Som Plus-medlem får du: Tillgång till våra Plus-artiklar | Egen blogg och Portfolio | Fri uppladdning av dina bilder | Rabatt på kameraförsäkring och fotoresor | 20% rabatt på Leofoto-stativ och tillbehör | Köp till Sveriges mest lästa fototidning Fotosidan Magasin till extra bra pris.

Plusmedlemskap kostar 349 kr per år

Annons

Borde vi använda ett annat ord än ”spegelfri/spegellös”

Produkter
(logga in för att koppla)
Fotosidan Magasin kommer från FS och före Pers kampanj skrev de också spegellösa. Spegellös är fortfarande det etablerade ordet i andra sammanhang och inte minst på engelska används -less.

På ett ställe använder Cyberfoto uttrycket "spegelfritt system" om Canons nya kamera.
På sin hemsida använder Canon beteckningen "kompakt kamerasystem".

Mitt intryck av uttryck är att de ger olika avtryck.
En "lösaktig" ståndpunkt kan ha påverkats av egen/favorittillverkares tidigare negativa/kritiska inställning till det aktuella teknikskiftet.
 
En "lösaktig" ståndpunkt kan ha påverkats av egen/favorittillverkares tidigare negativa/kritiska inställning till det aktuella teknikskiftet.
Jag kan inte komma på någon tillverkare som har haft en negativ/kritik inställning till spegelfri teknik. Alla tillverkare (som jag kan komma på namnet på) har tillverkat spegelfria systemkameror i många år.
 
Ja det är hela sammanhanget i en mening som förändrar ord som lös eller fri, man kan plocka in ordet Mål som exempel i rejält många sammanhang, och ordet får mycket skilda betydelser, samma med Lös eller fri, digital systemkamera fri från spegel kommer nog att dyka upp i förklaringar framöver.


Bekymmerslös person och bekymmersfri person är väldigt bra, men uttrycks nog att person låt oss kalla honom Pelle är nu fri från bekymmer alla skulder betalda, men samtidigt kan nog ett antal säga det samma om en olycklig person som gått hädan.
en bekymmerslös person kan likväl uppfattas som att vara ointresserad av det mesta, och lever för dagen.
 
Fotosidan Magasin kommer från FS och före Pers kampanj skrev de också spegellösa. Spegellös är fortfarande det etablerade ordet i andra sammanhang och inte minst på engelska används -less.

Hur pass kan man använda engelskan som referens i sammanhanget?

Om vi på svenska kan använda både problemfri och problemlös med närbesläktad innebörd så finns väl bara problemfree på engelska. Inte problemless?

Har ordet mirrorfree någon verklig innebörd på engelska?
 
Hur pass kan man använda engelskan som referens i sammanhanget?

-less funkar väl ungefär som -lös. Lossless compression, inte lossfree compression.

Om vi på svenska kan använda både problemfri och problemlös med närbesläktad innebörd så finns väl bara problemfree på engelska. Inte problemless?

Har ordet mirrorfree någon verklig innebörd på engelska?

Det hade det inte heller på svenska innan en grupp här tyckte det skulle låta mer som i reklamen, dvs ett mer positivt ord.

Jag tycker fortfarande att det är en nyansskillnad. -fri antyder befriad, dvs att något varit problem tidigare så det är ett ställningstagande. - lös betyder bara utan.
 
Om man ska vara normativ så tror jag att det ska vara "innan Pers kampanj", men de flesta språkvårdare tycks numera acceptera båda varianterna.

De flesta språkvårdare jag varit i kontakt med hade inte ens hört begreppet men tyckte det lät kul när jag förklarade.

Det var också i kontakter med språkvårdare som jag eller vi gjorde spaningen att man verkar skriva -lös om det är någon teknisk del som inte behövs/används.

Man skriver inte kardanfri utan kardanlös bil. När man hittar på nya teknikord som verkar det naturliga vara -lös. Kantlöst fönster. Bälteslös bil men låsningsfria bromsar. Har det med att "bromsa" inte är substantiv? Ekerlöst hjul, färglös klädsel. Mönsterfritt plagg låter knäppt men mönsterlöst solklart rätt utan att jag någonsin hört orden förut.

Du som språkvårdare borde ha bra känsla för detta.
 
Det är ett intressant påstående som det vore kul att få kommenterat av en språkvetare. T.ex. om vilka undersökningar som finns om saken.

Finns det undersökningar om något annat ordval eftersom du efterlyser detta elelr kan det möjligen vara forumtaktik :)

Men vilken sorts ändelse som är vanlig i olika sammanhang är inte ett argument för vilken ändelse som är mer rätt. Det här är en språkfråga och de flesta språkvetare gör inte undersökningar om språk för att vara normativa.

Då slipper du men jag har frågat runt mycket eftersom spegelfri låter så fel och så reklam utan att jag kunnat sätta fingret på varför. Annars så är just sammanhang, liknande ord och hur man brukar göra som bygger upp vår språkkänsla men du är inte journalist så det spelar mindre roll.

Jag tycker mig se "nyckelfri" oftare i det sammanhanget.


Stämmer nog i stort sett.

Notera dock att IKEAs fjärrkontroll för att styra lampor utan sladdkoppling heter "Trådfri". :)
(Ja, det ger dig väl viss fuktighet på din kvarn, Ola. :)

Trådfri låter också väldigt konstigt, men det skrevs väl av en reklammakare, förlåt, copywriter. Man kan väl spekulera att de ville skilja tekniken från annan trådlös teknik.

Wirefree technology by IKEA.
 
Jag har ingen aning, men det känns lite meningslöst att argumentera om vad som är "naturlig" eller traditionell ordbildning utan att vet något om det.

Så det var därför du hittade på ett nytt ord? Du hade ingen känsla för språket och känner inte till några regler?

Argumenterar gör du i alla fall.
 
[...]
Trådfri låter också väldigt konstigt, men det skrevs väl av en reklammakare, förlåt, copywriter. Man kan väl spekulera att de ville skilja tekniken från annan trådlös teknik.

Wirefree technology by IKEA.

Om IKEA och deras namnsättning av produkter kan man säga en hel del.
Vad sägs om gungälgen Ekorre?
 

Bilagor

  • BD09B652-3910-4973-8695-AA2AD7CAEA75.jpg
    BD09B652-3910-4973-8695-AA2AD7CAEA75.jpg
    66 KB · Visningar: 3
-less funkar väl ungefär som -lös. Lossless compression, inte lossfree compression.



Det hade det inte heller på svenska innan en grupp här tyckte det skulle låta mer som i reklamen, dvs ett mer positivt ord.

Jag tycker fortfarande att det är en nyansskillnad. -fri antyder befriad, dvs att något varit problem tidigare så det är ett ställningstagande. - lös betyder bara utan.

Visst är det skillnad i fri och lös.
Jag är en fri människa inte befriad.
Och inte heller lös(aktig).

Jag söker egentligen inte ett mer positivt ord för kameror utan spegel. Jag söker ett ord som unikt beskriver kamerans egenskaper utan att behöva jämföra den med andra.

Den är grön, inte o-röd.
Den är torr, inte o-blöt.
Den är ...
 
Visst är det skillnad i fri och lös.
Jag är en fri människa inte befriad.
Och inte heller lös(aktig).

Jag söker egentligen inte ett mer positivt ord för kameror utan spegel. Jag söker ett ord som unikt beskriver kamerans egenskaper utan att behöva jämföra den med andra.

Den är grön, inte o-röd.
Den är torr, inte o-blöt.
Den är ...

Och hur i hela världen kom Per då fram till att -fri skulle vara en bättre ändelse än det etablerade -lös?

Det gör knappast språkbruket m a p kameror tydligare utan tvärtom med ytterligare ett ord för samma sak.
 
Så det var därför du hittade på ett nytt ord? Du hade ingen känsla för språket och känner inte till några regler?
Jag tror inte att det var jag som hittade på det, och jag argumenterade verkligen inte med att det följde det traditionella eller Det Rätta Sättet<TM> att bilda ord. Såvitt jag minns hänvisade jag inte alls heller till auktoriteter.

Jag helt enkelt tyckte att det var ett bättre ord (och hade lite småargument om varför).

Du hänvisade däremot till en tradition och ett mönster i språket. Om man gör det så bör man nog kunna visa det med mer en några få exempel. T.ex. genom att hänvisa till en vetenskaplig uppsats om saken. Annars blir det också bara tyckande.
 
Om IKEA och deras namnsättning av produkter kan man säga en hel del.
Om jag minns rätt så försöker IKEA ha samma namn på sina produkter i hela världen och måste då se till att ett namn inte betyder något obscent på något språk. Det är nog rätt svårt att se till att alla namnen inte känns lite fåniga för oss svenskar.
 
Det gör knappast språkbruket m a p kameror tydligare utan tvärtom med ytterligare ett ord för samma sak.
Det är jag i gott sällskap om. Folk använder ju direktimporterade engelska (ofta inte ens översatta) kameratermer istället för väletablerade svenska dylika.

T.ex. SLR istället för ESR, kamerakropp istället för kamerahus, lins istället för objektiv, stopp istället för steg, etc, etc.

(Ja, jag vet vad det beror på, men det blir det ju inte bättre av).
 
Det är jag i gott sällskap om. Folk använder ju direktimporterade engelska (ofta inte ens översatta) kameratermer istället för väletablerade svenska dylika.

T.ex. SLR istället för ESR, kamerakropp istället för kamerahus, lins istället för objektiv, stopp istället för steg, etc, etc.

(Ja, jag vet vad det beror på, men det blir det ju inte bättre av).

Inte så lite fånigt blir det med just body eller kropp.
Ordet kamera har ju latinskt ursprung. Camera som betyder rum.
Franskans chambre.
Engelskans chamber.
Svenskans kammare.

Inom byggnadsvärlden pratar man visserligen om ”huskropp” vilket definierar den fysiska byggnaden oavsett dess juridiska indelning i bostäder eller fastigheter. Men sådana utmaningar finns väl inte för ett kamerahus.
 
ANNONS
Götaplatsens foto – en riktig fotobutik.