Jag började min fotografiska bana med 55mm f/1,2 med manuell fokus, och kom fram till att det var näst intill omöjligt att få skärpan på ögat utan stativ och en modell som verkligen koncentrerar sig på att sitta helt stilla. Inte särskilt användbart med andra ord... Bytte till 35mm f/1,4 som var betydligt mera lättanvänt, men fortfarande ett ruggigt kort skärpedjup.
Nja, läs en gång till! ;-)
Alla har vi fått saker om bakfoten någon gång! Det är ju riktigt invecklade saker det här... Det var verkligen inte meningen att förlöjliga någon och jag hoppas det inte uppfattades så!hailstorm skrev:
ahh.
Tack för den Pontus... nu har du fått mej förlöjligad i hela forumet
Ett tips är att ta en jäkla massa bilder... Skämt åsido, jag tror inte att det blivit bättre med ett dyrare objektiv, om inte hunden rörde sig våldsamt snabbt. Man får helt enkelt lära sig hur AF:en placerar skärpan, men det kommer inte alltid att bli rätt ändå. Bäst är ju som Michael skriver manuell fokus, men sökarna nuförtiden är ju ofta små och ljussvaga. Och när man väl ställt in skärpan perfekt ska hundskrället till att röra sig några millimeter också... ;-)
Det beror helt på avståndet till personen (eller avbildningsskalan). Ett porträtt kan ju vara helfigur också. Då går det att köra på 1.8 men till att plåta enbart ansiktet så bör man ej ha bländare 2.8 eller större med tanke på skärpedjupet.
