PMD
Aktiv medlem
Hon säljer alla sina bilder till seriösa köpare, och hon gör det med dom pris hon sätter.
I så fall är det mycket troligt att Olas påstående som jag refererade till faktiskt stämmer.
Plusmedlemskap kostar 349 kr per år
Follow along with the video below to see how to install our site as a web app on your home screen.
Notera: This feature may not be available in some browsers.
Hon säljer alla sina bilder till seriösa köpare, och hon gör det med dom pris hon sätter.
Att du bara har mage att påstå en sådan här handling.
För i samma andetag säger du ju då att alla som kanske har köpt en bild av Tammy, kan kräva tillbaka mellanskillnaden på betalningsbeloppet och på ditt tänkta ersättningsbelopp. Snacka om fräckt!
Samtliga bilder på hennes sida är skyddade om man läser på hennes sida. Det står liksom detta...
Bifirma är just firma. OBS! Det står inte juridisk person utan firma.
Här är definitionen av "firma" enligt lagtexten.
Vad en fotograf skriver på en webbsida spelar mindre roll. Svensk lag gäller.
I så fall är det mycket troligt att Olas påstående som jag refererade till faktiskt stämmer.
...
Det är uppenbart att Teste vill pusha för namnet "Bildombudsmannen". Det är lika uppenbart att han gör detta för att framstå som en "myndighet" eller på annat vis som en "opartisk" övervakare av bildrättsliga frågor. Allt för att sätta tyngd bakom sina krav.
...
Du bör nog undersöka det lite närmare. Samtliga bilder på hennes sida är skyddade om man läser på hennes sida. Det står liksom detta: ... [verbosity removed] ,,,
Verkligen?
I så fall så försöker även Svenska fackföreningar och bostadsrättsföreningar framstå som myndigheter, fastän de inte är det.
Likaså, hur kommer det sig att det finns fler företag som fått rätt att anväda ordet ombudsman i sina företagsnamn, om användningen av ordet leder till så stor risk för att förknippas med myndigheter?
I rättegångar så brukar dessutom den målsågandes (åtalade) advokat betecknas "juridiskt ombud", trots att inte heller advokater är myndighetspersoner.
Personligen har jag inga invändningar mot att vare sig fackföreningars personal, advokater, eller Stefan Teste använder termen "ombud" eller "ombudsman".
Inte heller tror jag det minsta på att vanligt folk med någon som helst sorts automatik skulle ta någon av dessa grupper som en myndighetsperson.
Men snälla någon!
Innan du ifrågasätter andras språkkunskaper borde du kanske ta dig en funderare på det faktum att "Ombudsmannen" enbart är en böjning av ordet "ombudsman".
Ja, detta gränsar väl till OT och handlar inte för min del om att få rätt utan om att Du skrev att det alltid måste stå firmaform i alla dokument.Vi har verkligen kommit in på ett litet stickspår här som kanske inte är så jätteintressant för diskussionen i sin helhet. Men när jag läser lagtexten så kan jag inte se hur detta skulle kunna stämma. "Bolagets firma" är alltid det fulla namnet, med AB och allt. En bifirma är just en bifirma, och det går såvitt jag kan se inte att ersätta det fulla firmanamnet (bolagets firma) med bifirman.
Här är definitionen av "firma" enligt lagtexten.
28 kapitlet i Aktiebolagslagen.
1 § Ett aktiebolags firma skall innehålla ordet aktiebolag eller förkortningen AB. [...]Eftersom bifirman inte kan innehålla ordet aktiebolag eller AB så kan den inte heller ersätta "bolagets firma" när det anges i lagtexten. Jag tycker att detta klart går att utläsa, och jag kan inte heller se varför lagstiftaren skulle tillåta att bifirman anges som avsändare av en faktura när det som eftersträvas är maximal transparens. En faktura är knappast något marknadsföringsmaterial.
Således: Utifrån vad jag läser i lagtexten kan jag inte se att något aktiebolag kan komma ifrån att ange "bolagets firma" i sina fakturor. Inte heller kan en bifirma ersätta bolagets firma. En bifirma är en bifirma, och benämns så i lagtexten.
Nå, det var förhoppningsvis mitt sista inlägg i den här sidodiskussionen. Jag är av olika skäl intresserad av hur detta hänger samman, och om du är säker på att jag läser lagtexten fel så skulle jag vara tacksam om du har möjlighet att ange referenser och källor. Eller har du egna erfarenheter där du fått detta prövat?
Jag tycker att det skulle vara intressant om någon i andra änden av kedjan berättade lite om hur kontraktet med den här indrivningsfirman ser ut. Det är ju tämligen självklart att det inte finns någon automatisk rätt för en juristfirma att utkräva skadestånd eller ens betalning för en vara eller tjänst som man har utnyttjat. Det måste finnas någon slags avtal med den som har rätten, dvs upphovsmannen när det gäller upphovsrättsärenden.
Här kräver en juristfirma skadestånd av en person. Det måste finnas någon grund för anspråket på skadestånd, och i domstol framträder juristfirman som ombud, men det handlar om civilmål, och käranden är den som ställer kraven. Strängt taget ska från gärningsmannens/svarandens synpunkt ingenting betalas ut till juristfirman som ju inte har upphovsrätt, utan motparten är den som har förfördelats, upphovsmannen. Min första magkänsla när jag såg det här var att helt enkelt sidsteppa krämarledet och gå direkt till upphovsmannen för att förhandla om en vettig lösning på röran man har lyckats försätta sig i. Här har vid förhandlingen vid tingsrätten, upphovsmannen känt sig bunden av någon slags avtal med indrivaren.
Om jag någonsin skulle stötta någon i en sån här fråga, så skulle jag inte betala ett öre till det juridiska ombudet. Det är helt och hållet kärandens sak att gottgöra sitt ombud. Jag struntar strängt taget i vilket avtal de kan ha, men den ideologiska delen av upphovsrätten kan aldrig tillhöra ombudet. Ombudet har alltså ingenting att kräva av den felande, utan enbart av sin partner, upphovsmannen, medan den felande kan dömas skyldig att gottgöra upphovsmannen. Domstolen kan så klart döma till att ersätta kostnader, men det är en annan sak.
Det ser alltså ut som om upphovsmän ger i uppdrag åt "Bildombudsmannen" att driva in pengar för specifika intrång i deras upphovsrätt. Utformningen av det avtalet är helt avgörande för vilka anspråk "Bildombudsmannen" har rätt att ställa. Härvid tvivlar jag på att skadestånd kan ingå i ett sådant avtal, så jag skulle väldigt gärna vilja se hur avtalet är utformat, men jag har ingen lust att betala "Bildombudsmannen" niohundra kronor för att få veta.
Så om någon har en sådan avtalstext, skulle det vara ett värdefullt tillskott till den här diskussionen.
Om man blir bestulen, så vänder man sig i första hand till polisen. Stöld är ett egendomsbrott som står under allmänt åtal och som utreds av polisen.
Men den här tråden handlar inte om stöld eller att någon har blivit bestulen. Den handlar om upphovsrättsbrott och taktiken som ett visst företag använder att skrämma felande till att betala orimliga belopp för stuntförseelser.
snacka om hårkluveri skärp dig nu för f..
om jag råkar ut för upphovsbrott vart ska jag vända mig då? förstår du nu?
Hör av dig till mig så hjälper jag dig att få ut ett skäligt belopp, utan att du får dåligt rykte.