Annons

Allmäna spånerier om Sony och annat

Produkter
(logga in för att koppla)
FE-serien behöver bättre batterikapacitet (kanske inte så mycket för min skull utan för de som kör "spray-and-pray"-metoden när de fotograferar :).

Storleken på A7-husen är alldeles lagom.

Det beror (som jag skrev) helt och hållet på vilka objektiv man monterar på kamerahuset. Med de objektiven på den sida som du visar upp så håller jag med dig till 100%.

Däremot inte lika mycket om man monter denna:
http://www.sony.com/electronics/camera-lenses/sel70200gm

Med rätt objektiv monterat så har även mina pyttesmå GM1 (världen minsta digitala systemkamera) och GM5 perfekt storlek.

Balansen i ett system går inte att bedöma om man inte tar med i ekvationen vilken optik man monterar, eller i framtiden vill montera, på kamerahuset.
 
Jag skrev ett "grinig gubbe"-inlägg kring hans spekulationer i en annan tråd :)
http://www.fotosidan.se/forum/showthread.php?p=2154174#post2154174

Det var trist, för de mindre E-husen hade mått bra av höpresterande, men mindre och lättare APS-C-optik.

Går man på FE-optik, så betalar man inte bara onödigt mycket mer för glas man ändå croppar bort (på kanske iböand redan onödigt dyra Sonyobjektiv), men man får dessutom omaket att släpa runt på onödigt tunga och klumpiga objektiv.

Då riskerar man att få ett obalanserat systeme helt i onödan (då man inte kan utnyttja ljusinsläppet, och får ett motsvarande steg mindre bländare).

Trist som sagt, men tror du tyvärr har helt rätt när jag läser dina kommentarer (tog nyheten direkt som "face value" och läste inte noga/alls måste jag erkänna).
 
Det beror (som jag skrev) helt och hållet på vilka objektiv man monterar på kamerahuset. Med de objektiven på den sida som du visar upp så håller jag med dig till 100%.

Däremot inte lika mycket om man monter denna:
http://www.sony.com/electronics/camera-lenses/sel70200gm
Jodå. OM-systemet inkluderade 600mm- och 1000mm-objektiv vilket tycks ha fungerat bra med OM-kamerorna. Det behövs ingen jättekamera på ett långt teleobjektiv. Rimligen använder man stativ med riktigt långa teleobjektiv, och är objektiven tillräckligt lätta för att handhålla så är det bara bra om kamerahuset är litet och lätt eftersom det gör hela ekipaget lättare.

Jag undrar lite varifrån villfarelsen om att man måste ha "matchande" stora och tunga kameror till stora, långa och tunga objektiv kommer ifrån. Det är ju helt fel och kan knappast vara baserat på praktisk erfarenhet.

Sony har träffat helt rätt med storleken på A7. Det är mycket trevligt att trenden med allt större småbildskameror har brutits.
 
Jag är med på att detta inte fungerar med tex. Samyangs MF-objektiv, men fungerar detta med andra AF-objektiv, som tex Canonanpassade AF-objektiv, ifrån både Canon och Sigma, med MC-11-adaptern?

Vad kör du förresten med för objektiv för ditt reprofoto (mer allmänt nyfiken, än vad det har med just denna frågan att göra)?

Jag har ett Samyang makro 100mm/2,8 till repro idag.

Jag tror det funkar med MC-11 och Sigmas Global Vision-objektiv men om det går med Canons native skulle jag inte satsa några pengar på.
 
Jag undrar lite varifrån villfarelsen om att man måste ha "matchande" stora och tunga kameror till stora, långa och tunga objektiv kommer ifrån. Det är ju helt fel och kan knappast vara baserat på praktisk erfarenhet.

Jag som ofta förfäktar denna idé baserar det just på erfarenheter från att fotografera event med objektiv som 24-70/2,8, 70-200/2,8 och 300/2,8. Tro mig, efter några timmar med ett två-tre-kilos objektiv på ett för litet kamerahus har du ont i handled, armbåge, axel och rygg. Medan det funkar helt ok på ett större kamerahus (trots att det då i sig är tyngre).

Det är faktiskt inte enbart för batteriet och vertikalgreppet som Canons och Nikons stora proffshus ser ut som de gör. Och som även de mindre proffshusen utan inbyggt vertikalgrepp har relativt rejäla grepp. Detta är i väldigt grad något man kommit fram till just genom praktisk erfarenhet.

Sony har träffat helt rätt med storleken på A7. Det är mycket trevligt att trenden med allt större småbildskameror har brutits.

Det är en jättetrevlig kamerastorlek i väldigt många sammanhang och tillsammans med väldigt många objektiv ja.

Men tro mig, en A7-kamera med nya 24-70/2,8 GM eller 70-200/2,8 GM är ingen ergonomisk höjdare alls.
 
Jodå. OM-systemet inkluderade 600mm- och 1000mm-objektiv vilket tycks ha fungerat bra med OM-kamerorna. Det behövs ingen jättekamera på ett långt teleobjektiv. Rimligen använder man stativ med riktigt långa teleobjektiv, och är objektiven tillräckligt lätta för att handhålla så är det bara bra om kamerahuset är litet och lätt eftersom det gör hela ekipaget lättare.

Jag undrar lite varifrån villfarelsen om att man måste ha "matchande" stora och tunga kameror till stora, långa och tunga objektiv kommer ifrån. Det är ju helt fel och kan knappast vara baserat på praktisk erfarenhet.

Sony har träffat helt rätt med storleken på A7. Det är mycket trevligt att trenden med allt större småbildskameror har brutits.

Stativ är fint (har flera), men det är inte för all typ av fotografering som det passar (om det ens är möjligt).
 
Från mitten av 1980-talet och framåt blev de långsamt allt större. Olympus OM-1 var ju en trendbrytare och i stort sett alla kameratillverkare gjorde mindre småbildskameror efter den, men sen kom AF-kamerorna som oftast också var motordrivna, så då ökade storleken. Digitalkamerorna blev förstås ännu större av naturliga skäl, men när man kunde skippa spegelhuset återkom chansen att få ner storleken igen.

Några siffror har jag inte i huvudet, men den som verkligen vill veta har nog inga svårigheter att hitta sådana. Själv förlitar jag mig på att ha varit med under hela den tid jag har beskrivit. :)
 
Det beror väl rimligen i så fall på dåligt grepp och inte på avsaknad av tyngd? Jag har aldrig varit ledsen över att min utrustning har vägt för lite.

Nämnde jag tyngd? Jag pratar om storlek.

Låg vikt tror jag nog alla vill ha, men om vi ser till "villfarelsen" att det är bra med stora kamerahus så betraktar uppenbarligen många det som så viktigt för ergonomin att man accepterar tyngd för att få just storlek.
 
Från mitten av 1980-talet och framåt blev de långsamt allt större. Olympus OM-1 var ju en trendbrytare och i stort sett alla kameratillverkare gjorde mindre småbildskameror efter den, men sen kom AF-kamerorna som oftast också var motordrivna, så då ökade storleken. Digitalkamerorna blev förstås ännu större av naturliga skäl, men när man kunde skippa spegelhuset återkom chansen att få ner storleken igen.

Några siffror har jag inte i huvudet, men den som verkligen vill veta har nog inga svårigheter att hitta sådana. Själv förlitar jag mig på att ha varit med under hela den tid jag har beskrivit. :)

Jag tror huvudprincipen "olika verktyg för olika verksamhet" fungerar bättre än "one size fits all" :)

Idag har vi möjligheten att bygga både väldigt kompakta (som Sony A7) och rejält biffiga kameror (som Eos 1-serien, Nikon D1/2/3/4/5-serien) och många storlekar och former däremellan som ger professionell bildkvalitet. Jag säger inte att Sony gjort fel som gjort A7-serien så kompakt. Det jag vill ha sagt att skall de, som de säger att de vill, locka yrkesfotografer och seriösa entusiaster att välja spegelfria Sony-kameror som sina huvudkameror, så bör de dessutom ha minst en större modell som ergonomiskt hör ihop med de högpresterande objektiv de presenterat (och som samma yrkesfotografer och entusiaster verkar uppskatta). Då kunde en sådan modell som bonus också få en rejält ökad batterikapacitet.

Man kan ju också vända på steken och - som många helt riktigt gör - kritisera Canon och Nikon för att de inte har någon kameramodell som liknar A7: alltså en superkompakt kamera som ändå ger maximal bildkvalitet. I mina ögon är ju problemet att alla tre tillverkarna är lite fast i idéer att "alla" gillar en viss storlek istället för att utnyttja det faktum att man idag kan bygga både små och stora kameror som ger mycket bra bildkvalitet.
 
Från mitten av 1980-talet och framåt...

Ok. Du tänker förra årtusendet. Då är jag med - antog (felaktigt uppenbarligen) att du syftade på typ något som skett de senaste åren.

När det gäller snabbt utvecklad teknik, och man referar till att något är en "trend" så är det sällan att man pratar om något mer än de senaste månaderna och åren (som längst).

Finns säkert ingen vedertagen defintion (en trend kan genetellt, tex gällande klimat eller geologim, vara i flera miljoner år), men i konsumenttekniksammanhang så skulle iaf jag personligen kalla 30-35 år tillbaka för närmast "historia".
 
Håller fö. helt med M.A. att bristen på stora kamerahus hos spegellösa tillverkare har en motsvarighet i bristen på bra små kamerahus hos de klassiska DSLR:tillverkarna.

Bra med både kamerahus, såväl som optik, i olika storlekar efter olika behov och typ av forografering/sammanhang.

Helst skall det dock finnas en balans de emellan. Där är jag precis som M.A. inne på främst balansen emellan vikt-längd på objektiven (längd, tillsammans med vikt, då masscentrum förskuts utåt och skapar en hävstångseffekt) och storlek-greppergonomi (det är den praktiskt lyckade kombinationen av detta som räknas) på kamerahuset.
 
Nämnde jag tyngd? Jag pratar om storlek.

Låg vikt tror jag nog alla vill ha, men om vi ser till "villfarelsen" att det är bra med stora kamerahus så betraktar uppenbarligen många det som så viktigt för ergonomin att man accepterar tyngd för att få just storlek.

Problemet är att vikt och storlek brukar vara korrelerade.

Individuellt anpassningsbara lättviktsgrepp vore trevligt.
 
Problemet är att vikt och storlek brukar vara korrelerade.

Individuellt anpassningsbara lättviktsgrepp vore trevligt.

Jo, men som jag skrev handlar det om att man accepterar vikt som en tråkig men nödvändig bieffekt av de andra saker man vill ha - som storlek.

Min huvudpoäng är ändå att det inte alls är någon villfarelse att det kan vara bra med stora kamerahus. Det är något som växt fram just genom erfarenhet, inte på grund av frånvaro av erfarenhet.
 
För lätt blir dock inte heller bra eftersom det ger väldigt konstig (o)balans om objektivet är tungt, särskilt om mycket av vikten sitter framtill i det.
 
Problemet är att vikt och storlek brukar vara korrelerade.

Individuellt anpassningsbara lättviktsgrepp vore trevligt.

Små kameror; små objektiv. Stora kameror; små och stora objektiv. De större kamerorna är mångsidigare än de små. De små har naturligtvis fördelen av att vara små, lätta att ta med mm. Men stora, tunga objektiv som teleobjektiv, fasta eller zoomar, fungerar naturligtvis på A7-serien men ergonomin blir lidande vid flitigt användande. Där håller jag med Agfors. Jag har själv testat. Mindre objektiv däremot fungerar alldeles utmärkt. Ett sätt att få mindre objektiv är att minska ljusstyrkan, men då förvandlas A7- serien till kameror för nybörjare och amatörer. En större spegellös kamera från Sony kommer att förändra läget och konceptet.
 
Jag tycker att ni är konstiga. :)

Ett riktigt långt, stort och tungt objektiv balanserar man (dvs jag :) med vänsterhanden och lägger inte mycket vikt på högerhanden som sköter kamerans reglage. Då har jag ingen direkt fördel av att kameran är en stor "motvikt", eller liknande.

Jag gillar inte heller att handhålla stora objektiv någon längre stund pga av att det blir skakigt med tunga objektiv. Prova att hålla en arm horisontellt rakt ut en längre stund så förstår ni varför. (Nej, man håller inte i kameror och objektiv på det sättet, men det illustrerar en princip). En stor och tung kamera hjälper inte ett dugg mot det.

Jag kan dock hålla med om att greppet på A7 kunde vara bättre. Jag har iofs inte fotograferat på riktigt med en A7 utan bara klämt och känt på den på fotomässor, men jag kan mycket väl tänka mig att den kan bli lite obekväm om man ska hålla i den med bara högerhanden en längre stund. Så jättemycket större behöver dock inte kameran bli för att få ett bättre grepp.
 
ANNONS
Spara upp till 12000 kr på Nikon-prylar