ANNONS
Annons

Börja framkalla svartvit film igen :)

Produkter
(logga in för att koppla)
Ok, nu sköljs min första rulle på typ 6-7 år :) SPÄNNANDE! Det såg ut att ha blivit bilder iaf :) Kanske blev neggen liiiiite tunna.. men det kan ju varit de som jag såg i änden bara som var tagna inomhus..

Ska bli fruktansvärt intressant att skanna några bilder sen! Kanske redan ikväll! Wohoo! :D
 
Jag har ingen koll på vad för slags ljus som finns i scannerlampor, men blir det inte ganska likt äkta kallljus där belysningen ligger i en lysrörslinga alldeles ovanför negativet och går ganska vinkelrätt rakt genom detsamma? Mjukljus från vanliga färghuvuden/varicontrasthuvuden blandas i en box och träffar negativet i olika vinklar. Scannerns optik "scannar" ju under negativet och belysningen träffar då optiken mera vinkelrätt.

Jag upplever det som att negativskannern (Nikon 5000 ED) har ett mer riktat ljus typ kondenserat, medan flattbäddsskannern (Epson 750) funkar mer som diffusiljus. En stor skillnad är dock att den faktiska upplösningen och skärpan är högre med Nikonskannern. Däremot om man föredrar kondensor-, blandbox- eller kall-ljus påverkar ju inte upplösningen från negativet.
 
Eftersom pappersemulsionen är så pass finkornig att varken du eller jag kan se dess struktur så visar den exakt det äkta kornet i filmen, precis det som finns på negativet (fast tvärtom). Hur du kan få det till att man ser något annat förstår jag inte?
Jag avsåg det i mitt tycke tramsiga i "äkthetsresonemanget". Papprets kontrastkurva inverkar ju också, precis som belysningen. Så varför är det mer "äkta" än att skanna bilden?

Förstår du inte att det blir något helt annat att titta närmare på en papperskopia än att zooma in en förminskad skärmbild, så förklarar det en hel del varför du resonerar som du gör.
Det är klart jag förstår, men det har ingen betydelse för mig eftersom papper är papper och därför ointressant;-) Men jag förstår inte varför det skulle vara "bättre" att titta närmare på ett papper än att förstora en bild på datorskärmen, förutsatt att upplösningen är samma.
 
Här kommer mina första bilder från min framkallning! :D
Alla är tagna med Neopan 400 pressad till 1600 och framkallad 17min i D76 1+1.
 

Bilagor

  • Kärring2.jpg
    Kärring2.jpg
    83.1 KB · Visningar: 201
  • Gatljus.jpg
    Gatljus.jpg
    71.5 KB · Visningar: 195
  • Kärring.jpg
    Kärring.jpg
    83.9 KB · Visningar: 197
Snyggt! Hur fan fick du filmen att torka så snabbt? :-O Akta dig jäkligt noga för att fippla med den medan emulsionssidan är klibbig, för då kan du få brutala dammproblem. Filmen blir ungefär som en sån där rulle man har för att avlägsna damm från kläder;-)
 
...Men jag förstår inte varför det skulle vara "bättre" att titta närmare på ett papper än att förstora en bild på datorskärmen, förutsatt att upplösningen är samma.

Det är inte det jag menar, utan att bilden du ser på dataskärmen i en given storlek har ju inte på långa vägar lika stor upplösning som mörkrumskopian du tittar på i samma storlek. Därför ser den inte alls lika bra ut på skärmen som på papperet. När du minskar bilden digitalt för skärmvisning förlorar den både upplösning och annan information. Man måste ju jämföra det man tittar på, och inte originalfilen i 100%.

Jag scannde nyss in en mörkrumskopia i stl 18x24cm. Jag har sedan minskat ner den till visningsstorlek för fotosidan 1024 pixels. Här är bildfilen som den ser ut på skärmen:

http://www.fotosidan.se/gallery/viewlarge.htm?ID=2313169&target=_blank

Den digitaliserade och nedminskade bilden är faktiskt lite större på min skärm än mörkrumskopian jag sitter och tittar på här bredvid. Och vilken bild tror du ser bäst, skarpast, mest detalj- och tonrik ut? Svaret är rätt givet eller hur, och vad tror du det beror på? Kolla på de här två bilderna nedan så förstår du varför. Den första visar en uppförstoring av det du ser i skärmbilden och den andra en uppförstoring av det du ser i mörkrumskopian. Skillnaden är enorm. Vem som helst förstår att den mörkrumskopia jag har i handen bredvid skärmen är mycket bättre i alla avseenden än skärmbilden. I normala skärmbildsstorlekar kan man fixa till det mesta så det ser ungefär lika bra ut, men när det kommer till jämförelse med en kopia från mörkrummet hamnar man i en annan division. Jag har lite svårt att förstå vitsen med mellanformat, fin optik mm, om man inte vill utnyttja den otroliga kapacitét utrustningen faktiskt har. Nöjer man sig med skärmbilder blir det i mina ögon ungefär som om man skulle skjuta fåglar med Fälthaubitz eller smyga omkring i 50 med en Ferrari. Skillnaden mot en slangbella eller en Skoda Felicia är inte så stor.
 

Bilagor

  • Fomalux 2 klipp.JPG
    Fomalux 2 klipp.JPG
    91.3 KB · Visningar: 221
  • Fomalux 2 100% detalj.jpg
    Fomalux 2 100% detalj.jpg
    88.5 KB · Visningar: 217
Jag har lite svårt att förstå vitsen med mellanformat, fin optik mm, om man inte vill utnyttja den otroliga kapacitét utrustningen faktiskt har. Nöjer man sig med skärmbilder blir det i mina ögon ungefär som om man skulle skjuta fåglar med Fälthaubitz eller smyga omkring i 50 med en Ferrari. Skillnaden mot en slangbella eller en Skoda Felicia är inte så stor.
Själv förstår jag inte hur du inte kan förstå att man ser en jävla skillnad på mellanformat och småbildsformat även när man tittar på en skärm. Sen måste man ju inte tvinga sig själv att göra bilden 1024 pixlar bred bara för att man sen lägger upp den på webben i den storleken. För mig går det utmärkt att zooma in, skrolla runt och titta på bilden i högre upplösning, precis som du kanske granskar dina kopior på närmare håll ibland. Bara det att för mig är betraktningsavståndet fixt istället för upplösningen. Faktum är att upplösning nog är bland det minst intressanta jag ser hos en viss fotoutrustning.

Som sagt, det är nog en generationsfråga. Eller så har du för liten skärm;-) Sen vore det ju lite jobbigt (för att inte säga dyrt och tidskrävande) att kopiera ungefär 5 bilder per dag, kolla på dem en stund för att sen slänga dem.
 
Själv förstår jag inte hur du inte kan förstå att man ser en jävla skillnad på mellanformat och småbildsformat även när man tittar på en skärm. Sen måste man ju inte tvinga sig själv att göra bilden 1024 pixlar bred bara för att man sen lägger upp den på webben i den storleken. För mig går det utmärkt att zooma in, skrolla runt och titta på bilden i högre upplösning, precis som du kanske granskar dina kopior på närmare håll ibland. Bara det att för mig är betraktningsavståndet fixt istället för upplösningen. Faktum är att upplösning nog är bland det minst intressanta jag ser hos en viss fotoutrustning.

Som sagt, det är nog en generationsfråga. Eller så har du för liten skärm;-) Sen vore det ju lite jobbigt (för att inte säga dyrt och tidskrävande) att kopiera ungefär 5 bilder per dag, kolla på dem en stund för att sen slänga dem.

Att du ser en djävla skillnad på skärmen mellan mellanformat och småbild beror nog mest på att du inte har en bra skanner. Skannar du småbildsfilm eller mellanformat med en skanner som har en reell upplösning som motsvarar det som filmen kan återge är det omöjligt att se någon skillnad, allt annat lika.

Vi som gör bilder på papper, vare sig det är analogt eller digitalt, vet hur otroligt mycket större krav det ställs för att få ett godtagbart resultat, särskilt när man kommer upp i större storlekar. Om du håller dig till att titta på bilder på skärm så kommer du ju inte att upptäcka dessa skillnader. Där spelar nog inte generationen in.
 
Att du ser en djävla skillnad på skärmen mellan mellanformat och småbild beror nog mest på att du inte har en bra skanner. Skannar du småbildsfilm eller mellanformat med en skanner som har en reell upplösning som motsvarar det som filmen kan återge är det omöjligt att se någon skillnad, allt annat lika.
Knappast, det är som att påstå att man inte kan se skillnad mellan olika småbildsobjektiv när visningsstorleken är i webformat. Upplösning är bara en mycket liten del av begreppet bildkvalitet. I övrigt har vi lokal kontrast, avsaknad av aberrationer per bildhöjd, bokeh, skärpedjup och så vidare.

För att få samma utseende på en bild tagen med småbildsformatet som jag får med mellanformat måste jag köpa objektiv för uppåt hundratusen spänn stycket. För att inte tala om en snordyr skanner som duger till det mindre formatet, så i slutändan vore det enormt kostsamt för att uppnå samma resultat som jag nu får till ganska billigt.

Vi som gör bilder på papper, vare sig det är analogt eller digitalt, vet hur otroligt mycket större krav det ställs för att få ett godtagbart resultat, särskilt när man kommer upp i större storlekar. Om du håller dig till att titta på bilder på skärm så kommer du ju inte att upptäcka dessa skillnader. Där spelar nog inte generationen in.
Jag anar en viss snobbism här. Som om mitt sätt att betrakta bilder inte är fint nog. Det känns rätt fånigt när jag vet precis vilka krav jag har på min utrustning och varför. Att DU inte kan se skillnad på en skärm betyder inte att jag inte gör det.
 
Snyggt! Hur fan fick du filmen att torka så snabbt? :-O Akta dig jäkligt noga för att fippla med den medan emulsionssidan är klibbig, för då kan du få brutala dammproblem. Filmen blir ungefär som en sån där rulle man har för att avlägsna damm från kläder;-)

Tack! Jag vet inte hur den torkade så snabbt.. den bara torkade hängandes i badrummet.. Men jag hade ett stora problem med torkfläckar.. går iofs jättebra att gno bort med rena fingrar och näs-fett, men det vore ju skönt att slippa fläckarna från början..
 
...Sen måste man ju inte tvinga sig själv att göra bilden 1024 pixlar bred bara för att man sen lägger upp den på webben i den storleken. För mig går det utmärkt att zooma in, skrolla runt och titta på bilden i högre upplösning, precis som du kanske granskar dina kopior på närmare håll ibland...

Det spelar nog ingen roll vilken skärmbildstorlek du jämför (upp till en viss gräns givetvis), papperskopian i samma storlek du håller brdevid kommer ändå att se bättre ut. Och när jag granskar kopian på närmare håll kommer skillnaden att bli ännu större, eftersom kopian inte har några kvalitétsförluster. Som jag tidigare skrev kan du inte jämföra annat än bilder i samma storlek, men visst när du delgranskar en fil av den digitaliserade bilden i 100% så kommer skillnaden säkert vara mindre eller rent av obefintlig. Men det är ju knappst så vi tittar på och njuter av bilder. Vi vill se hela bilden (helheten) framför oss, och ska du se en hel digital bildfil i 100% krävs bildskärmar som kostar rätt mycket. . Det största jag sett är 30", vilket motsvarar ungefär en kopia i stl 50x70cm kan tänkas, och priset på Sc. Ph. ligger mellan 21.500-50.000:- för såna? När vi kommer upp i den storleken och med högsta upplösning börjar vi väl närma oss gränsen för när skillnaderna börjar suddas ut kanske? Fast jag vill nog påstå att även i den storleken kommer du uppleva kvalitétsskillnader mellan papperskopian och skärmbilden (även om de nu är mycket mindre). Men jag kan givetvis ha fel i det? Vad jag däremot vet är att ingen bildskärm i världen kan göra mina bilder bättre än det resultat jag kan få ut när jag kopierar dem på papper i mörkrummet. Och i normala skärmstorelkar till rimliga priser är bildskärmsvisning bara inte att tänka på i det fallet.

Kanske är det här en generationsfråga som du skriver? Den yngre generationen som inte sett vad man kan få ut av mörkrummet (eller ens sett en gelatinsilverbild på papper in natura) har kanske inte samma referensramar som oss lite äldre gubbar/gummor? Men det här gäller ju även om bilden är fotad digitalt och utskriven på papper med bra utrustning? Så det är nog en sanning med modifikation? Jag skulle t.om vilja påstå att en relativt billig digital kompaktkamera håller fantastiskt bra kvalitét i jämförelse med betydligt dyrare fullformats SLR, om man bara håller sig till normala bildskärmsstorlekar för att titta på bilderna. Och som Stefan skriver kommer även bilder från en småbilds analog kamera att skilja väldigt lite när du jämför med analoga mellanformatskameror och filer scannde med kvalitétsscannrar, detta så länge du håller dig till normala skärmstorlekar.

Hoppas nu bara inte att den här lite mera utsvävande delfrågan till ursprungstråden, ska skrämma bort eventuella nyfikna att prova på det här med traditionella kameror och filmfotografering. Kanske kan det istället locka en eller annan att prova på det här med kopiering i mörkrummet (eller varför inte fine art digitalprinting)? För man får ut så mycket mera av bilderna när man ser vad som verkligen kan åstadkommas av det man håller på med.
 
Senast ändrad:
Det spelar nog ingen roll vilken skärmbildstorlek du jämför (upp till en viss gräns givetvis), papperskopian i samma storlek du håller brdevid kommer ändå att se bättre ut.
Något annat har jag aldrig påstått heller. Det handlar om att papperskopior inte är ett alternativ för mig att titta på bilder, då jag inte har något intresse av att se dem mer än en gång.

Och när jag granskar kopian på närmare håll kommer skillnaden att bli ännu större, eftersom kopian inte har några kvalitétsförluster. Som jag tidigare skrev kan du inte jämföra annat än bilder i samma storlek, men visst när du delgranskar en fil av den digitaliserade bilden i 100% så kommer skillnaden säkert vara mindre eller rent av obefintlig. Men det är ju knappst så vi tittar på och njuter av bilder. Vi vill se hela bilden (helheten) framför oss, och ska du se en hel digital bildfil i 100% krävs bildskärmar som kostar rätt mycket.
Nu får du faktiskt tala för dig själv. Jag tittar gärna på och njuter av bilder även genom att zooma in delutsnitt på skärmen. "Vi" innefattar alltså uppenbarligen inte mig.

Det största jag sett är 30", vilket motsvarar ungefär en kopia i stl 50x70cm kan tänkas, och priset på Sc. Ph. ligger mellan 21.500-50.000:- för såna? När vi kommer upp i den storleken och med högsta upplösning börjar vi väl närma oss gränsen för när skillnaderna börjar suddas ut kanske? Fast jag vill nog påstå att även i den storleken kommer du uppleva kvalitétsskillnader mellan papperskopian och skärmbilden (även om de nu är mycket mindre). Men jag kan givetvis ha fel i det? Vad jag däremot vet är att ingen bildskärm i världen kan göra mina bilder bättre än det resultat jag kan få ut när jag kopierar dem på papper i mörkrummet. Och i normala skärmstorelkar till rimliga priser är bildskärmsvisning bara inte att tänka på i det fallet.
Min skärm är bara 24", men det duger för att jag ska vara nöjd med det jag ser. Det är som sagt inte upplösning som är högsta prioritet för mig.

Kanske är det här en generationsfråga som du skriver? Den yngre generationen som inte sett vad man kan få ut av mörkrummet (eller ens sett en gelatinsilverbild på papper in natura) har kanske inte samma referensramar som oss lite äldre gubbar/gummor? Men det här gäller ju även om bilden är fotad digitalt och utskriven på papper med bra utrustning? Så det är nog en sanning med modifikation? Jag skulle t.om vilja påstå att en relativt billig digital kompaktkamera håller fantastiskt bra kvalitét i jämförelse med betydligt dyrare fullformats SLR, om man bara håller sig till normala bildskärmsstorlekar för att titta på bilderna. Och som Stefan skriver kommer även bilder från en småbilds analog kamera att skilja väldigt lite när du jämför med analoga mellanformatskameror och filer scannde med kvalitétsscannrar, detta så länge du håller dig till normala skärmstorlekar.
Som sagt, jag förstår inte riktigt hur man INTE kan se skillnaden mellan olika fotoutrustning på en skärm. För mig är skillnaden enorm.

Hoppas nu bara inte att den här lite mera utsvävande delfrågan till ursprungstråden, ska skrämma bort eventuella nyfikna att prova på det här med traditionella kameror och filmfotografering. Kanske kan det istället locka en eller annan att prova på det här med kopiering i mörkrummet (eller varför inte fine art digitalprinting)? För man får ut så mycket mera av bilderna när man ser vad som verkligen kan åstadkommas av det man håller på med.
Ja, har man tid, ork och intresse av att ha bilder på papper är det klart att man ska pyssla med det. Jag förstår bara inte varför det är nån slags norm som ska avgöra huruvida man har för dyr utrustning eller inte.

För övrigt måste jag säga att jag ytterst sällan är imponerad av de utställningsbilder jag ser på papper. Är de från digitalkameror är de ofta smetiga, brusiga och har trista färger, även när det är "proffs" som varit framme. I svartvitt kan jag förstås se hög upplösning och så, men jag har inte sett något som övertygat mig om att papper är så mycket förträffligare än en skärm. Det skulle vara när man kommer upp i meterstort format, men det kan man ju ändå inte pyssla med hemma.

Generationsfråga kanske var ett fånigt uttryck. Men det är tydligt att det finns en inställning till vad som är "rätt" bland många fotografer, ungefär som att en del anser att digitalkameror inte är "äkta" kameror.
 
Knappast, det är som att påstå att man inte kan se skillnad mellan olika småbildsobjektiv när visningsstorleken är i webformat. Upplösning är bara en mycket liten del av begreppet bildkvalitet. I övrigt har vi lokal kontrast, avsaknad av aberrationer per bildhöjd, bokeh, skärpedjup och så vidare.
Jag sa allt annat lika, dvs att du har fotograferat så att du får samma skärpedjup och så vidare. Att du skulle se aberrationer vid en upplösning på 1000 pixlar, om du utgår från bra utrustning, det får du nog visa ett exempel på innan jag tror på det.


Jag anar en viss snobbism här. Som om mitt sätt att betrakta bilder inte är fint nog. Det känns rätt fånigt när jag vet precis vilka krav jag har på min utrustning och varför. Att DU inte kan se skillnad på en skärm betyder inte att jag inte gör det.
Du kan ana vad du vill, jag talar bara utifrån erfarenheten av att gjort bilder digitalt under dryga tio år för skärm och för print. Jag har absolut inga invändningar mot att göra bilder på skärm och då att göra dem bra. Jag brukar under mina kurser lägga ner en hel del tid på att lära folk att göra bra bilder för skärmen. Och jag ställer lika stora krav på att bilder som jag gör ska se bra ut på skärmen som i printen.

Jag vet dock att kraven på kvalitet ökar kraftigt om du ska printa dem i stora format. För mig är det inte snobbism, det är något jag arbetar med varje dag.
 
Någon som vet vad detta kan vara för problem.. är nästan såhär på varje negativ.. trodde det var skanningen först tills jag tittade närmre på negativen.. Kan se det på nästan alla rutor från första rullen i min nyinköpta Fm2:a.. Hoppas verkligen att det är rullen det är fel på och inte kameran.. :(
http://www.flickr.com/photos/9180503@N05/5606520550/


Dålig agitering, oftast förorsakad av fel mängd framkallare i dosan. Har man för mycket kan inte framkallaren röra sig tillräckligt mycket för att man ska få en jämn ersättning av färsk framkallare över ytan, har man för lite täcker det inte hela filmen. Trots det blir filmen oftast framkallad, eftersom det blir framkallare som fastnar p g a ytspänningen. Men den blir underframkallad.

Stefan
 
Jag hoppas verkligen du har rätt så det inte är fel på kameran.. Men hur kommer mönstret på sidan sig.. hur uppstår det liksom? Pga hålen på sidan av filmen eller?

Jag blandade D76 1+1 150ml vatten och 150ml D76.. Ska inte det täcka rullen? Använder en AP compact-dosa för två spiraler.. Fast iofs, kanske att spiralen flyttade sig trots den lilla klämman man har för att spänna fast ovanför spolen.. Kanske bäst att alltid köra två spiraler även om man bara framkallare en rulle??
 
Jag hoppas verkligen du har rätt så det inte är fel på kameran.. Men hur kommer mönstret på sidan sig.. hur uppstår det liksom? Pga hålen på sidan av filmen eller?

Jag blandade D76 1+1 150ml vatten och 150ml D76.. Ska inte det täcka rullen? Använder en AP compact-dosa för två spiraler.. Fast iofs, kanske att spiralen flyttade sig trots den lilla klämman man har för att spänna fast ovanför spolen.. Kanske bäst att alltid köra två spiraler även om man bara framkallare en rulle??

Jo det är hålen, och det uppstår när framkallaren tar slut fortare mellan hålen än alldeles vid dom. Då framkallar det mer under hålen, där det tillförs färsk framkallare från hålutrymmet där inget finns att framkalla. Uppstår som tidigare sagts vid för lite agitering, men jag tror även det kan förekomma om framkallaren är på upphällningen och framkallningsämnet därför tar slut snabbare än med färsk och oanvänd framkallare.
 
När jag kollar på neggen så är dom ljusa mörka (ljusa på bilden) fläckarna under, fast mitt emellan hålen i kanten.. inte precis under, utan sicksack liksom.. ? Hål, fläck, hål, fläck..

Men jag litar på er helt enkelt, då slipper jag oroa mig för kameran. :)

Vad ska jag ändra på när jag framkallar då, ska jag ta 200ml vatten + 200ml framkallare istället då eller? Tycker det är konstigt.. för jag hade 300ml sammanlagt förr i dosan när jag framkallade, men kanske agiterade jag mera på den tiden.. NÄr jag framkallade den här rullen så agiterade jag första hela minuten och sen 10 sek varje helminut.. är det för lite?
 
Senast ändrad:
Jag sa allt annat lika, dvs att du har fotograferat så att du får samma skärpedjup och så vidare.
Det är ju bland annat det som är omöjligt.

Att du skulle se aberrationer vid en upplösning på 1000 pixlar, om du utgår från bra utrustning, det får du nog visa ett exempel på innan jag tror på det.
Menar du att du inte kan se kromatisk aberration från ett dåligt objektiv vid 1000 pixlars bredd? Eller att sfärisk aberration gör att oskärperenderingen skiljer väldigt mycket mellan olika objektiv, samt hur "dassiga" de är vid full öppning? Det låter väldigt märkligt. Jag ser det hur tydligt som helst. För att inte tala om vinjettering, distorsion och krökt skärpeplan.

Du kan ana vad du vill, jag talar bara utifrån erfarenheten av att gjort bilder digitalt under dryga tio år för skärm och för print. Jag har absolut inga invändningar mot att göra bilder på skärm och då att göra dem bra. Jag brukar under mina kurser lägga ner en hel del tid på att lära folk att göra bra bilder för skärmen. Och jag ställer lika stora krav på att bilder som jag gör ska se bra ut på skärmen som i printen.

Jag vet dock att kraven på kvalitet ökar kraftigt om du ska printa dem i stora format. För mig är det inte snobbism, det är något jag arbetar med varje dag.
Du påstod att man inte skulle upptäcka skillnader (underförstått mellan olika bra utrustning antar jag) när man tittar på en skärm, vilket är helt felaktigt. För mig är det inte relevant hur mycket "bättre" det blir på papper eftersom det inte är ett alternativ.
 
Och så börjar denna tråd som så många andra om att handla mer om prestige, om vem som får sista ordet , om vem som ger sej först Än om "Börja framkalla Svartvit film igen"

De är väl för fan ingen tävling heller, låt oss återgå till ursprunget.... eller!!!

Mvh
Göran
 
Senast ändrad:
ANNONS
Upp till 6000:- Cashback på Sony-prylar