ANNONS
Annons

diskussionernas karaktär

Produkter
(logga in för att koppla)

ariadne

Aktiv medlem
är det någon som har en teori om varför de tekniska diskussionerna är så övervägande?
är det ointressant med andra typer av diskussioner? är det svårt? tar man de diskussionerna med andra ( i verkligheten)?
ska man inte tala om bilder, ska bilderna få tala för sig själva?

får själv intrycket ibland av att det här med bilder ska man "inte intellektualisera" , man ska inte tala om det, inte sätta ord på det.
vet inte om det ligger något i det, bara en känsla jag får ibland.
 
Jag tror att det kan bero på att tekniken är så mycket mer handgriplig än den konstnärliga delen av fotograferandet. Det konstnärliga är mycket svårare att sätta ord på och bygger mycket på personliga bedömningar.

Att tillverkarna dessutom helt och hållet fokuserar på tekniken i sin marknadsföring är väl inte heller helt oviktigt.
 
Jag har ingen bra teori men många efterlyser ju mer bilddiskussioner än teknikdiskussioner.

Många kommentarer är dessutom varken eller enligt min mening. Typ: Den här bilden gillar jag på grund av den härliga färgtonen. Inget fel med en sådan kommentarer (jag har nog gjort en mängd sådana själv) men det vore intressantare med .. eftersom den får mig att associera till...

Ett skäl till att man inte gärna pratar om sina associationern tror jag också är att det är ganska utlämnande för en själv. Man avslöjar litet vad som rör sig i huvudet och det är alltid otäckt. När jag ger en kommentar att något ger mig associationer till något negativt kan jag också fundera på om fotografen inte alls har menat så och blir sårad.

Det kan ju också bli fånigt att tolka in en massa saker i något som är en slump från fotografens sida. Samtidigt kan man ju fundera på om det verkligen är en slump eller ett utslag av det undermedvetna.
 
Tycker även det är svårt att diskutera bild i skriven form, dels tar det tid att skriva och diskussioner som drar ut på tiden(flera dagar) blir lätt lite "döda", känslomänniska som man är.
Föredrar att diskutera öga mot öga och höra nyanser i språket och uttrycka mig verbalt och använda gester.
 
En tröskel som försvårar, men som jag inte är säker på är dålig, är att många bättre bilder är tagna är fotografer som lämnar tolkningen helt till betraktaren. Och betraktarna tycks sällan kommunicera med varandra i bildkommentarerna, utan snarare foga nya kommentarer efter varandra som var för sig tar ett helt nytt grepp på bilden. Det är i och för sig beundransvärt, men visst skulle bildkommentarerna tjäna på att föra en mer sammanhängande diskussion om bilden. Dels för att man kan få igång ett samtal, dels för att man i samtalet kan se sådant som den ensamma rösten inte ser.

Att det är svårt att uttrycka känslor, associationer eller tolkningar i ord är väl i och för sig sant, men inte ett hinder för att verkligen försöka. Fotosidan är, per definition, en plats utan fysisk närhet, och då gäller det att göra det bästa av situationen, inte sant?
 
Kanske lite motsägande men..

Jag uttrycker gärna associationer och känslor i kommentarer jag ger p g a att jag oftast känner för att kommentera med det jag tänker om bilden. Ibland tänker jag bara att den där skulle varit bättre i ett annat ljus eller beskärning t e x, ibland tänker jag att känslan i bilden är det som berör mig och då kommenterar jag utefter den känslan.

Jag gör ibland bilder utifrån mina känslor, eller bilder som jag kanske vill ska illustrera känslor, men trots det så är det egentligen inte associationerna ni gör som jag främst vill ha kommentarer om (trots att jag själv ibland kommenterar så.) Det jag vill ha när jag laddar upp bilder här är tips och råd för att göra bilden bättre fast bilden ska ju fortfarande vara efter min känsla och därför anser jag tekniska kommentarer viktigare för min utveckling. Den känslan som jag vill visa i bilden ändras nog inte så mycket iaf..
 
jesperh skrev:
Jag tror att det kan bero på att tekniken är så mycket mer handgriplig än den konstnärliga delen av fotograferandet. Det konstnärliga är mycket svårare att sätta ord på och bygger mycket på personliga bedömningar.

Jag tror att det beror på det.

Även disskusioner om dom tekniska prylarna bygger i & för sig på personliga bedömningar men jag märker att jag själv har lättare att uttrycka mig där, jag är nog duktigare på tekniken helt enkelt men borde därför rikta in mig mer på bilden...

Larsa
 
En betydande anledning till att det skrivs mer om en bilds teknik än att det associeras till densamma, tror jag har en viktig förklaring framför många andra. De flesta bilder ger helt enkelt inte betraktaren möjlighet att göra några associationer utan att dessa lätt blir väldigt långsökta. Många bilder är tagna "rätt-upp-och-ned", dvs. utan att framkalla några känslor som berör. Vad associerar man till en bild på en gitarr, en porträttbild eller en macrobild på en fluga?

Förutsättningen för associationer anser jag vara att fotografen har fört in ett visst mått av konstnärligt engagemang i bilden. Många av Terjes bilder exempelvis är tacksamma att skapa associationer till och diskussioner om, eftersom där ofta finns en ambition att med konstnärlighet beröra en betraktare. Men för många andra bilder finns inte den ambitionen, eller åtminstone har fotografen inte riktigt lyckats locka till en annan diskussion än kring det tekniska eller "regelmässiga".

Så jag ser och hoppas först och främst på att vi som fotografer "tar vårt ansvar" och försöker skapa bilder med intressantare innehåll och med ett mer personligt förhållningssätt till vår omgivning.
 
forstheim skrev:
Vad associerar man till en bild på en gitarr, en porträttbild eller en macrobild på en fluga?

Ganska mycket, skulle jag vilja säga. Här begår du felet att utklassificera vissa motivtyper från möjligheten till intressanta bilddiskussioner. Det är inte där det brister. Också gitarr-, porträtt- och flugbilder kan vara allt annat än 'rätt-upp-och-ned'. (Ta en enda bild ur Sanders Antlitz der Zeit och säg mig att du inte associerar till något bortom det rent tekniska.) Det 'konstnärliga engagemanget' ligger någon annanstans -- kanske i hur en viss motivtyp hanteras i bildskapandet.

Och om en bild inte väcker några associationer, vore det inte intressant att diskutera det, och hur man kunde förändra den så att det blev fallet (om syftet med att kommentera bilder är att bidra till mer mer 'konstnärligt engagemang' hos fotografen ifråga i framtiden)?
 
J. S-g. skrev:
Också gitarr-, porträtt- och flugbilder kan vara allt annat än 'rätt-upp-och-ned'.

Och om en bild inte väcker några associationer, vore det inte intressant att diskutera det, och hur man kunde förändra den så att det blev fallet (om syftet med att kommentera bilder är att bidra till mer mer 'konstnärligt engagemang' hos fotografen ifråga i framtiden)?

Självklart kan en gitarr- eller porträttbild vara fotograferad på annat sätt än bara rakt-upp-och-ned. Jag menade bara på att det allt som oftast inte är så. Man kan förstås tolka in allt möjligt i alla typer av bilder, men frågan är om det alla gånger är motiverat!?

Man kan också, som du påpekar, diskutera varför en bild inte väcker några associationer. Det tycker jag är en viktig diskussion eftersom det förhoppningsvis leder till att man som fotograf blir ännu mer medveten om sitt eget fotograferande, och vad man egentligen vill uttrycka. Det var något som jag på sätt och vis påpekade i mitt förra inlägg då jag nämnde att "vi som fotografer måste ta vårt ansvar".
 
vill bara säga att mitt inlägg syftade på diskussionerna här i forumen, vilket inte alls var solklart märkte jag. men det kvittar ju, det gäller ju även bildkommenterandet. well, ville bara säga det.
 
ariadne skrev:
är det någon som har en teori om varför de tekniska diskussionerna är så övervägande?
är det ointressant med andra typer av diskussioner? är det svårt? tar man de diskussionerna med andra ( i verkligheten)?
ska man inte tala om bilder, ska bilderna få tala för sig själva?

Jag ser det nog mer som ett samhällsfenomen än som något specifikt för detta forum. Sammanblandningen mellan mål och medel är väl något som verkligen präglar vårat samhälle? Medlen, i detta fall kameror och teknik, blir självändamål, medan bildskpandet ofta kommer i andra hand. Det här mönstret går igen i andra forum. Vad tror ni det skrivs mest om på Hififorum.nu, musiken eller stereoapparaterna :)
 
sen tror jag även att det kan vara könsrelaterat, det kan vara så att fler män skriver i forumen och det gör nog sitt till tror jag. män tycker det är kul med teknik och kan bli hur nördiga som helst ( ja, det finns undantag. men fan inte många:))
 
Du har nog alldeles rätt. Kvinnor brukar generellt sett vara lite mindre teknik-freaks än män.

/En som känner sig träffad
 
forstheim skrev:
Tekniska prylar i kombination med frigolit..det är grejor det! :=)

Doften av kartong när man öppnar förpackningen till en pryl... Kommer ihåg det från barndomens julaftnar.

Är det bara vi killar som är såna?

Larsa
 
jag kan också vara tekniknörd, men jag kommer inte ens i närheten om jag jämför med tex min pojkvän. så ja, det är bara ni killar som är såna.

:)
 
ariadne skrev:
jag kan också vara tekniknörd, men jag kommer inte ens i närheten om jag jämför med tex min pojkvän. så ja, det är bara ni killar som är såna.

För en tid sedan hade Washington Post en artikel om tekniknörderi inom hifikretsar. Artikelförfattaren formulerade sig med sällsynt klarhet när han skrev: "Men are also born upgraders. Whatever they have is somehow lacking, even if it's superb." (Om vi nu ändå hänger oss åt godmodiga [?] könsstereotyper!)
 
J. S-g. skrev:
För en tid sedan hade Washington Post en artikel om tekniknörderi inom hifikretsar. Artikelförfattaren formulerade sig med sällsynt klarhet när han skrev: "Men are also born upgraders. Whatever they have is somehow lacking, even if it's superb." (Om vi nu ändå hänger oss åt godmodiga [?] könsstereotyper!)

Man kan inte göra annat än instämma.

/En som just ska till och uppgradera sina högtalare
 
ANNONS
Upp till 6000:- Cashback på Sony-prylar