Att gå från Canon till Nikon eller tvärt om är ett rent helsike! Fokusering och zomning är ju tvärt om på dessa kameror. Därför så stannar Canon fotograferna kvar med sina grejor. Eller Nikon fotograferna för den delen. Hade gärna haft en 810 med ett gäng gluggar men jag gör inte ett byte till i mitt liv. Ställer till det allt för mycket i mitt fotograferande.
Hade det inte varit för att Nikon drog värsta lögnen 2005 så hade jag varit kvar i Nikon templet, men de "tvingade" mig att byta, för de sa att någon fullformat skulle de inte göra. De var så nöjda med APS-c sensorn.
Det tog nog mig ett par år att bli bekväm med Canon efter bytet. Med många missade bilder för att man vred åt fel håll i stressade lägen.
Men när man väl blev van med Canon så lärde man sig att leva med den. De brister mina kameror har haft har jag jobbat bort.
Bandning är något jag aldrig har haft problem med. Troligtvis så fotograferar jag på sådant sätt att det aldrig uppstår. Ett gäng avtonade filter hjälper mig när det dynamiska omfånget inte räcker till. Kan jag inte det så gör jag flera exponeringar på samma motiv och trixar i PS så att det blir bra.
När Canon började med multiexponering så kände jag att jag inte behövde vara avundsjuk längre på Nikon folket. Då blev det som om jag var med i gänget igen. Aldrig behövde jag tänka att jag kanske skulle byta tillbaks till Nikon.
Ska säga att jag verkligen gillade Nikon, Från min 801 till F4 till D2X var härliga kameror, D2X'en var fullspäckad med teknik, hur skön som helst att ha i handen. AF var grymt bra. När jag bytte ut den mot en 1DS mark II så blev jag väldigt glad för FF men hatade deras AF system. Kände att jag bytte ner mig med allt förutom stor sensor. Sen har jag avverkat några Canonkameror, allt från 50D, 7D, 5D markII 5D mark III. 50D och 7D var helt värdelösa för mitt sätt att fotografera märkte jag efterhand. Bruset på högre iso var katastrof. Inte förrän 5D mark II kände jag mig nöjd. Men saknade den viktiga multiexponeringen. Så när jag väl köpte 5D mark III kände jag att nu behöver jag aldrig byta kamera längre. Givetvis kommer jag att byta, för när det kommer någon som är bättre än den jag har så kommer köpsuget. Men det får vara en Canon annars så behåller jag det jag har.
Att Nikon och Sony har bättre sensor än Canon är inget som jag hänger upp mig på. Det är bara att gratulera. Själv så har jag lärt mig att använda min Canon och får fram fantastiska bilder med den. Om jag hade fått det med en Nikon eller Sony? Givetvis hade jag fått det, men det är bara för att jag är en så duktig fotograf. Inte för att jag har något speciellt märke på min kamera.
Så ett tips till TS, stanna du kvar, för du blir inte en bättre fotograf för att du byter och inte blir bilderna bättre heller. Bara för att den tekniska kvalitén blir bättre så innebär det inte att bilden blir bättre.
Men har du gott om pengar så byt, för inget är roligare än att ha lite nya prylar att leka med. Tyvärr varar bara den känslan i ca 2 veckor, sen är det som vanligt igen. Så det är upp till din fotografiska ådra om det ska bli bättre bilder.
Och till er andra som lever med luppen framför ögat. Bilder ska betraktas i sin helhet! Att dela upp bilden i små enheter är som att dela upp din tallrik mat med kött för sig, potatis för sig, sås för sig och grönsaker för sig. Och sen bara äta potatisen och klaga på att maten inte var god när man vet att man inte tycker om potatis. = Leta upp den delen i bilden som där man tror att man behöver ev lätta upp skuggor och så blir där bandning och sen skita i resten av bilden och klaga över den lilla del i bilden som bandningen uppstår.
Sen måste jag gratulera TS för skapande av årets första bråktråd. Alltid roligt med dessa trådar, få se hur en del verkligen brinner för sin fotografering. Försvarar med näbbar och klor sitt märke, eller kastar skit på andras märke. Roligt att även de som bara sysslar med foto för teknikens skull kommer med här. Alltid uppfriskande.
