Det spelar nog ingen roll vilken skärmbildstorlek du jämför (upp till en viss gräns givetvis), papperskopian i samma storlek du håller brdevid kommer ändå att se bättre ut.
Något annat har jag aldrig påstått heller. Det handlar om att papperskopior inte är ett alternativ för mig att titta på bilder, då jag inte har något intresse av att se dem mer än en gång.
Och när jag granskar kopian på närmare håll kommer skillnaden att bli ännu större, eftersom kopian inte har några kvalitétsförluster. Som jag tidigare skrev kan du inte jämföra annat än bilder i samma storlek, men visst när du delgranskar en fil av den digitaliserade bilden i 100% så kommer skillnaden säkert vara mindre eller rent av obefintlig. Men det är ju knappst så vi tittar på och njuter av bilder. Vi vill se hela bilden (helheten) framför oss, och ska du se en hel digital bildfil i 100% krävs bildskärmar som kostar rätt mycket.
Nu får du faktiskt tala för dig själv. Jag tittar gärna på och njuter av bilder även genom att zooma in delutsnitt på skärmen. "Vi" innefattar alltså uppenbarligen inte mig.
Det största jag sett är 30", vilket motsvarar ungefär en kopia i stl 50x70cm kan tänkas, och priset på Sc. Ph. ligger mellan 21.500-50.000:- för såna? När vi kommer upp i den storleken och med högsta upplösning börjar vi väl närma oss gränsen för när skillnaderna börjar suddas ut kanske? Fast jag vill nog påstå att även i den storleken kommer du uppleva kvalitétsskillnader mellan papperskopian och skärmbilden (även om de nu är mycket mindre). Men jag kan givetvis ha fel i det? Vad jag däremot vet är att ingen bildskärm i världen kan göra mina bilder bättre än det resultat jag kan få ut när jag kopierar dem på papper i mörkrummet. Och i normala skärmstorelkar till rimliga priser är bildskärmsvisning bara inte att tänka på i det fallet.
Min skärm är bara 24", men det duger för att jag ska vara nöjd med det jag ser. Det är som sagt inte upplösning som är högsta prioritet för mig.
Kanske är det här en generationsfråga som du skriver? Den yngre generationen som inte sett vad man kan få ut av mörkrummet (eller ens sett en gelatinsilverbild på papper in natura) har kanske inte samma referensramar som oss lite äldre gubbar/gummor? Men det här gäller ju även om bilden är fotad digitalt och utskriven på papper med bra utrustning? Så det är nog en sanning med modifikation? Jag skulle t.om vilja påstå att en relativt billig digital kompaktkamera håller fantastiskt bra kvalitét i jämförelse med betydligt dyrare fullformats SLR, om man bara håller sig till normala bildskärmsstorlekar för att titta på bilderna. Och som Stefan skriver kommer även bilder från en småbilds analog kamera att skilja väldigt lite när du jämför med analoga mellanformatskameror och filer scannde med kvalitétsscannrar, detta så länge du håller dig till normala skärmstorlekar.
Som sagt, jag förstår inte riktigt hur man INTE kan se skillnaden mellan olika fotoutrustning på en skärm. För mig är skillnaden enorm.
Hoppas nu bara inte att den här lite mera utsvävande delfrågan till ursprungstråden, ska skrämma bort eventuella nyfikna att prova på det här med traditionella kameror och filmfotografering. Kanske kan det istället locka en eller annan att prova på det här med kopiering i mörkrummet (eller varför inte fine art digitalprinting)? För man får ut så mycket mera av bilderna när man ser vad som verkligen kan åstadkommas av det man håller på med.
Ja, har man tid, ork och intresse av att ha bilder på papper är det klart att man ska pyssla med det. Jag förstår bara inte varför det är nån slags norm som ska avgöra huruvida man har för dyr utrustning eller inte.
För övrigt måste jag säga att jag ytterst sällan är imponerad av de utställningsbilder jag ser på papper. Är de från digitalkameror är de ofta smetiga, brusiga och har trista färger, även när det är "proffs" som varit framme. I svartvitt kan jag förstås se hög upplösning och så, men jag har inte sett något som övertygat mig om att papper är så mycket förträffligare än en skärm. Det skulle vara när man kommer upp i meterstort format, men det kan man ju ändå inte pyssla med hemma.
Generationsfråga kanske var ett fånigt uttryck. Men det är tydligt att det finns en inställning till vad som är "rätt" bland många fotografer, ungefär som att en del anser att digitalkameror inte är "äkta" kameror.