Jag har faktiskt börjat skriva på en liten "artikel" kring detta med PPI/DPI och storlek, mest för att förklara det hela för mig själv...
Får dela upp det på två inlägg här:
Bildstorlek, upplösning, DPI m.m.
---------------------------------
Ska vi börja med att slå fast några saker:
- En bild kan ha vilken storlek som helst
- En bild har inte bara en storlek, utan flera, beroende på hur man ser på begreppet "storlek"
- Vilken bild som helst kan skrivas ut i vilken storlek som helst
- Vilken bild som helst kan visas i vilken storlek som helst
Om någon frågar dig hur stor en viss bild är, vad svarar du då? Är det en fysisk storlek i centimetrar? Eller är det hur många pixlar den består av? Eller antalet pixlar längs dess sidor? Eller kanske hur mycket utrymme den tar upp på hårddisken?
Och var kommer begreppet DPI och PPI in i det hela? Och behöver man bry sig?
Om vi till att börja med tar den enklaste varianten av storlek, och den som man oftast INTE menar med storlek, så är det väl hur mycket utrymme en bild tar på hårddisken eller annat lagringsmedia. Hur många megabyte är den? Denna storlek varierar beroende på många faktorer: antalet pixlar i bilden, komprimeringsgrad, antal färger i bilden, filformat m.m. Något som däremot inte påverkar denna storlek är det kryptiska DPI/PPI, vilket vi återkommer till senare.
Kvar har vi då att förstå detta med en bilds synliga storlek. Dels på bildskärm och dels i utskrift - för det är två olika sorters storlek. Om vi tittar på en bild på skärmen så mäts storleken i pixlar och förstoringsgrad. Skriver vi däremot ut bilden så har vi en fysisk storlek som vi mäter i centimeter.
För att förstå det hela bör man inse hela den kedja som en bild går igenom från det att den exponeras i kameran till det att den visas på skärm eller utskrift.
Bilden skapas i sitt ursprungliga format i kameran. Exakt hur det går till och hur bilden exponeras är inte intressant i denna diskussion. Det viktiga är att någon sorts bild skapas med hjälp av kamerans sensor och därmed fastslås en aspekt av bildens storlek, nämligen pixlarna. En sensor består av ett visst antal ljuskänsliga punkter(pixlar) som vi oftast anger i antal miljoner. En kamera med en sensor som har tio miljoner punkter benämns i allmänhet som 10 Megapixel. Sex miljoner är 6 Megapixel o.s.v.
Detta säger oss hur många punkter bilden totalt är uppbyggd av, men inte hur de är fördelade. Beroende på vilken kamera vi använder så finns sensorer med lite olika proportioner. En systemkamera har oftast det klassiska s.k. småbildsformatet 3:2, d.v.s. långsidan är 50% längre än kortsidan. En kompaktkamera har i allmänhet ett något mera kvadratiskt format, nämligen 4:3 där alltså långsidan är 33% längre än kortsidan, d.v.s. samma format som en gammal klassisk TV. Bredbilds-TV har som jämförelse proportionerna 16:9. När vi vet totala antalet pixlar och sensorns proportioner kan vi också räkna ut hur långa dess sidor är räknat i antal pixlar. En enklare variant är förstås att läsa i kamerans manual. Där står också hur stor sensorn är rent fysiskt, eftersom den faktisk är en fysisk enhet. Därmed kan man också räkna ut hur stor varje pixel är rent fysiskt på sensorn.
Som exempel är här tre olika kameror, med vilka vi tar en bild på samma motiv:
Pentax K10D - systemkamera med sensor i s.k. APS-storlek
- 10 Megapixel
- 23,5*15,7 mm sensor
- 3872*2592 pixlar
- format 3:2
- pixelstorlek på sensorn: 0,0061 mm
- exempelbildens storlek på disken: x MB
KonicaMinolta Dimage A2 - avancerad kompaktkamera med sensor i s.k. 2/3"-storlek
- 8 Megapixel
- 8,8*6,6 mm sensor
- 3264*2448 pixlar
- format 4:3
- pixelstorlek på sensorn: 0,0027 mm
- exempelbildens storlek på disken: x MB
Canon IXUS 400 - vanlig kompaktkamera med sensor i s.k. 1/1,8"-storlek
- 4 Megapixel
- 7,18*5,32 mm sensor
- 2272*1704 pixlar
- format 4:3
- pixelstorlek på sensorn: 0,0031 mm
- exempelbildens storlek på disken: x MB
Med samtliga tre kameror kan vi ta samma bild (samma bildvinkel och utsnitt) men de tre resulterande bildfilerna kommer att skilja sig åt eftersom sensorerna skiljer sig åt. Rent teoretiskt, om alla andra förhållanden är lika, så ger en sensor med fler pixlar en mer detaljerad bild, eftersom varje enskild bildpunkt blir mindre. Om man sedan ser dessa detaljer beror på i vilken storlek man visar bilden.
Nåväl, när bilden väl är tagen så brukar nästa steg oftast vara att kopiera den till datorn. Väl inne i datorn vill man oftast titta på den. Det kan göras med datorns eget bildvisningsprogram, ett bildredigeringsprogram eller liknande. Nu kommer vi till nästa storlek: hur stor är bilden på skärmen? Och då är frågan också: hur stor är skärmen? Bilden (och sensorn som den kom ifrån), och likaså skärmen, är uppbyggda av pixlar, med den skillnaden att skärmar i princip alltid har mycket färre pixlar än vad en bild (eller sensor) har. Som exempel brukar en 17" eller 19"-skärm ha 1280*1024 pixlar, vilket motsvarar ca 1,3 Megapixel. En stor 24" widescreen-skärm klarar 1920*1200 pixlar vilket är ca 2,3 Megapixel. Ingen av dessa skärmar kan alltså återge en bild från en 4 Megapixels kamera i full "naturlig" storlek, och än värre blir det förstås med bilder från kameror med högre upplösning. För att få plats med hela bilden på skärmen måste man alltså förminska den. Om du någon gång använt ett bildredigeringsprogram så vet du nog att man där kan zooma i bilderna, ofta genom att ange ett procentvärde. 100% betyder inte att man visar hela bilden, utan att man visar en pixel i bilden som en pixel på skärmen, d.v.s. man ser bilden i sin "naturliga" storlek. Och eftersom bilden i allmänhet innehåller fler pixlar än skärmen så motsvarar detta en inzoomning i bilden. För att se hela bilden måste vi zooma ut - hur mycket beror på hur många pixlar bilden består av, och hur många pixlar skärmen har. Och ingenstans har jag nämnt storlek i centimeter. Detta eftersom fysisk storlek är ointressant när man visar bilder på en skärm, eller på weben. Skärmar finns i många olika fysiska storlekar (17", 19", 24" ...) och proportioner (4:3, 5:4, 16:9, 16:10) och de kan användas i många olika upplösningar (1024*768, 1280*1024, 1600*1200, 1920*1200 ...). Allt detta sammantaget gör att när man visar en bild på en skärm, kan man inte veta hur stor den kommer att bli rent fysiskt/visuellt. På sin egen skärm kan man förstås mäta detta, men om man visar bilder på webben så har man ju ingen kontroll över vilka skärmar och upplösningar andra människor använder. Och man kan ju inte gärna kräva att folk ska ha en viss kombination för att de ska kunna se dina bilder. Därför är bildens dimensioner i pixlar, tillsammans med zoomfaktor, det som bestämmer hur en bild ska visas på skärmen. Det beryktade värdet PPI/DPI har ingen betydelse.
Slutligen vill man kanske skriva ut bilden på en skrivare, eller skicka den till ett labb för framkallning/förstoring/utskrift. Och då ska man plötsligt få ut bilden på ett fysiskt media som har en viss specifik fysisk storlek, t.ex. 15*10 cm, eller ett A4, eller något annat. Och då kommer det omtvistade PPI/DPI in i leken. Om man vill. Eller så struntar man i det. Man kan faktiskt välja. Oavsett hur man skriver ut bilden så ska dess pixlar på något sätt omvandlas till fysiska punkter på ett papper. Beroende på hur stora punkterna på papperet är så kommer den slutliga bildens storlek att variera. Eller tvärtom: om man vet hur stor den slutliga bilden på papperet ska vara så kommer storleken på punkterna att variera. Vid utskrift har man tre storleks-parametrar att arbeta med: antalet pixlar, papperets storlek och utskriftspunkternas storlek. Man kan variera en eller två av dessa tre hur man vill, och de övriga ger sig då automatiskt (de blir vad de blir). Man kan däremot inte ange alla tre hur man vill, eftersom de har ett inbördes förhållande:
Upplösning i PPI = Antal pixlar dividerat med fysisk storlek
Detta innebär t.ex. att:
- om man ökar den fysiska storleken så måste man samtidigt öka antalet pixlar, eller minska upplösningen i PPI.
- om man ökar upplösningen i PPI så måste man samtidigt öka antalet pixlar, eller minska den fysiska storleken
- om man anger en specifik fysisk storlek och har ett visst antal pixlar, då blir upplösningen i PPI vad den blir
- om man har ett visst antal pixlar och anger en specifik upplösning i PPI, då blir storleken vad den blir
- o.s.v.
De tre grund-formlerna är:
PPI=pixlar/storlek
pixlar=PPI*storlek
storlek=pixlar/PPI
