ANNONS
Annons

8080, G6 eller V3? Bland annat, hjälp och tips tack!

Produkter
(logga in för att koppla)
Arleklint skrev:
Man får framförallt anta att lika många digitala bilder skall hamna på papper som analoga. Eller hur?
Beror helt på vem du frågar, folk i allmänhet väljer 10 x 15 kopia på varje analog filmruta, utan undantag.

Mörkrumsfotografen gör väl åtminstone kontaktkopia på varje filmruta.

Diafotografen gör nog lika få pappersbilder som digitalfotografen, diafotografen är dock en mycket liten minioritet.

Oavsett hur många papperskopior man gör eller inte gör som digitalfotograf så slipper man både kostnaden för film och framkallning.

Så svaret på din fråga är, nej, inte lika många bilder kommer hamna på papper för digitalfotografen.

Arleklint skrev:
Alla alternativexponeringar och
"försäkerhetsskullbilder" som sållats bort, men som säkert ingår i din procentsiffra, gör ju ingen glad. Eller hur?
Antar att det är en retorisk fråga, så jag avstår ifrån att svara på den.
 
Leo S skrev:
Har följt diskussionen nu några dagar, men nu måste jag kommentera testbilder:

- lägger man upp bilder mellan t ex Nikon D70 och Sony V3 så syns ju mycket tydligt att detaljrikedom och dynamiskt omfång är bättre med D70. Titta t ex på kvinnans ansikte och framförallt halsen.

Sedan har Sonyn den kraftiga uppskärpning som kompakter plägar ha och som gör att bl a blommorna ser kantskarpare ut än för D70. Förvånande att ingen nämnt den påtagliga artificiella skärpa kompakter lägger på, det brukar ju vara grundfakta i alla tester.
Uppenbart för var och en utom NisseM.
 
sagan skrev:
Beror helt på vem du frågar, folk i allmänhet väljer 10 x 15 kopia på varje analog filmruta, utan undantag.

Och samma personer med en digital kamera vill nog oxå ha 10x15 på alla bilder (utom alternativbilderna då förstås)

Diafotografen gör nog lika få pappersbilder som digitalfotografen, diafotografen är dock en mycket liten minioritet.

Dia har ju inte så mycket att göra med pappersdiskussionen.

Oavsett hur många papperskopior man gör eller inte gör som digitalfotograf så slipper man både kostnaden för film och framkallning.

Men den kostnaden tror jag vägs upp av att digitala kameror, minnesmedia och datorer kostar mer i inköp än en analog kamera.
 
Arleklint skrev:
Och samma personer med en digital kamera vill nog oxå ha 10x15 på alla bilder (utom alternativbilderna då förstås)
All statistik visar att de allra flesta nöjer sig med att titta på bilderna på dataskärmen, endast de bilder som de ska hänga på väggen görs kopior av, eller om de ska ges bort (mycket förnuftigt, varför ha travvis med 10 x15 som man kollar på 1-2 gånger).

Jag är mycket förvånad över att du inte känner till det, det har stått hur mycket som helst om hur papperskopiorna minskat kraftigt sedan digitalkameran kom, företag har konkat och andra har lagt ned.

Arleklint skrev:
Dia har ju inte så mycket att göra med pappersdiskussionen.
I lika hög grad som digitalfotografen, de gör ungefär lika många papperskopior.

Arleklint skrev:
Men den kostnaden tror jag vägs upp av att digitala kameror, minnesmedia och datorer kostar mer i inköp än en analog kamera.
Jag har hittils inte stött på någon som skaffat dator för att kunna plåta digitalt, det är nog snarare tvärtom i 99% av fallen, man skaffar digitalkamera om man har en dator.
 
Problemet för den som vill välja kompaktkamera
Det är märkligt hur lätt en debatt kan växla fokus. Denna tråd inleddes anspråkslöst från en forummedlem som inlett sökandet efter lämplig digitalkamera genom att presentera fyra kompaktkameror han botaniserat fram att välja mellan. Det framgick alltså tydligt från början vilken frågeställning som forummedlemmen ställt upp och ville ha tips om.

d-SLR:s överlägsenhet - för vem?
Att i en sådan diskussion, som vissa alltid har för vana att göra, kasta in överlägsenheten i att istället välja en d-SLR-kamera kan liknas vid att dra upp olika sportbilars överlägsenhet för den som funderar på en Toyota eller Mazda etc. i små- eller mellanbilsklassen. Bägge typerna tar ägaren fram till målet fast med olika komfort och hastighet men också till olika kostnader.

Det finns väl ingen som ifrågasätter SLR resp. d-SLR-kamerornas positiva egenskaper för den som vill kunna lösa varje fotograferingsuppgift med hjälp av olika specialobjektiv och hjälpmedel ur det rikliga sortimentet som ingår. Ingen behöver skrika sig hes för den sakens skull.

Kompaktkamerorna – ett viktigt segment att räkna med
Vad många, även garvade fotografer kunnat konstatera, är dock att de senaste generationerna kompaktkameror, rätt hanterade, på ett mycket bekvämt sätt kan lösa flertalet fotograferingsuppgifter på ett fullt tillfredsställande sätt och ofta med professionell klass på bildresultatet.

Överdrifter om det dynamiska omfångets betydelse
En sak som många övertrasserar betydelsen av, såvida inte det huvudsakliga bildbetraktandet avses ske via en avancerad datorskärm, är det dynamiska omfång som det digitala mediet förmå återge. Eftersom efterdiskussionen kommit att handla om det som fotograferandet egentligen handlar om – att skapa bilder som man kan hålla i handen – måste teknikfrossarnas diskussioner hållas lite tillbaka.

Även om ögat lätt kan urskilja skillnader i intensitet på färger motsvarande 10 000:1 och en bra färgfilm kan återge ett dynamiskt omfång på 1500:1, skall detta ställas mot att kontrastförhållandet i ett utomhusmotiv sällan överstiger 1000:1 och att ett projicerat dia i normala fall sällan klarar att på projektionsduken återge ett dynamiskt omfång större än 500:1.

Övergår man till den digitala tekniken kan visserligen de allra bästa digitala kamerorna men också dyraste klara ett dynamiskt omfång som överträffar den analoga filmens i storleksordningen 2500:1 men möjligheterna att fullt ut avnjuta denna förmåga begränsas av PC-skärmen (normalt: 256:1).

Pappersbilden och det dynamiska omfånget
När vi kommer ner till pappersbilden, tvingas den digitala superkameran, med sitt dynamiska omfång på kanske 2500:1 (sällan utnyttjat vid fotograferingen till mer än 1000:1) för att kunna leverera en färgbild, komprimeras till i bästa fall 50:1. För att på bästa sätt klara den uppgiften har kamerakonstruktörerna insett att kontraståtergivningen i mellan- och högdagerregistrets färger är allra viktigast för bra återgivning på pappersbild. Där har man satt in stötarna och också på algoritmer för att skapa optimal randskärpa.

För att någorlunda rättvist kunna avnjutas måste alltså den digitala bilden som framställts från de mer exklusiva kamerorna ses på PC-skärm. Det är detta jag misstänker ligga bakom d-SLR-entusiasternas totala nedvärderande av kompaktkamerornas tillkortakommanden. Man avnjuter huvuddelen av sina bilder sittande framför datorn.

Kvarstående parametrar av vikt att jämföra mellan kompakt- och digitalkamerorna
Vad gäller färgåtergivning för motiv med normalt kontrastomfång och vid överföring av bildresultatet på pappersbild uppvisar dagens mer avancerade digitala kompaktkameror utmärkta resultat. Det som mot bakgrunden ovan har störst särskiljande betydelse mellan olika kameratyper för bildåtergivningen är alltså skärpan och signalbruset. För de bättre kompakterna gäller att signalbruset (för låga iso-tal) har marginell betydelsem när en bild betraktas under normal bildvinkel. Alltså återstår skärpan som den verkligt särskiljande parametern - framför allt skärpedjupet. Till detta behöver ingen återkomma eftersom det i olika tongångar redan slutdiskuterats i denna tråd.
 
NisseM skrev:

Det är märkligt hur lätt en debatt kan växla fokus. Denna tråd inleddes anspråkslöst från en forummedlem som inlett sökandet efter lämplig digitalkamera genom att presentera fyra kompaktkameror han botaniserat fram att välja mellan. Det framgick alltså tydligt från början vilken frågeställning som forummedlemmen ställt upp och ville ha tips om.


Detta är ett vanligt problem. Orsaken är att folk som svarar i tråden hellre utgår från sig själva än från frågeställaren.

Att i en sådan diskussion, som vissa alltid har för vana att göra, kasta in överlägsenheten i att istället välja en d-SLR-kamera kan liknas vid att dra upp olika sportbilars överlägsenhet för den som funderar på en Toyota eller Mazda etc. i små- eller mellanbilsklassen. Bägge typerna tar ägaren fram till målet fast med olika komfort och hastighet men också till olika kostnader.

Rätt kamera är inget generellt. Rätt kamera är olika för olika fotografer. Det som är rätt för Pelle är fel för Kurt, det som är rätt för Lisa är fel för Anna. Ingen argumentation kommer runt det.

Det finns väl ingen som ifrågasätter SLR resp. d-SLR-kamerornas positiva egenskaper för den som vill kunna lösa varje fotograferingsuppgift med hjälp av olika specialobjektiv och hjälpmedel ur det rikliga sortimentet som ingår. Ingen behöver skrika sig hes för den sakens skull.

Sant, men några vill gärna skrika ändå ;)

Vad många, även garvade fotografer kunnat konstatera, är dock att de senaste generationerna kompaktkameror, rätt hanterade, på ett mycket bekvämt sätt kan lösa flertalet fotograferingsuppgifter på ett fullt tillfredsställande sätt och ofta med professionell klass på bildresultatet.

Jag håller med du! Det är imponerande vad kompaktkameror av i dag kan göra.

En sak som många övertrasserar betydelsen av, såvida inte det huvudsakliga bildbetraktandet avses ske via en avancerad datorskärm, är det dynamiska omfång som det digitala mediet förmå återge. Eftersom efterdiskussionen kommit att handla om det som fotograferandet egentligen handlar om – att skapa bilder som man kan hålla i handen – måste teknikfrossarnas diskussioner hållas lite tillbaka.

Även om ögat lätt kan urskilja skillnader i intensitet på färger motsvarande 10 000:1 och en bra färgfilm kan återge ett dynamiskt omfång på 1500:1, skall detta ställas mot att kontrastförhållandet i ett utomhusmotiv sällan överstiger 1000:1 och att ett projicerat dia i normala fall sällan klarar att på projektionsduken återge ett dynamiskt omfång större än 500:1.

Övergår man till den digitala tekniken kan visserligen de allra bästa digitala kamerorna men också dyraste klara ett dynamiskt omfång som överträffar den analoga filmens i storleksordningen 2500:1 men möjligheterna att fullt ut avnjuta denna förmåga begränsas av PC-skärmen (normalt: 256:1).


Ingen kameratillverkare gör digitala kameror för att de skall betraktas på skärm. Trots detta envisas några med att betrakta bilderna så.
 
Senast ändrad:
Första gången jag mera i detalj studerade en bild på PC-skärmen (21") hade den tagits med en en kamera med 3 Mpixel bildsensor. Resultatet var förvånansvärt bra redan då. Idag finns inget att klaga på. Man har en känsla av att många digitalfreaks kan jämföras med tidigare Hi-fi-entusiaster som, när de inte längre kunde uppfatta kvalitetsskillnaden med sina nya ljudutrustningar, tvingades att patallellt bedöma finesserna i det nya ljudet visuellt via ett oscilloskop.
 
Den aktuella DSLR som kommer ut med testbilder är D2X. Denna kameras förmågor kommer att undersökas på längden och tvären på tusentals bildskärmar där folk drar upp bilderna i 400% Folk kommer kolla dom på skärmar som presterar långt under 300 dpi. Ofta bara 72 dpi.

Folk kommer att hitta olika brister på samma sätt som man hittat brister på alla kameror hitills, men man glömmer en sak.... bilder används inte så.... kameratillverkaren - oavsett den heter Nikon eller Canon - har inte gjort sina kameror för att bilderna skall ses så.

Kamerorna är gjorda för att ge bra bilder på papper. Så det är så de bör beskådas och bedömas.
 
Arleklint skrev:
Ingen kameratillverkare gör digitala kameror för att de skall betraktas på skärm. Trots detta envisas några med att betrakta bilderna så.
Jag tror du har fel där, många av kompaktkamerorna är uppenbart inställt på att ge maximal upplevelse på skärm och om man ska ha bilderna på papper så bör man använda andra inställningar än de av kameratillverkaren föreslagna inställningarna.
 
När vi kommer till DSLR-er med många pixlar. Typ 12-16-22 MP, ter det sig väldigt fel att beskåda dessa på skärmar.

Att bilderna inte är gjorda för att ses så framgår genom att väldigt få, om ens någon, har en skärm som kan visa hela bilden i full upplösning.
 
Arleklint skrev:
När vi kommer till DSLR-er med många pixlar. Typ 12-16-22 MP, ter det sig väldigt fel att beskåda dessa på skärmar.

Att bilderna inte är gjorda för att ses så framgår genom att väldigt få, om ens någon, har en skärm som kan visa hela bilden i full upplösning
Tja, det är lika fel/rätt som att se dem på 10 x 15cm papperskopia, du ser inte hela upplösningen då heller.
 
Upplösning är inte allt. Vem sa 10x15 på 12MP-kameror?

Att 10x15 inte visar alla styrkor hos en 12MP kamera stämmer, på samma sätt som att bildskärmsupplösning visar mer än vad som har någonsomhelst praktisk betydelse.
 
Senast ändrad:
Arleklint skrev:
Upplösning är inte allt.
Nej, vi har ju det där med brus och dynamiskt omfång oxå..

Arleklint skrev:
Vem sa 10x15 på 12MP-kameror?
Om jag inte missminner mig helt så var det jag som nämnde 10 x 15 kopior (men du kan ju kolla tidigare inlägg om du är osäker).


Arleklint skrev:
Att 10x15 inte visar alla styrkor hos en 12MP kamera stämmer.
Det gör det inte på en 3Mp kamera heller.
 
Om du ser inlägget jag skrev 2005-02-01 19:52 så var det angående 12 Mp D-SLR och inte angående kompaktkamera.
 
För att då återgå till ordningen så tror jag att enda sättet att beskåda en 12MP bild på ett rättvist sätt är att ta ut den på ett papper i 2-300dpi. Kameratillverkaren har ju faktiskt tänkt att de är så den skall ses, och det är så den skall användas. Kameran är optimerad för sådan användning.

Det brus och de eventuella andra brister i detaljupplösning, moaré, kromatisk aberation eller annat som kan beskådas på en skärm som håller lägre dpi är ointressnat. Ingen vill ju ändå ha en bild på en skärm som inte rymmer hela bilden.

Den dag vi har 300dpi-skärmar kan vi tänka annorlunda.
 
Givetvis, det är ju bara bortkastat att köpa en 12Mp om man inte tänkt göra 30 x 40cm papperskopior eller större.
 
ANNONS
Götaplatsens foto – en riktig fotobutik.