Osakligt & Osmakligt.
Hur mycket vi än må mena om Terjes sätt att hantera detta så är det hans sätt.
Det går sanna mina ord att vrida och vända på alla hans ord om och om igen och på vilket sätt som helst. De hårda ord som kommer upp här i debatterna (och i synnerhet på FB) är långt enklare att tyda och det är det som gör eftersmaken så bitter varje gång man loggar in for att uppdatera sig
Jag tog mig i kragen och plockade fram lite böcker tidigare ikväll.
Jag googlade också fram lite mixade naturbilder av högre kvallisort.
Betraktade och tillät mig njuta av motivdetaljer i vacker ljussättning,, jag tillät mig förundras över fantastiska naturens skådespel där jag också önskar att jag hade varit. Topparna runt Jotunheimen,,, ojojoj!
Så plockade jag upp mitt privata lilla pågående bokprojekt (CEWE-bok..) och betraktade några av mina egna guldkorn som skall på print. Kände hur jag mådde gott..
Vad vill jag säga och komma med det här?
Jo jag tror det är viktigt att vi matar oss med bilder. Kvalitativa bilder.
Inte enbart för att på något sätt utveckla vårt så viktiga bildseende utan också för att kunna se på naturbilder och känna förtroende för äktheten där den kan förväntas vara/infinna sig.
Nu känner inte jag mig så skadad alls av det som den här tråden handlar om men jag kände ikväll att jag behövde testa mig själv lite.
Jag tror att vi nu behöver gå vidare och lämna det här, inte minst så behöver Terje lite rum mitt i allt. Det är ju inte alls säkert att han läser detta men att upprätthålla taggarnas spetsar i den grad att man mellan varven dessutom vässar dem känns osunt.
Nä låt oss se på bilder och njuta - obelastat av detta.
Hela VÅR EGEN fotobransch ÄR både värd och beroende av VÅRT EGET förtroende för den.
Det blir inte bara som det blir nu efteråt. Då vi entusiaster faktiskt Är en faktiskt påverkande del av naturfotogenren i vårt land så måste vi beakta att det vi påstår och säger faktiskt har betydelse.
Jag vill vara en stolt naturfotograf, jag vill med rak rygg kunna visa upp mina alster - jag vill inte känna att "kollegor" i samma bransch har lagt ut så många krokben längs vägen att jag tvingas se mig för innan jag tillåter mig själv att känna min egen frihet.
Många ord blir det. Beklagar långa inlägg. Orden som svämmar över antyder driften att vrida spiralen uppåt, ut ur detta.
Det bästa hade varit (tycker jag) är om folk kunde säga att:
- Nu när vi har konfronterats med detta så tar vi oss igenom det med raka ryggar och stolthet över den äkthet som vi värnar om i våra bilder. (Notera att jag skriver "Vi" fotografer och "Våra" bilder = kollektiv båt vi befinner oss i. Alla bör vi ju turas om att ro åt samma "rätta" håll, även om det blåser motvind!)
- Vi välkomnar Terje att kämpa på både för sin personliga del men också för sitt eget ryktes del. (Varför skulle vi inte välkomna honom om han visar oss att han lyckas?)
Om Terje lyckas återuppta sitt yrkesverksamma fotografi och återfår anseendet så välkomnar i alla fall jag det. Den som inte välkomnar en som tidigare har misslyckats tycker jag skall tänka ett par svängar om igen och begrunda vad som egentligen bromsar sinnet att unna ngn annan att vända en bana från utför till uppför.
MVH Niclas, (som riskerar att låta rättså präktig.. vilket jag skiter blankt i. Vi måste tänka efter om våra bidrag i form av diverse osakliga osmakligheter till ämnet/saken gynnar våra gemensamma intressen eller om det förhåller sig tvärt emot).
