Digitala svartvita utskrifter lika bra som i mörkrummet?

[Estethia]

PerFogelberg skrev:
...Jag har även haft funderingar på hur man skulle kunna skriva ut ett negativ på OH-papper i samma storlek som den färdiga kopian och kontaktkopiera. Någon som har prövat?

jag har som du oxå haft funderingar men ej provat på vanligt fotopapper.
vad jag dock har gjort är att jag skrivit ut en bild på OH-papper och gjort en photo-screen.
dvs, lagt OH-papper med bild på ovanpå en påmålad och torkad specialemulsion på en screenram, exponerat i uv-ljus, och sedan sköljt bort det som inte träffats av ljus, för att sen hälla färg i ramen och trycka på tröja.
mycket kul process!!! *gilla*
nångång ska man väl få tummen ur och göra den (trots allt ;o) betydligt enklare processen med att lägga OH-papper ovanpå vanligt fotopapper oxå. )
hinner du först så kan du väl säga till. jag är jättenyfiken på resultatet! D

 

[Copy_Con]

Hmm, nu blir jag osäker skall försöka vara tydlig; vi tar det steg för steg.

Estethia skrev:
varför kom din förknippning med vinjettering in? alltså, vad fick dig att nämna det och vad var målet?
(hänger inte riktigt med, tror jag, men är mycket intresserad eftersom jag förtjust använt mig av mörk vinjettering i sisådär 15 år, analogt som digitalt)

Jag förknippar fiberpapper och sepiaton med gamla porträtt från stenåldern (även senare förstås). Och eftersom tråden började med ett inlägg som bestod av...

"Fotoaffärernas nya entimmeslab går att mata med digitala medier. Frågan är om det kan ersätta en bild framkallad på fint fiberpapper på traditionellt sätt. Kan man få samma djup i en utskrift som en selentonad bild på kartongpapper?"

Och eftersom vinjettering är en del av mörkrumsprocessen för vissa bilder och denna inte blir lika bra på digital väg så tyckte jag att det var värt att nämna :-/

/Christian - Som oxå ätr lite småtrött

 

[Estethia]

Copy_Con skrev:
......och denna inte blir lika bra på digital väg så tyckte jag att det var värt att nämna...

ah, oki. jag tror jag förstår nu. ;o)

men vad är det som säger att vinjettering inte blir lika bra på digital väg? är det verkligen det digitala verktyget som sätter gränser? kan det inte snarare vara personen bakom verktyget?

 

[J. Patric]

Det är förstås utmärkt om man med digital teknik och skrivare kan få liknande resultat som med svartvitt fotopapper, och dessutom hållbara till lagom pris.

För mig vore det perfekt för t.ex. vykort eller bilder jag vill ge bort för enbart *motivets skull* och inte behöva arbeta i mörkrummet i timmar.

En ring av rostfritt stål med en blå slipad glasbit kan ju se lika bra ut som en ring i silver med äkta safir. Det krävs en expert för att kunna se skillnaden. Olika saker till olika pris och möda, men lika användbara.

 

[Copy_Con]

Estethia skrev:
ah, oki. jag tror jag förstår nu. ;o)

men vad är det som säger att vinjettering inte blir lika bra på digital väg? är det verkligen det digitala verktyget som sätter gränser? kan det inte snarare vara personen bakom verktyget?

Om man gör en bild 30 x 40, ganska mjuk och ljus (235 i fonden) och tonar ut låt säga 7 cm på sidorna till vitt (255), så blir det oundvikligen bandningar. Ifrån 255 till 235 är det 20 steg.
70 / 20= 3,5, alltså blir det 3,5 mm för varje ljusvärde och det syns, i alla fall för mig.
Hur du gör för att det inte skall synas det får du gärna berätta.

 

[J. Patric]

Copy_Con skrev:
Jag förknippar fiberpapper och sepiaton med gamla porträtt från stenåldern (även senare förstås).

Anledningen till att man sepiatonade en del porträtt var dels för att sepiatonen liknar hudfärgen bättre än grått, och dels för att förbättra hållbarheten på fotografierna så att de skulle hålla i generationer.

 

[Estethia]

Copy_Con skrev:
Om man gör en bild 30 x 40, ganska mjuk och ljus (235 i fonden) och tonar ut låt säga 7 cm på sidorna till vitt (255), så blir det oundvikligen bandningar. Ifrån 255 till 235 är det 20 steg.
70 / 20= 3,5, alltså blir det 3,5 mm för varje ljusvärde och det syns, i alla fall för mig.
Hur du gör för att det inte skall synas det får du gärna berätta.

ser det ut så för dig när bilden är i rgb?
man bör ha kvar bilden i rgb även om den är s/v, och ha konverterat den mjukt med channel mixer (blanda kanaler) i monokromt läge. (jag brukar lägga det som ett justeringslager över färgbilden i tif-versionen)
själv har jag aldrig upplevt liknande, eftersom det, mig veterligen, i rgb blir 255x255x255.

jag kanske tänker fel nu (megatrött), men hur som helst har jag aldrig råkat ut för nåt liknande med detta tillvägagångssätt.

 

[mipert]

Det finns två sätt att undvika bandningar (som jag sällan drabbats av).

Konvertera bilden tillfälligt till 16 bitar/kanal innan du tonar ut den.

Lägg på brus (svagt) över det tonade fältet.