Oskar, du har rätt i att ETTR inte är en helig graal och det tror jag inte hävdats. Däremot att hävda att det inte skulle vara bra att köra ETTR för att andra egenskaper är viktigare håller jag inte med om. Även om andra egenskaper är viktigare så utesluter inte det då man ändå håller på och tid finns att man d u använder ETTR. Om man sedan vill göra bilden tekniskt "sämre i efterbehandlingen går ju det. Att däremot återskapa helt utbrända högdager eller rätta till felfokus i efterhand (f u Lytro) går inte. Så varför inte ha bästa möjliga råfil (bortsett från rena ögonblicksbilder där tid inte finns)?
Om vi bortser från att jag personligen oftast inte kan använda metoden eftersom jag till 90% jobbar analogt, så handlar det ju om ens kreativa process.
Passar det in i ens kreativa process, så är det ju inget hinder.
Förvisso går det att bildbehandla fram vilken "look" som helst på en bild, och därmed emulera det mesta, men processen blir annorlunda, och därmed också dels nöjet men också slutresultatet.
Alltså inte så att det alltid går att säga vilken bild som togs med t.ex. pushad Tri-X och vilken som bildbehandlats för att se ut som pushad Tri-X, men på det mer subjektiva planet.
Vilken kamera vi håller i för tillfället, hur vi närmar oss motivet, hur vi tänker, känner, mår, vilken relation vi har till motivet och vilken process vi använder påverkar vilken bild vi ser och tar. Det gäller även hur vi mäter.
Nu är ju det här väldigt subjektivt, men för mig gör t.ex. chimpning (oavsett histogram eller inte) att jag slits ur situationen och förlorar fokus (no pun intended). Förinställd exponering och zonfokus gör att jag kan fastna i ett "flow". Spotmätning mot en modell gör att jag automatiskt närmar mig motivet från olika vinklar etc...
Ingen av metoderna ger objektivt "bättre" bilder än andra, men de påverkar alla hur jag ser, uppfattar, upplever och närmar mig bilden, så de ger olika resultat.
Hur negativet är exponerat påverkar också min vidare process (digitalt eller i mörkrum) ju mer visionen lyser igenom desto närmare fotoögonblicket blir jag vid kopieringen, så hur och hur mycket man vill att processen före resp efter exponeringsögonblicket ska påverka bör ju också påverka exponeringsvalen.
Det är därför jag anser att processen hellre bör styra exponeringsmetod än tvärtom. Det är absolut ingen diss av ETTR, men jag tror att om man först bestämmer sig för ETTR, och sedan anpassar den kreativa processen, så tror jag att kreativiteten blir lidande. Om ETTR däremot blir en konsekvens av processen så är det ju absolut ingen nackdel.
Edit: Kan tillägga att jag använder mig av typ ETTR och ibland t.o.m "HDR" med flera scanningar med olika exponering i de fall där jag fin-scannar och gör digitalt när det behövs för större förstoringar etc (dock inte för typ publicering på FS, FB eller Instagram), eftersom jag oftast vill att scanningsprocessen ska påverka slutresultatet så lite som möjligt, så visst är det en användbar metod.
