Jag måste säga att jag blir alldeles matt över hur trådarna kan spåra ur i testuggande med i förväg fastlagd rollfördelning enligt modellen: Roland skriver något positivt om Pentax. Åsiktskonstaplarna rycker ut och förklarar att Roland har fel och är en fanatiker. Roland försvarar sig och sedan är pajkastningen igång. Och det utan att någon av kombattanterna ens hållit en DA*200 eller ens en K20D i sin hand, och än mindre haft möjlighet att seriöst utvärdera den! De första gångerna hade det ett visst underhållningsvärde men nu fyller det bara ut trådarna med meningslösa tecken.
Jag vet inget om DA*200 men jag råkar vara lycklig ägare till en FA*200 som i princip har samma optiska konstruktion. Och jag kan bara säga att det tillsammans med FA*85 1,4 är ett av mina absoluta favoritobjektiv. Visst går det att provocera fram PF med en K10D, men det är inte så ofta jag använder den för att fotografera nakna smala grenar i motljus. I de flesta situationer märks det inte alls, medan objektivets positiva egenskaper märks desto mer. Oftast blir därför det sammanlagda betyget mycket gott. När get gäller PF kan inget av mina pentaxobjektiv mäta sig med min Fuji F30, som verkligen vet hur man lockar fram lila skuggor, men jag skulle ändå inte vilja byta ut den som kompakt, skarp och lågbrusig kamera att alltid ha med sig. Livet är fullt av kompromisser.
Avslutningsvis ett försök att förlänga debatten. Som jag har förstått det är CA en egenskap hos objektivet och PF en egenskap hos kombinationen av objektiv och sensor. Det tycks också finnas en del indikationer på att sensorn i K20D skulle vara mindre känslig för PF än den i K10D. Det lär väl visa sig.
I vilket fall som helst lär väl detta inlägg räcka för att också jag ska bli brännmärkt som Pentax (och Fuji)fanatiker av forumets självutnämnda åsiktspoliser
Välbekomme!