ztenlund
Aktiv medlem
Och i samma andra känner jag mig i så fall manad att påpeka att NK:s varuhus på Hamngatan, ritat av Ferdinand Boberg, stod klart 1915. Sedan finns det ju en tillbyggnad av mycket senare datum "bakom" längs med Regeringsgatan.
Art Déco
- Trådstartare uny
- Start datum
Och i samma andra känner jag mig i så fall manad att påpeka att NK:s varuhus på Hamngatan, ritat av Ferdinand Boberg, stod klart 1915. Sedan finns det ju en tillbyggnad av mycket senare datum "bakom" längs med Regeringsgatan.
Wolfgang
Aktiv medlem
Ok, då stryker vi den från Art Déco-listan
Tack, Martin!L-G
Aktiv medlem
Det är svårt det här för oss amatörer och lite debatt blev det visst ändå.
Gå inte alltför mycket efter årtal. Årtalet bestämmer inte stilen. Utseendet bestämmer stilen. Det finns alltid förelöpare och eftersläntrare bland arkitekter. Byggnader kan bli försenade osv. Årtalet säger inte alltid sanningen. Och på 1900-talet fanns flera stilar samtidigt.
---
Jag har lärt mig att 20-talsklassicism/Swedish Grace inte är samma sak som art deco. Titta på en fasad på et 20-t-k hus! Det som slår en är ju de stora rena ytorna vanligtvis helt UTAN dekorationer eller mycket sparsamt dekorerade. Det finns andra skillnader också.
---
I mina ögon är NK-huset ett exempel på stram jugend. Se till exempel på den märkliga formen på överbyggnaden högst upp ovanför huvudingången. Typisk jugendfantasi tycker jag. I övrigt är fasaden stram. Burspråk är vanligt inom jugend, men ävan av andra stilar.
---
Stockholms konserthus: Huvudfasaden har 10 korintiska kolonner, men resten av utsidan är mycket sparsamt dekorerad. Klassicism snarast. Så här står det i Wikipedia: "Byggnaden räknas som en höjdpunkt i den svenska 20-talsklassicismen"
Stockholms stadstbibliotek. Det finns dekorationer på fasaden men de är inte speciellt framträdande. Så här står det i wikipedia "...När biblioteket efter tio års arbete i mars 1928 stod klart hade den blivit till ett av de främsta exempel för svenskt tjugotalsklassicism, en stilriktning som övriga världen kallade “Swedish grace”. Inte heller Nationalencyklopedin nämner något om art deco, så biblioteket ska nog strykas från listan på art deco hus.
Följande byggnader har jag inte sett i verkligheten, bara på bild:
Victoriateatern i Malmö: som sagt: entrén och balkongräcket är typiskt sirlig jugend. Resten är stramare men faller inte utanför jugend. Om det har en släng av den kommande art deco får andra avgöra, men att kalla det för art deco bara för att det ont om sådana hus, det resonemanget förstår jag inte.
---
Det danska hotellet Avenue Hotel Copenhagen är långt från det jag menar med art deco, men återigen, jag är ingen expert. Hängande torn, assymetrisk fasad; är det verkligen något som hör till art deco? Fasaden passar dåligt in på den beskrivning av art deco som wikipedia ger. Eklektisk riddarromantik med intryck från stram jugend skulle väl passa bättre?? Någon har blandat ihop art deco och art noveau igen?? Jag vet inte.
---
Siriusordens hus: ".. tydliga drag..." är ju långt ifrån "typisk" så att kalla huset för art deco är väl att dra det hela ett steg för långt. Var finns dekorationerna? Nog har väl byggnaden väldigt tydliga drag av 20-talsklassicism och funkis också.
---
The Standard i Köpenhamn: (huset med de rundade gavlarna): Återigen: var är fasaddekorationerna? Varför är detta art deco och inte funkis? Jag förstår inte riktigt detta. Kan någon förklara? Kan art deco sakna dekorationer? Det låter absurt. Wikipedia om funkis " De nya husen fick släta, ljusa, oftast putsade och (obs!) odekorerade fasader, platta tak och lådaktiga volymer uppbyggda av grundläggande geometriska former (kub, rätblock, cylinder etc). Passar väldigt bra på The Standard.
Jag förselår att ni googlar på art deco och väljer bilderna. Där ser ni praktexempel på art deco. Dekorationerna består ofta geometriska mönster och upprepade mönster. (Ganska långt från svensk 20-talsklassicism)
Art deco-byggnader tycks vara ovanliga i Europa. Här finns mest inredningar enligt Wikipedia. Nationalencyklopdein ger inga exempel alls på svenska art deco-byggnader.
Trådskaparen skulle tydligen bidra med en bild på ett svenskt art deco-hus. Jag hoppas att du inser att risken är mycket stor att du inte hittar något typiskt hus alls och istället kommer med något som bara bidrar till att öka förvirringen kring de här stilarna.
(Förlåt, det här blev alldeles för långt ser jag nu)
Gå inte alltför mycket efter årtal. Årtalet bestämmer inte stilen. Utseendet bestämmer stilen. Det finns alltid förelöpare och eftersläntrare bland arkitekter. Byggnader kan bli försenade osv. Årtalet säger inte alltid sanningen. Och på 1900-talet fanns flera stilar samtidigt.
---
Jag har lärt mig att 20-talsklassicism/Swedish Grace inte är samma sak som art deco. Titta på en fasad på et 20-t-k hus! Det som slår en är ju de stora rena ytorna vanligtvis helt UTAN dekorationer eller mycket sparsamt dekorerade. Det finns andra skillnader också.
---
I mina ögon är NK-huset ett exempel på stram jugend. Se till exempel på den märkliga formen på överbyggnaden högst upp ovanför huvudingången. Typisk jugendfantasi tycker jag. I övrigt är fasaden stram. Burspråk är vanligt inom jugend, men ävan av andra stilar.
---
Stockholms konserthus: Huvudfasaden har 10 korintiska kolonner, men resten av utsidan är mycket sparsamt dekorerad. Klassicism snarast. Så här står det i Wikipedia: "Byggnaden räknas som en höjdpunkt i den svenska 20-talsklassicismen"
Stockholms stadstbibliotek. Det finns dekorationer på fasaden men de är inte speciellt framträdande. Så här står det i wikipedia "...När biblioteket efter tio års arbete i mars 1928 stod klart hade den blivit till ett av de främsta exempel för svenskt tjugotalsklassicism, en stilriktning som övriga världen kallade “Swedish grace”. Inte heller Nationalencyklopedin nämner något om art deco, så biblioteket ska nog strykas från listan på art deco hus.
Följande byggnader har jag inte sett i verkligheten, bara på bild:
Victoriateatern i Malmö: som sagt: entrén och balkongräcket är typiskt sirlig jugend. Resten är stramare men faller inte utanför jugend. Om det har en släng av den kommande art deco får andra avgöra, men att kalla det för art deco bara för att det ont om sådana hus, det resonemanget förstår jag inte.
---
Det danska hotellet Avenue Hotel Copenhagen är långt från det jag menar med art deco, men återigen, jag är ingen expert. Hängande torn, assymetrisk fasad; är det verkligen något som hör till art deco? Fasaden passar dåligt in på den beskrivning av art deco som wikipedia ger. Eklektisk riddarromantik med intryck från stram jugend skulle väl passa bättre?? Någon har blandat ihop art deco och art noveau igen?? Jag vet inte.
---
Siriusordens hus: ".. tydliga drag..." är ju långt ifrån "typisk" så att kalla huset för art deco är väl att dra det hela ett steg för långt. Var finns dekorationerna? Nog har väl byggnaden väldigt tydliga drag av 20-talsklassicism och funkis också.
---
The Standard i Köpenhamn: (huset med de rundade gavlarna): Återigen: var är fasaddekorationerna? Varför är detta art deco och inte funkis? Jag förstår inte riktigt detta. Kan någon förklara? Kan art deco sakna dekorationer? Det låter absurt. Wikipedia om funkis " De nya husen fick släta, ljusa, oftast putsade och (obs!) odekorerade fasader, platta tak och lådaktiga volymer uppbyggda av grundläggande geometriska former (kub, rätblock, cylinder etc). Passar väldigt bra på The Standard.
Jag förselår att ni googlar på art deco och väljer bilderna. Där ser ni praktexempel på art deco. Dekorationerna består ofta geometriska mönster och upprepade mönster. (Ganska långt från svensk 20-talsklassicism)
Art deco-byggnader tycks vara ovanliga i Europa. Här finns mest inredningar enligt Wikipedia. Nationalencyklopdein ger inga exempel alls på svenska art deco-byggnader.
Trådskaparen skulle tydligen bidra med en bild på ett svenskt art deco-hus. Jag hoppas att du inser att risken är mycket stor att du inte hittar något typiskt hus alls och istället kommer med något som bara bidrar till att öka förvirringen kring de här stilarna.
(Förlåt, det här blev alldeles för långt ser jag nu)
Wolfgang
Aktiv medlem
Ja, det blev långt, men det gör inte något
Tack för kommentaren.Jag har boken om Malmös arkitektur, där både Hotell Grand och Siriuspalatset nämns som Art Déco med sina fyrkantiga torn, men jag håller med Dig att Siriuspalatset ser ut som funkis.
Jag har också muséets bok om Malmös Jugendhus, och i den klassas Victoriabiografen som klassisk Jugend med alla dess detaljer.
Art Déco fick i Sverige beteckningen "Nordisk klassisism" och betecknades utomlands som Swedish Grace med exempel som Stockholms Konserthus och Stockholms bibliotek. Sistnämnda har en fasad utan dekorationer, precis som Siriuspalatset. Tydligen finns ren Art Déco och det som associera till Art Déco.
I min Portfolio har jag mappen "Arkitektur" med bilder av Hotell Grand och Siriuspalatset.
Vänligen
Wolfgang
Måns H
Aktiv medlem
Chrysler Building
För mig som arkitekt känns begreppet Art Deco tämligen främmande för svenskt byggande. Hörde inte talas om stilen alls under min tid på Teknis i mitten på förra århundradet.
Det kan nog finnas något hus som platsar. Influenserna går hit och dit.
Men dit hör inte NK-huset av Ferdinand Boberg. Han räknades som en självständig outsider utan sträng tillhörighet åt något håll och skälldes för kinesiska drag. Inte heller tillbyggnaden av Hans Asplund. Den är ju mycket senare och Asplund jr var visserligen kallsinnig mot renlärig modernism och dekorerade lite halvt abstrakt, men hörde inte till Art Deco. Och inte konserthuset av Ivar Tengbom, där är det Swedish Grace som stämmer bäst.
Chrysler Building är en häftig skyskrapa i New York. Där tror jag att Art Deco stämmer. De taggiga bågarna, gargoyler som sticker ut, Walter P. Chryslers första verktygslåda på ett altare rakt under toppspiran.
För mig som arkitekt känns begreppet Art Deco tämligen främmande för svenskt byggande. Hörde inte talas om stilen alls under min tid på Teknis i mitten på förra århundradet.
Det kan nog finnas något hus som platsar. Influenserna går hit och dit.
Men dit hör inte NK-huset av Ferdinand Boberg. Han räknades som en självständig outsider utan sträng tillhörighet åt något håll och skälldes för kinesiska drag. Inte heller tillbyggnaden av Hans Asplund. Den är ju mycket senare och Asplund jr var visserligen kallsinnig mot renlärig modernism och dekorerade lite halvt abstrakt, men hörde inte till Art Deco. Och inte konserthuset av Ivar Tengbom, där är det Swedish Grace som stämmer bäst.
Chrysler Building är en häftig skyskrapa i New York. Där tror jag att Art Deco stämmer. De taggiga bågarna, gargoyler som sticker ut, Walter P. Chryslers första verktygslåda på ett altare rakt under toppspiran.
L-G
Aktiv medlem
Jag tror inte jag vill lägga mer tid på detta. Wolfgang och jag tycks vara överens om hur jugend, swedish grace och funkis ser ut. Skillnaden är om man ska betrakta swedish grace som en variant av art deco eller som en egen stil. Det tycks finnas olika uppfattningar om detta även bland yrkesfolk, så vi kommer nog inte längre.
Personligen tycker jag att stilarna skiljer sig rätt ordentligt. I och med att de har olika beteckningar betyder det ju att det finns uppenbara skillnader, eller hur? Det finns därför ingen anledning att stämpla svenska swedish grace-byggnader som varande den uppenbart annorlunda art deco. "Vår" stilsort (Sw. gr.) har ju fått en särskiljande internationellt använd beteckning. Jag tycker man ska använda den och inte försöka pressa in den i andra stilar. Det är i alla fall min åsikt och jag tycks ha ett visst medhåll från arkitekten Måns H ovan.
Personligen tycker jag att stilarna skiljer sig rätt ordentligt. I och med att de har olika beteckningar betyder det ju att det finns uppenbara skillnader, eller hur? Det finns därför ingen anledning att stämpla svenska swedish grace-byggnader som varande den uppenbart annorlunda art deco. "Vår" stilsort (Sw. gr.) har ju fått en särskiljande internationellt använd beteckning. Jag tycker man ska använda den och inte försöka pressa in den i andra stilar. Det är i alla fall min åsikt och jag tycks ha ett visst medhåll från arkitekten Måns H ovan.
