Graal skrev:
Visst är det många fördelar i arbetssätt med det digitala. Ingen ifrågasätter det tror jag. Är själv inte speciellt förvånad att yrkesfotografer idag blivit digitala, när bilderna snabbt ska fram och då de bara ska tryckas i skrifter etc. Men en del argument faller ändå. Det är t.ex inte omöjligt att mitt i en rulle byta ISO. Bara att veva tillbaks filmen och sätta i en ny (om du har manuell tillbakaspolning vill säga, annars spolas väl hela filmen in i kasetten). När man sedan vill byta tillbaka ISO vevar man tillbaka och sätter i den gamla filmen, drar fram och exponerar med optiklocket på till den ruta man slutade (och lägger till en för säkerhets skull).
Visst går det också, men jösses så mycket osmidigare. Det beror givetvis på
hur man fotar. Jag är då i väldigt olika ljus under en och samma fotosession väldigt ofta. Ränner ut och in mellan inomhus och utomhus, och att då byta rulle skulle ta väldigt mycket tid.
Men smidigare är att ha två eller flera kamerahus med sig, då slipper man byta film i kameran. Bäst är naturligtvis att ha tillräckligt ljusstark optik så att man inte behöver ändra ISO. Själv har jag en 35:a med ljusstyrka 1,2. Med Tri-X i kamerahuset kan man då fotografera från starkaste solsken till mörka inomhuslokaler med svag belysning utan att behöva byta film.
Men då börjar vi snacka riktigt mycket pengar här, och jag tror inte det är många amatörfotografer som har råd med vare sig flera kamerahus eller så ljusstarka objektiv som f1,2.
Nu vet jag inte precis hur många steg det skiljer mellan f1,8 och f1,2 (två max?), men det väldigt knappt för egen del att fota med ISO 1600 och f1,8 i vissa fall. Det borde motsvara Tri-X (som väl är 400?) och två bländarsteg ljusare än f1,8. Rätt så likvärdigt alltså, men väldigt mycket billigare med digitalaren, samt framförallt smidigt. Men visst blir det säkerligen snyggare bilder analogt när det är så mörkt, det tvivlar jag inte på. Mångsidigheten är dock inte lika stor, varför jag som amatör i dagens läge aldrig skulle köra analogt.
Att jag heller inte skulle kunna ha någon som helst vetskap om slutresultatet är också en missuppfattning. Med erfarenhet och kunskap kan du visualisera och veta exakt hur varenda yta i bilden kommer att bli på slutlig bild med en viss exponering och framkallning av filmen (se Zon-systemet), i alla fall när det gäller svartvitt. Men för nybörjare är det kanske inte så lätt det kan jag hålla med om.
Det är ju en fråga om erfarenhet, och det är klart att man kan lära sig hur det ska bli, relativt exakt med en analog kamera. Men det måste ju ta mycket längre tid, då man inte ser resultatet direkt. Sen har ju den analoga filmen ett större dynamiskt omfång, varför man kan justera exponeringsfel bättre i efterhand, åtminstone om man framkallar själv.
Jag tror inte att det är bara nybörjare som tjänar på att fota digitalt, utan de flesta som inte kommit upp nån slags "semi-proffsklass".
Det roligaste är antagligen att kombinera analogt och digitalt. Jag skulle hemskt gärna fota i mellanformat analogt, men jag har inte råd tyvärr. Jag är mest överlycklig över att kunna ta såpass bra bilder som jag kan göra med den förhållandevis enkla utrustning och erfarenhet jag har. Det hade jag aldrig lyckats med om jag fotat analogt.
Edit: Jag tycker förresten att du tar väldigt fina bilder Nils, så du har nog den erfarenhet som krävs
