Som Plus-medlem får du: Tillgång till våra Plus-artiklar | Egen blogg och Portfolio | Fri uppladdning av dina bilder | Rabatt på kameraförsäkring och fotoresor | 20% rabatt på Leofoto-stativ och tillbehör | Köp till Sveriges mest lästa fototidning Fotosidan Magasin till extra bra pris.

Plusmedlemskap kostar 349 kr per år

Annons

Bländare & blixt

Produkter
(logga in för att koppla)
Ja jag formulerade mig kanske fel..
jag menade så du skriver.. stor bländare, lågt tal, släpper in mer ljus.. f.2,8
liten bländare, högt tal, släpper in mindre ljus.. f.14

med högre bländare menar jag högre tal.. alltså bländare 14 är ju en liten öppning å då kommer mindre ljus in.. eller?
---
Njä, fortfarande inte riktigt rätt... :)

Stor bländare - stort tal - t.ex. 1:2 - släpper in mera ljus
Liten bländare - litet tal - t.ex. 1:11 - släpper in mindre ljus

Det är alltså bråktal det handlar om. Ifall man får hälften av något så får man förstås mycket mer än ifall man får bara 1/11-del.

Bländarens storlek fås (teoretiskt och definitonsmässigt) genom att mäta bländarens diameter. Så en gång till med lite andra ord:
Stor diameter - STORT TAL - ex. 1/2 - stor bländare - mycke' ljus kommer igenom.
Liten diameter - LITET TAL - ex. 1/11 - liten bländare - lite ljus kommer igenom.


Enkelt så långt, väl? Men ifall man skulle ha valt att istället ange storleken direkt i mm eftersom det vid första ögonkastet förefaller vara enklast, så uppkommer genast en fototeknisk komplikation som gör att detta inte alls blir fallet. Såvida inte alla nöjer sig med att använda objektiv med samma brännvidd, men den situationen tror jag rådde enbart under en kort tid efter att världens första objektiv hade tillverkats. Redan objektiv nr 2 hade högst sannolikt fått en annan brännvidd...

Pga av den ovan antydda komplikationen anger man därför bländarens diameter RELATIVT objektivets brännvidd. Det betyder att när vi har t.ex. ett objektiv med 100 mm brännvidd inställd på en bländardiameter av 25 mm, så blir den relativa bländaren 25 : 100, dvs 1:4. Om vi nu har ett annat objektiv med brännvidd 50 mm med bländaren inställd till 12,5 mm diameter, så får vi 12,5 : 50, vilket också blir 1:4. Obs! Detta är naturligtvis inte alls detsamma som 1:1,4! Vilket ju är ett superljusstarkt objektiv, som skulle (teoretiskt) ha en bländardiameter på 70 mm vid 100 mm brännvidd och 35 mm vid 50 mm brännvidd.

Det fiffiga med att ange bländarstorleken som ett relativt värde är således att detta värde blir detsamma oavsett vilken brännvidd det använda objektivet råkar ha.

Komplikationen uppstår alltså ifall man istället skulle ha valt att definiera bländarens storlek genom att direkt ange dess diameter som mått, för att det förefaller att vara "enklare". Icke förstås!
Ex. på hur det skulle bli då: Antag att fotografen har kommit fram till att det blir lagom exponering med exempelvis bländare 10 mm på ett objektiv med brännvidden 100 mm, om slutartiden 1/125 sekund används. Om han/hon (hen?) nu byter till ett 70 mm objektiv med samma 10 mm bländardiameter inställd så måste exponeringstiden då minskas till 1/250 sekund för att få samma exponering, och för ett 50 mm objektiv med 10 mm bländardiameter så behöver slutartiden kortas ytterligare till 1/500 sekund. Ingen skulle väl ha lyckats lära sig att exponera rätt då...


Nu väntar jag bara på att det ska dyka upp ytterligare något "ljushuvud" som tycker att angivelsen av slutartid "är för svår för folk".

På moderna kameror så anges ju slutartiderna som ..., 60, 125, 250, 500, ...
Ingen verkar ha svårt att förstå att detta också är bråktal, och att betydelsen är ..., 1/60, 1/125, 1/250, 1/500, ... sekund, samt att 1/500 sekund är en kortare exponeringstid och 1/125 sekund en längre.

Vilket sagda "ljushuvud" däremot tycker är alldeles för svårt. Så vederbörande börja istället att lära ut och skriva i kamerabruksanvisningarna:
Stort tal - kort exponeringstid
Litet tal - lång exponeringstid

Fast när man ställer in slutartider över 1 sekund, så blir det tvärtom till tvärtom, dvs:
Stort tal - lång exponeringstid
Litet tal - kort exponeringstid

Jag skulle sucka, men inte bli förvånad...


Jag tror däremot inte alls att detta "är för svårt för folk". I början kan man ju när det gäller bländare tänka 1/2,8 istället för bara 2,8 och bländare 1/11 istället för bara 11. Sedan sitter det snart. Första gången jag såg de här ändrade bländardefinitions-stolligheterna var omkring år 2000 i en bruksanvisning till en Canon-kamera. Ifall nu all världens fotointresserade har kunna lära sig rätt när det gäller bländar-angivelser ända fram till ungefär år 2000 eller däromkring, så måste väl även dagens människor kunna klara detta!


Vet inte ifall jag har hamnat för mycket Off-Topic nu, eller? :)


---
med blixtstyrkan/ljuset menar jag hur ljuset av blixten påverkar bilden.

alltså och om jag har blixten på manuellt läge med full kräm 1/1 och har en bländare på 2,8 så blir bilden ljusare än om jag ändrar till bländare 14, då blir bilden mörkare.. för högre bländare ex f,14 stryper ljuset.Det kommer då inte in lika mycket ljus genom linsen som det gör vid f.2,8

Detta måste väl vara rätt? Eller rätta mig om jag har fel...
Det fotopraktiska är rätt, det är bara det matematiska som fortfarande inte stämmer.

Det är inte korrekt att säga "... för högre bländare ex f,14 stryper ljuset", utan 'för MINDRE bländare ex. 1:14 stryps ljuset'. Det förra krockar ju helt klart med de vanliga konventionerna, där HÖGRE uppfattas som STÖRRE, vilket förstås blir fel när man skriver så och leder till alla dessa ständiga missuppfattningar.

Före år 2000 förekom det aldrig några missuppfattningar om vad man menade när man skrev stor, respektive liten bländare (utom möjligen när det gällde någon enstaka nybörjare, som då direkt fick lära sig det rätta av närmsta fotointressent. Men numera är det ständigt problem - man vet aldrig vad folk menar. :)
.
 
Senast ändrad:
Det fotopraktiska är rätt, det är bara det matematiska som fortfarande inte stämmer.

Det är inte korrekt att säga "... för högre bländare ex f,14 stryper ljuset", utan 'för MINDRE bländare ex. 1:14 stryps ljuset'. Det förra krockar ju helt klart med de vanliga konventionerna, där HÖGRE uppfattas som STÖRRE
.

Tack för svar!
Hamnade dock lite utanför blixtfrågan men men.. =)

Jag tillhör väl de "moderna" vad gäller bländare! =)
Jag har bara fotat i 2 år och gått kurs för en känd naturfotograf.. och han lärde ut såhär..
Jag är utbildad mattelärare så jag förstår ditt resonemang men har aldrig lagt ner så mycket tid på att förstå precis hur det fungerar! =) Så länge jag vet hur det fungerar i praktiken.. eller ja.. hur jag ska ändra de olika inställningarna för att få kortet ljusare eller mörkare.. =)

men det du skriver ovan att det är fel att säga "för högre bländare ex f,14 stryper ljuset",
jag menar högre tal (blir en mindre mm öppning) om man inte tänker i bråktal, då jag ju inte fått med mig att det är bråktal det handlar om =) men nu så..

men detta förstår jag inte vad du menar..
"Det förra krockar ju helt klart med de vanliga konventionerna, där HÖGRE uppfattas som STÖRRE"

menar du så som vi uppfattar det utan bråktal att missförståndet blir att
HÖGRE tal ex. 14-16-22 uppfattas som STÖRRE tal..menar du eller? för en större bländare vet man ju att det inte är...
för jag är ju me på att f.14-16-22 är en MINDRE bländare

Tack för kunskap!
Vet dock inte om jag kanske blir lite mer förvirrad =)
 
och vi får verkligen hoppas på att det inte ändrar slutartid tänket..
men någon tycker väl att vi ska modernisera å ändra på allt =)
 
Jag har kollat runt nu och många sidor använder nu de "moderna tänket" och vi yngre som börjat fota nu på senare år förstår varandra.. vad vi menar med liten bländare högt tal och stor bländare litet tal. =)

"En stor bländare (stor bländaröppning) innebär alltså ett lågt bländartal & tvärtom. "Ju högre bländartal, desto mindre bländaröppning".

"Är bländaröppningen stor (lågt bländartal) blir ljusgenomsläppet högt Vilket betyder att när bländaröppningen är liten (högt bländartal) blir ljusgenomsläppet litet.

"Först och främst vill jag säga (så det inte blir missförstånd) när man säger stor bländare menar jag ett litet bländarvärde. Tvärtom blir då liten bländare stort bländarvärde."

"Av dessa värden anger det lägre värdet den största bländaröppningen, alltså det största ljusinsläppet. Ju högre värde bländaren är inställd på desto mindre blir alltså ljusinsläppet."

Detta hittade jag blandannat vid en snabb sökning.. det stämmer ju med mitt tänk då.. =)

Hur fungerar det om jag tänker som du f.1/2,8 och hur blir det vid ex f,32 blir det f.1/32 ?
 
Senast ändrad:
Rent matematiskt så är ju bländarvärdet ett bråktal (f/5,6 t.ex.) och om man ska vara fullständigt korrekt så ska man ju alltså veta brännvidden också för att få det rätta talet. Använder man 50 mm och bländare f/5,6 så är alltså bländaren 50/5,6=8,9 mm. Men så gör man ju inte till vardags. Inte heller säger man att bländaren är "en fem-komma-sjättedel". Jag hävdar att de allra flesta säger "bländare 5,6" och att alla förstår vad som menas. Sen finns det förstås de som kommer att säga att det inte är matematiskt korrekt, men det spelar mindre roll.

"Större bländare" = större fysisk bländaröppning = lägre värde i vardagstal d.v.s. 2,8 är lägre än 5,6

"Blända upp" = öka bländarens fysiska storlek = använda ett lägre värde i vardagstal
 
"Större bländare" = större fysisk bländaröppning = lägre värde i vardagstal d.v.s. 2,8 är lägre än 5,6

"Blända upp" = öka bländarens fysiska storlek = använda ett lägre värde i vardagstal

Tack! =)
Precis så jag tänker i vardagstal!

"mindre bländare" = mindre fysisk öppning= högre bländarvärde dvs bländar 14 är högre än 11

"Blända ner." minska öppningen =använd ett högre bländarvärde ex 16

Rätt om man ej tänker matematiskt?? eller?
 
Tack! =)
Precis så jag tänker i vardagstal!

"mindre bländare" = mindre fysisk öppning= högre bländarvärde dvs bländar 14 är högre än 11

"Blända ner." minska öppningen =använd ett högre bländarvärde ex 16

Rätt om man ej tänker matematiskt?? eller?

Precis så som jag (och de flesta?) tänker.
 
Hur fungerar det om jag tänker som du f.1/2,8 och hur blir det vid ex f,32 blir det f.1/32 ?

Svar: Ja


Anledningen är bokstaven f = fokallängd.

Om du fotar med bländare f/32 och 64 mm brännvidd (fokallängd) blir:
Bländaröppningens diameter = f/32 = 64 / 32 = 2 mm

Om du fotar med bländare f/32 och 128 mm brännvidd (fokallängd) blir:
Bländaröppningens diameter = f/32 = 128/ 32 = 4 mm

Som du ser så blir alltså bländaröppningens fysiska diameter olika vid olika brännvidd, därför använder man bråket "f/bländartal" för att definiera bländaren. Låter kanske lite tokigt, men så tyckte de gamla grekerna (haha ... näe det var nog någon här på Fotosidan förstås :) )
 
Allt detta är ju egentligen inte nödvändigt att veta för själva fotandet.

Det enda man behöver veta är vad som är stor och liten bländare och inte hög och låg.

Så man kanske vet vad en fotograf menar när han säger att han bytte till en större bländare el. dyl.

Håller man bara koll på att f/1,4 är en stor- och f/22 är en liten bländare så klarar man sig ju. Grejen man egentligen behöver förstå är ju att bländaröppningen i objektivet blir större eller mindre så man fattar att mer eller mindre ljus når sensorn.
 
Jag tycker ni krånglar till det lite onödigt mycket och även förvirrar in språkbruket. Kommer man ihåg att bländartalen sällan skrivs ut som bråk så blir det mycket enklare. Stor bländare = litet bländarvärde och tvärtom. Så måste det väl ändå varit på kemitiden med? De objektiv som har bländarring brukar väl ha endast bländartalet skrivet för att få plats på ringen?

Jag tycker inte man skall behöva vara varken språklärare eller matematiklärare för att kunna fotografera utan jag tycker man klarar sig utmärkt om man fattar sambandet mindre bländarvärde/siffra (större öppning) = ljusare bild vid samma exponeringstid (under förutsättning att man utelämnar 1/ när man talar om bländare). Likaså längre exponeringstid = ljusare bild vid samma bländare( -värde/tal/bråk).
Då är halva slaget vunnet när det gäller fotografering vilket flera kommentarer redan påpekat.

Som jag ser det, är att moderna kameror saknar bländarring utan man ser bara en massa värden på en display (rätta mig gärna om jag har fel, min kamera är knappast modern) och det är kanske svårare nuförtiden att visualisera sambanden om man inte vet vad man ser. På mina kemi-objektiv kan man ju lätt se hur bländaren ändrar storlek när man vrider på bländarringen om objektivet inte är monterat på kameran.

Vad som kommit till som parameter på senare år med digitaltekniken är att man kan även justera ljuskänsligheten mha ISO-värdet. Det gjorde man förr också, men endast när man valde film (ASA-tal) och den parametern var satt hela filmens längd och gav illusionen att man inte kan ändra den parametern. Nu kan man ändra ljuskänsligheten närhelst man vill utan att ens behöva byta tex minneskort (!!).

Att justera blixtens styrka är nog det som jag själv har svårast för precis som trådskaparen, och utan att ha läst instruktionboken (som förövrigt var fruktansvärt tunn och innehåller mest råd typ att man inte skall blöta ner blixten eller lägga den i microvågsugnen), kommit fram till att enklast är att hålla sig till manuella inställningar om man vill ta bilder där man vill nyttja blixten till upplättning, specialeffekter, mingelbilder med stureplanslook etc. Jag högg direkt på denna tråd för jag är också intresserad av att kunna ta lyckade bilder med blixt. Men jag är inte så säker på att jag blev klokare av tråden.

När jag fotar med mina kemiobjektiv på min digitala kamera brukar jag träffa väldigt rätt genom att skriva av inställningarna på kameran i blixten (i manuellt läge) och det funkar varje gång. Men, om jag vill minska resp öka styrkan har jag inte hittat nån riktigt bra sätt att göra det. Jag saknar en skjutreglage med plus och minustecken på blixten när den är inställd på manuella värden. För att justera ändrar jag medvetet felaktigt parametrarna på blixten för att öka resp dämpa blixtljuset. Klämmer jag på mina av smörpapper hemsnickrade diffusorer på blixten blir detta än mer viktigt tycker jag.

Å andra sidan, kör jag kameran på gröna läget, blixten i helauto och NN-TTL blir det förvånansvärt bra även när jag vinklar blixten åt alla möjliga håll.

Å tredje sidan, när jag fotograferar med min Dianakamera(*) med blixt finns inte ett skit att justera utom bländaren vilket inte påverkar blixtfotograferingen nämnvärt. Blixten blixtrar alltid med full styrka och enda sättet att justera är att inte gå för nära eller får långt ifrån. Med ASA400-film brukar det blir ganska lyckat om det jag fotograferar befinner sig på ca 1,5-2 meters håll. Vill jag fånga bakgrundsljuset får jag köra bulbläge och hålla på frihand. Ser rätt coolt ut med eftersläpningar i det befintliga ljuset och fruset med blixtljuset.
`
* Dianakamera är en analog kamera för 120-film tillverkad helt av plast och liknar en mest en lotterivinst på Tivoli, men kostar löjligt mycket med tanke på vad man får. Var från början tillverkad billigt i HongKong för det kinesiska folket men är numera skitdyr trendkamera i väst.
 
Ja min fråga som startade tråden tappade lite den rödatråden i inläggen tyvärr.. väldigt synd.. =(
Jag och många som skrivit tänker samma om bländare..

Det hela spårade ur pga av att jag skrivit.. högre bländare ex f,14 stryper ljuset", när det skulle stå ' MINDRE bländare ex. 1:14 stryper ljuset'

De flesta förstod ju ändå vad jag menade i den stora hela! =)
 
Senast ändrad:
Undrar just vad som händer om några år, nu när man inte lägre skriver ut 1/ på tiderna heller? Ljusare bilder med lägre tid-värden? Mörkare bilder med högre värden? Funkar nog hyffsat så länge exponeringstiderna är under sekund.

För min del kan man lika gärna börja återinföra spaken som finns på min polarid-kamera. En liten spak fram, ljusare - mörkare. Punkt slut. Jag tycker det har sina poänger med, att våga fota grönt eller med mobiltelefonen. Då kan man koncentrera sig på kompositionen och innehåll snarare än att vara space shuttle pilot som riskerar livet om det inte blir helt rätt.

Kanske därför jag gillar min Diana, det blir vad det blir och det är inte så dåligt det heller. Men, det utesluter inte att fotografera kontrollerat heller. Bara olika.
 
Om du fotar med bländare f/32 och 64 mm brännvidd (fokallängd) blir:
Bländaröppningens diameter = f/32 = 64 / 32 = 2 mm

Om du fotar med bländare f/32 och 128 mm brännvidd (fokallängd) blir:
Bländaröppningens diameter = f/32 = 128/ 32 = 4 mm

Som du ser så blir alltså bländaröppningens fysiska diameter olika vid olika brännvidd, därför använder man bråket "f/bländartal" för att definiera bländaren. )

Blev lite nyfiken på detta.. varför ska jag veta ex 2 mm eller 4 mm, vad har jag för nytta av det?

jag fotar ofta me fast 50 mm och f.2,8 är det då 50/2,8=17.8 mm vad menas med det? att bländaröppningen är 17,8mm

men vad betyder egentligen f.2,8? alla vet ju att det är en stor bländare som släpper in mycket ljus men varför heter det just f2,8?

jag vet ju att på vissa objektiv är inte bländaren fast utan bländaren ändrar sig då man har olika brännvidd.. säg att jag kan ha på 70 mm f3,5 och vid 300mm f 5,6. som lägst.. hänger detta ihop?
 
Senast ändrad:
Blev lite nyfiken på detta.. varför ska jag veta ex 2 mm eller 4 mm, vad har jag för nytta av det?

jag fotar ofta me fast 50 mm och f.2,8 är det då 50/2,8=17.8 mm vad menas med det? att bländaröppningen är 17,8mm

men vad betyder egentligen f.2,8? alla vet ju att det är en stor bländare som släpper in mycket ljus men varför heter det just f2,8?

jag vet ju att på vissa objektiv är inte bländaren fast utan bländaren ändrar sig då man har olika brännvidd.. säg att jag kan ha på 70 mm f3,5 och vid 300mm f 5,6. som lägst.. hänger detta ihop?

Vilken diameter själva öppningen har, 2 eller 4 mm eller något annat, behöver du inte hålla reda på.

2,8 är ett förhållande, valt så att bländare 2,8 alltid ska ge samma exponering oberoende av vilken brännvidd objektivet har.

Att maxbländaren ändrar sig beror på att det är ett förhållande, och inte ett absolut värde.
 
Vilken diameter själva öppningen har, 2 eller 4 mm eller något annat, behöver du inte hålla reda på.

2,8 är ett förhållande, valt så att bländare 2,8 alltid ska ge samma exponering oberoende av vilken brännvidd objektivet har.

Att maxbländaren ändrar sig beror på att det är ett förhållande, och inte ett absolut värde.

Gott med kollegor på FS som är snabba. Bra svarat :)

@ Elin: mitt syfte var bara förklara varför f/2,8 är att betrakta som bråk, precis som svaret ovan är det inget du behöver bry dig om ;)
 
där f är brännvidden?
är det därför objektiven heter ex.
canon 70-300/ 4-5,6
brännvidden / bländaren?

Har ex bländare 5,6 med 50mm brännvidd samma ljusstyrka vid olika objektiv inställda på dessa inställningar.. om även slutartiden är den samma?
bländaren är alltså alltid den samma vid 2,8 3,5 4 5,6... om objektivet har samma brännvidd?
3,5 är alltid 3,5 eller? =)
 
ANNONS
Götaplatsens foto – en riktig fotobutik.