisk?
 
Senast ändrad:
Tack för många intressanta inlägg i detta forum.

Nils Bergqvist, jag undrar.

Du säger att "En dubbelexponering i kameran eller sandwichkopiering/flernegativskopiering/rasterförfarande i mörkrummet ser jag inte som manipulerat fotografi"

Men du menar att om man gör samma sak i photoshop med en lagermask så är det manipulering av fotografi eller "fusk"?

Jag blir lite kluven här, eftersom jag personligen anser att det är precis samma sak man gör. Enda skillnaden enligt mig är att man använder en nyare teknik i och med det digitala mediats möjligheter i photoshop.

Men även i photoshop så är det två helt olika bilder/exponeringar som du för samman, alltså ingen annan manipulation av bilden.

Alltså du har valt en exponering på tex himmlen, och en annan på resterande omgivning, sen för du samman dessa två bilder. Är det inte samma man gör i mörkerrummet? Eller i kamerans eventuella egna funktion för dubbelexponering?
 
kmsellin skrev:
Alltså du har valt en exponering på tex himmlen, och en annan på resterande omgivning, sen för du samman dessa två bilder. Är det inte samma man gör i mörkerrummet? Eller i kamerans eventuella egna funktion för dubbelexponering?

Det är inte samma sak som i kameran eller mörkrummet eftersom du i ps kan lägga två helt olika bilder intill varandra. Det är faktiskt det du gör när du lägger ihop en bild på himlen med en bild på marken.

Det är tekniskt sett samma sak som att lägga ihop en bild på en öken med en bild på en krokodil.

Det är som jag ser det helt ok att lägga ihop bilder så. Om det är manipulation vet jag inte, men det är inte fotografi. Och det är inte fusk om man står för vad man gjort.
 
>>"Däremot tror jag att det finns en gräns där ett allt för omfattande PS jobb gör att det inte längre kan sägas att det är fotografi man ägnat sig åt..."

Janne, det viktiga är väl vad bilden säger, egentligen inte vad man kallar framställningssättet. Jag tror vi måste intressera oss mindre för gränsdragning ju mer tekniken utvecklas. Den som vill göra en bild använder den uppsättning verktyg som han tycker fungerar; för oss som inte har formsinnet i fingrarna kanske det är enklast att börja med en kamera, men sen får vi fortsätta som vi tycker att det behövs. Om det fortfarande är "fotografi" kanske kvittar.

>>"...för mig som betraktare tappar kanske bilden i värde om jag upplever den som onaturlig..."

Per F, om en bild tappar i värde av något skäl, har den förstås misslyckats som kommunikation. Hela webben dräller av bildgallerier där man glatt trampat över Jannes gräns. De flesta är rätt dåliga, mest för att många får nån slags "pryldille" när de upptäcker nåt nytt och ska producera massor av häftigheter utan att ha så mycket att säga. Men en del är riktigt bra. Och det går ju att åstadkomma "onaturliga" bilder med rent fotografiska medel också; tänk på Jerry Uelsman´s fantastiska dubbelkopior ( http://www.uelsmann.net/ , tyvärr rätt jobbig flashpresentation), som är rent surrealistiska. De som ser dem i dag tror nog de är gjorda i PS, men det är de inte.

>>"Men just bilder fotade med avtonat gråfilter kan jag ibland reagera på..."

Jag också, det är faktiskt sällan de bilderna ser naturliga ut. Även "de stora" brukar överdriva effekten; Hans Strand hör till de få som oftast lyckas bra. De bästa kanske man inte alls ser att de gjort det...

Per

http://ofverbeck.se

"In a world without walls and fences, who needs Windows or Gates?"
 
elgenper skrev:
Janne, det viktiga är väl vad bilden säger, egentligen inte vad man kallar framställningssättet. Jag tror vi måste intressera oss mindre för gränsdragning ju mer tekniken utvecklas. Den som vill göra en bild använder den uppsättning verktyg som han tycker fungerar; för oss som inte har formsinnet i fingrarna kanske det är enklast att börja med en kamera, men sen får vi fortsätta som vi tycker att det behövs. Om det fortfarande är "fotografi" kanske kvittar.

Visst kvittar det generellt sätt. Personligen vill jag jobba med fotografiska metoder för de intresserar mig, och jag räknar med att varje bildskapare står för vilken teknik man använt.

Sålänge man inte gör en fotoutställning med bilder som i stor grad är framställda i ps så är det fair för mig.
 
Ska man vara riktigt strikt så har "dubbelexponeringar" alltid varit möjliga med digitalkameror. Ställ kameran på bulb eller lång slutartid och täck frontlinsen med en pappskiva mellan "tagningarna". Ett sätt att dubbelexponera som jag lärde mig ur riktigt gamla fotohandböcker (läs: före digitalkamerans tid).

Notera att tex D200 tillåter dig både att göra multippelexponeringar (dvs specificera i förväg hur många exponeringar, 2-10 st, som ska läggas ihop och sedan i följd skjuta dessa) samt bildöverlägg, där man kombinerar två bilder tagna i RAW. I det senare läget kan man välja hur mycket de två bilderna ska viktas samman genom att sätta en "tyngd" per bild mellan 0,1 och 2,0. Är det ena en "korrekt dubbelexponering" och det andra inte? I det senare fallet kan jag experimentera mer med samma "råmaterial". I det första har jag en chans för varje kombination.

Det skulle inte förvåna mig om det inte dröjde allt för länge innan det kommer kameror där man kan lägga in en gradientmask direkt i kameran och flytta/rotera horizontlinjen för att kombinera två exponeringar. Personligen föredrar jag nog att göra den typen av arbeten i bildredigeringsprogrammet, men att det finns en finess i kameran jag inte utnyttjar gråter jag inte över.

Var går gränsen mellan det som är enkelt att göra med en analog kamera (trycka på knappen som hindrar filmframvridingen mellan två exponeringar) och det som idag bara är görbart med Photoshop? Finns det någon mening att försöka dra en sådan benhård gräns när man är inne på ämnet manipulationer och berarbetning? Kanske är gränsen flytande? Jag vet inte. Upplys mig gärna.
 
Jag tycker man inte kan jämföra Jerry Uelsman´s otroligt läckra fotografier(första gången jag ser dem), med den typ av dubbelexponering jag pratar om.

Jag bifogar en bild här som jag har dubbel exponerat.

Jag vill ta fotografier och inte ägna mig så mycket åt efterarbete i photoshop, dock tycker jag att bilden är avbildad precis som miljön såg ut den kvällen.

När jag kollade genom sökaren på Bönhamn, var det "ungefär" denna bild jag såg. Men skall man sedan få fotot att bli på detta sätt måste jag helt enkelt använda mig av dubbelexponering på stativ. Hur skall man annars göra? När man dubbelexponerar på detta sätt tycker jag inte man kan jämföra det med att lägga i en bild på öknen med en krokodil, för i mina ögon blir det en helt ny bild.
 

Bilagor

  • ex.gif
    ex.gif
    814 bytes · Visningar: 225
ANNONS
Götaplatsens foto – en riktig fotobutik.