FlyerOne
Aktiv medlem
Njä, fortfarande inte riktigt rätt...Ja jag formulerade mig kanske fel..
jag menade så du skriver.. stor bländare, lågt tal, släpper in mer ljus.. f.2,8
liten bländare, högt tal, släpper in mindre ljus.. f.14
med högre bländare menar jag högre tal.. alltså bländare 14 är ju en liten öppning å då kommer mindre ljus in.. eller?
---
Stor bländare - stort tal - t.ex. 1:2 - släpper in mera ljus
Liten bländare - litet tal - t.ex. 1:11 - släpper in mindre ljus
Det är alltså bråktal det handlar om. Ifall man får hälften av något så får man förstås mycket mer än ifall man får bara 1/11-del.
Bländarens storlek fås (teoretiskt och definitonsmässigt) genom att mäta bländarens diameter. Så en gång till med lite andra ord:
Stor diameter - STORT TAL - ex. 1/2 - stor bländare - mycke' ljus kommer igenom.
Liten diameter - LITET TAL - ex. 1/11 - liten bländare - lite ljus kommer igenom.
Enkelt så långt, väl? Men ifall man skulle ha valt att istället ange storleken direkt i mm eftersom det vid första ögonkastet förefaller vara enklast, så uppkommer genast en fototeknisk komplikation som gör att detta inte alls blir fallet. Såvida inte alla nöjer sig med att använda objektiv med samma brännvidd, men den situationen tror jag rådde enbart under en kort tid efter att världens första objektiv hade tillverkats. Redan objektiv nr 2 hade högst sannolikt fått en annan brännvidd...
Pga av den ovan antydda komplikationen anger man därför bländarens diameter RELATIVT objektivets brännvidd. Det betyder att när vi har t.ex. ett objektiv med 100 mm brännvidd inställd på en bländardiameter av 25 mm, så blir den relativa bländaren 25 : 100, dvs 1:4. Om vi nu har ett annat objektiv med brännvidd 50 mm med bländaren inställd till 12,5 mm diameter, så får vi 12,5 : 50, vilket också blir 1:4. Obs! Detta är naturligtvis inte alls detsamma som 1:1,4! Vilket ju är ett superljusstarkt objektiv, som skulle (teoretiskt) ha en bländardiameter på 70 mm vid 100 mm brännvidd och 35 mm vid 50 mm brännvidd.
Det fiffiga med att ange bländarstorleken som ett relativt värde är således att detta värde blir detsamma oavsett vilken brännvidd det använda objektivet råkar ha.
Komplikationen uppstår alltså ifall man istället skulle ha valt att definiera bländarens storlek genom att direkt ange dess diameter som mått, för att det förefaller att vara "enklare". Icke förstås!
Ex. på hur det skulle bli då: Antag att fotografen har kommit fram till att det blir lagom exponering med exempelvis bländare 10 mm på ett objektiv med brännvidden 100 mm, om slutartiden 1/125 sekund används. Om han/hon (hen?) nu byter till ett 70 mm objektiv med samma 10 mm bländardiameter inställd så måste exponeringstiden då minskas till 1/250 sekund för att få samma exponering, och för ett 50 mm objektiv med 10 mm bländardiameter så behöver slutartiden kortas ytterligare till 1/500 sekund. Ingen skulle väl ha lyckats lära sig att exponera rätt då...
Nu väntar jag bara på att det ska dyka upp ytterligare något "ljushuvud" som tycker att angivelsen av slutartid "är för svår för folk".
På moderna kameror så anges ju slutartiderna som ..., 60, 125, 250, 500, ...
Ingen verkar ha svårt att förstå att detta också är bråktal, och att betydelsen är ..., 1/60, 1/125, 1/250, 1/500, ... sekund, samt att 1/500 sekund är en kortare exponeringstid och 1/125 sekund en längre.
Vilket sagda "ljushuvud" däremot tycker är alldeles för svårt. Så vederbörande börja istället att lära ut och skriva i kamerabruksanvisningarna:
Stort tal - kort exponeringstid
Litet tal - lång exponeringstid
Fast när man ställer in slutartider över 1 sekund, så blir det tvärtom till tvärtom, dvs:
Stort tal - lång exponeringstid
Litet tal - kort exponeringstid
Jag skulle sucka, men inte bli förvånad...
Jag tror däremot inte alls att detta "är för svårt för folk". I början kan man ju när det gäller bländare tänka 1/2,8 istället för bara 2,8 och bländare 1/11 istället för bara 11. Sedan sitter det snart. Första gången jag såg de här ändrade bländardefinitions-stolligheterna var omkring år 2000 i en bruksanvisning till en Canon-kamera. Ifall nu all världens fotointresserade har kunna lära sig rätt när det gäller bländar-angivelser ända fram till ungefär år 2000 eller däromkring, så måste väl även dagens människor kunna klara detta!
Vet inte ifall jag har hamnat för mycket Off-Topic nu, eller?
Det fotopraktiska är rätt, det är bara det matematiska som fortfarande inte stämmer.---
med blixtstyrkan/ljuset menar jag hur ljuset av blixten påverkar bilden.
alltså och om jag har blixten på manuellt läge med full kräm 1/1 och har en bländare på 2,8 så blir bilden ljusare än om jag ändrar till bländare 14, då blir bilden mörkare.. för högre bländare ex f,14 stryper ljuset.Det kommer då inte in lika mycket ljus genom linsen som det gör vid f.2,8
Detta måste väl vara rätt? Eller rätta mig om jag har fel...
Det är inte korrekt att säga "... för högre bländare ex f,14 stryper ljuset", utan 'för MINDRE bländare ex. 1:14 stryps ljuset'. Det förra krockar ju helt klart med de vanliga konventionerna, där HÖGRE uppfattas som STÖRRE, vilket förstås blir fel när man skriver så och leder till alla dessa ständiga missuppfattningar.
Före år 2000 förekom det aldrig några missuppfattningar om vad man menade när man skrev stor, respektive liten bländare (utom möjligen när det gällde någon enstaka nybörjare, som då direkt fick lära sig det rätta av närmsta fotointressent. Men numera är det ständigt problem - man vet aldrig vad folk menar.
.
Senast ändrad: